Ris och ros till nämnd för forskningsfusk

2019-03-21 00:00 Mikael Kindbom  

Proposition. En statlig nämnd tar över prövningen av forskningsfusk från universitet och högskolor från och med nästa år. Forskarna välkomnar den ökade rättssäkerheten men visselblåsare tvekar.

– Det är fortfarande huvudmännen som avgör om anmälningar ska tolkas som oredlighet och visselblåsarna får inte vara anonyma, säger visselblåsaren Karl-Henrik Grinnemo.

Lag & Avtal har tidigare skrivit om det nuvarande systemet med prövning av forskningsfusk. I dag får lärosätena hämta in yttranden från Centrala etikprövningsnämnden i ärenden om oredlighet men det är inget krav. Och sedan fattar universiteten och högskolorna beslut som inte går att överklaga till annan instans.

Enligt Oredlighetsutredningen, som föregick den proposition som regeringen nu lagt fram om en ny slags prövning, utreddes 110 fall av misstänkt oredlighet under åren 2010-2015.

I dagsläget prövar varje universitet och högskola misstänkt forskningsfusk och besluten fattas av respektive ledning utan möjlighet att överklaga för den enskilde.

Från och med den 1 januari nästa år inrättas en ny nämnd, Oredlighetsnämnden. Den långa regeringsbildningen har försenat reformen med fyra månader. Nämnden, som får en domstolsliknande funktion, kommer enligt propositionen att bestå av en ordförande med domarbakgrund och ledamöter med vetenskaplig kompetens inom olika områden.

Läs mer: Visselblåsarna på KI: Vi är dödförklarade som forskare

Nämndens beslut ska kunna överklagas till förvaltningsdomstolen av den utpekade. Och en enhetlig definition av oredlighet införs i den nya lagen.

Detta välkomnas av de fackliga organisationerna som företräder forskarna.

Att lägga prövningen i en självständig instans utanför lärosäten leder till ökad tydlighet och större rättssäkerhet för våra medlemmar. Sulf anser också att en nämndmyndighet med vetenskapligt kompetenta ledamöter är en lämplig form. Frågor som rör misstankar om oredlighet i forskning måste bedömas av personer som själva har vetenskaplig kompetens, erfarenhet av oredlighetsfrågor och insyn i forskningens villkor, skriver Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare, i sitt remissvar till Oredlighetsutredningen.

– Det har inte varit en god ordning hittills. De olika lärosätena har haft olika syn på vad oredlighet är och ibland har ett lärosäte kommit till en annan slutsats än expertgruppen för oredlighet i forskning vid Överklagandenämnden för etikprövning som yttrar sig i ärendena, säger Karin Åmossa, chefsutredare på Sulf.

Karin Åmossa konstaterar också att misstankar om fusk kan ha grott i arbetsgrupper utan att det blivit slutligt utrett och prövat, vilket har skadat enskilda.

– Människor har inte blivit rentvådda. Det har lett till väldigt dålig stämning på sina håll.

Också Naturvetarna välkomnar den nya ordningen och skriver i sitt remissvar att man bedömer att förslaget leder till en högre kvalitet och mer rättssäker hantering av prövningar av oredlighet. Men man har ändå kritiska synpunkter. Naturvetarna vill att den som misstänks och utreds ska få vara anonym under utredningen och, om hen frias, även efteråt.

Enbart att bli utredd av Oredlighetsnämnden skulle kunna leda stora eller mycket stora försämringar i karriärmöjligheter och framtidsutsikter även om misstanken förkastas, skriver man i remissyttrandet.

– Det är en liten värld och det finns en risk för att man misstänkliggörs trots att man har friats, säger Tobias Lundquist, utredare på Naturvetarna.

Visselblåsarna i Macchiarini-affären fälldes för fusk i somras på grund av de artiklar de skrivit tillsammans med Paolo Macchiarini. De överklagade men nekades en prövning i förvaltningsdomstolen. Nu driver de frågan vidare i kammarrätten. En av dem, Karl-Henrik Grinnemo, välkomnar den nya ordningen men är kritisk mot att man som anmälare inte får vara anonym.

– Det är fortfarande huvudmännen som avgör om anmälningar ska tolkas som oredlighet eller inte, vilket omöjliggör att den som anmäler är anonym, säger Karl-Henrik Grinnemo. Det hade varit bättre om forskaren direkt kunde anmäla till nämnden och garanterades sekretess gentemot sin huvudman.

Hans kollega, visselblåsaren Oscar Simonson, håller med.

– Dessutom måste det få juridiska konsekvenser att ge repressalier mot visselblåsare, tillägger han.

Karl-Henrik Grinnemo vill också se garantier kring undvikande av jäv i den nya nämnden och att det införs krav på klinisk erfarenhet bland ledamöterna.

Han vill dessutom att den som utpekas får rätt till juridisk hjälp. ­Naturvetarna vill också införa en rätt till hjälp av ombud, antingen genom fackets eller arbetsgivarens försorg. Och att man får rätt att framföra sina argument muntligt.

– Förslaget ger ingen sådan automatisk rätt men det borde införas, ­säger Tobias Lundquist.

Mikael Kindbom

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt