Nyheter
Registerkontroll kan bli förbjudet
Lagstiftning. Antalet utdrag ur belastningsregistret ökade från 40 000 till 286 000 mellan 2003 och 2014. Nu förbereds ett förbud för arbetsgivare att begära utdrag med undantag för vissa branscher.
Annons
Utredningen Registerutdrag i arbetslivet som kom 2014 genomförde en enkät med ett stort antal arbetsgivare inom privat och offentlig sektor som visade att 14 procent av dem begär utdrag ur belastningsregistret vid anställning. Särskilt vanligt var det inom vård- och omsorgssektorerna, finansiella företag och transportbranschen.
De brott som främst kontrollerades var ekonomiska brott, våldsbrott och narkotikabrott.
Utredaren Michaël Koch skrev att ”tendensen med en ökande mängd utdrag som enskilda begär ur belastningsregistret medför en ökad risk för omotiverad registerkontroll, vilken kan leda till att personer som har avtjänat straff utestängs från arbetsmarknaden. Detta strider mot den allmänt gällande uppfattningen om att en person som har avtjänat straff som regel ska kunna verka i samhället på samma premisser som andra.”
I dag kan polis-, skatte-, tull- eller åklagarmyndighet och allmän domstol begära utdrag ur registret. För arbete inom förskola, skola och ett antal liknande verksamheter krävs att den som blir anställd visar utdrag ur belastningsregistret.
I den nya utredningen Belastningsregisterkontroll i arbetslivet föreslås ytterligare undantag från ett generellt förbud. Detta ska röra Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och vissa företag inom finans och vård. Dessa ska fortfarande kunna begära utdrag ur belastningsregister, anser utredaren.
Regeringen och utredarna är väl medvetna om att det går att komma runt ett förbud mot registerutdrag genom att utnyttja databaser med brottmålsdomar från landets domstolar. Men när politikerna försökte täppa igen detta hål förra året efter förslag från den så kallade Mediegrundlagsutredningen blev protesterna så många att förslaget stoppades. Därmed kan ett förbud för registerutdrag bli tandlöst. Eller som utredaren Michaël Koch uttryckte det:
”Vi tvingas därför konstatera att utvecklingen kan medföra att de integritetsskyddande åtgärder som vi kan föreslå förlorar mycket av sin betydelse om de genomförs då uppgifter om lagöverträdelser är tillgängliga via internettjänster.”
