Parterna vill ändra mbl-kravet om papper och penna

2022-11-21 15:34 Calle von Scheele  

PÅVERKAN. Lagen kräver att kollektivavtal skrivs under med bläckpenna på papper. Parterna vill kunna använda elektroniska signaturer och har drivit fram en utredning om en lagändring.

”Vi vill ha ett möte!”

Fredagen den 3 december kom ett brev in till Arbetsmarknadsdepartementet. Några av de tyngsta parterna på arbetsmarknaden begärde ett möte om elektroniska signaturer.

Lagstiftningen kring skriftliga kollektivavtal, som regleras i medbestämmandelagen, kändes stenåldersmässig för brevskrivarna. Medan vi andra kan göra bankärenden, skriva under deklarationen, anmäla vab och mycket annat med hjälp av bank-ID måste fack och arbetsgivare som blir överens om ett kollektivavtal använda sig av papper och penna.

Utan signaturer med bläck är avtalet inte giltigt. Detta styrs av två paragrafer i mbl.

– Vår bedömning är att det finns en rättslig osäkerhet i hur skriftlighetskravet i mbl ska förstås när det gäller handlingar som är upprättade och undertecknade elektroniskt, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Det var Unionen, tillsammans med arbetsgivarna i Teknikföretagen och Almega samt facken IF Metall och Sveriges Ingenjörer, som begärde mötet.

– Kollektivavtalet är det primära regleringsinstrumentet på arbetsmarknaden. Det är otillfredsställande att inte veta hur det förhåller sig. Man vill klart och tydligt veta vad som gäller, säger Dahlqvist.

De två paragrafer som parterna styrs av i mbl är inte glasklara. De säger att ett kollektivavtal ska vara skriftligt och att en uppsägning ska ske skriftligen.

– Det är fullt möjligt att det redan i dag skulle gå att träffa ett avtal med elektronisk signatur, men som vi ser det finns det en rättslig osäkerhet i frågan, säger Andreas Edenman, chefsjurist på Teknikföretagen.

– Om man tittar på de rättskällor som finns utöver lagstiftningen kan man inte heller utifrån dessa dra en hundraprocentig slutsats att detta faktiskt är möjligt.

Varken arbetsgivare eller fack rekommenderar sina medlemmar att testa digitala kollektivavtal, vilket skulle vara en chansning om en tvist uppstår. Då vet ingen om avtalet är giltigt och det kan leda till stora konsekvenser.

– Kollektivavtalet är ett instrument som har rättsverkningar inte bara för avtalsparterna utan också för arbetstagare och arbetsgivare. Då är kravet på ordning och reda mycket viktigt. Parterna måste veta att de har tecknat ett kollektivavtal som uppfyller lagens krav, understryker Andreas Edenman.

Arbetsdomstolen har aldrig prövat om ett elektroniskt signerat digitalt kollektivavtal är giltigt.

– Det finns äldre domar som tar upp hur skriftlighetskravet ska tolkas, men de är så pass gamla att teknikutvecklingen inte hade gått så långt som idag. Möjligheten till elektronisk signatur fanns inte ens vid den tidpunkten så vitt jag vet. Användande av exempelvis bank-ID har exploderat sedan dessa domar kom, säger Pierre Dahlqvist, Unionen.

Parternas gemensamma önskemål har lett till att frågan nu finns med i den statliga utredningen om den arbetsrättsliga beredskapslagstiftningen, som ska vara klar i november nästa år.

Utredaren Lars Dirke, som också är ordförande i Arbetsdomstolen, ska i samband med detta även analysera för- och nackdelar med elektroniska underskrifter. Enligt direktiven ska han om det behövs föreslå förändringar i medbestämmandelagens skriftlighetskrav.

MBL OM SKRIFTLIGA AVTAL

23 § Med kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

30 § Uppsägning av kollektivavtal skall ske skriftigen.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Tidningen