Nyheter

Striden på Malmöoperan fortsätter trots nytt avtal

Striden på Malmöoperan handlade till en början om koristernas arbetsskyldighet. Nu har parterna på musikområdet kommit överens om ett nytt avtal som talar om att korister måste kunna flytta lättare dekor. - Men konflikten på Malmöoperan är större än så, säger Christel Bridal på Symf.

Publicerad

I det nya treåriga avtalet som arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst träffat med Sveriges Yrkesmusikerförbund, Symf, och Svenska Musikerförbundet klargörs koristernas arbetsskyldighet.
- Vi har slagit fast i avtalet att korister är skyldiga att flytta rekvisita och lättare dekor, förklarar Björn Karlsson förhandlingschef på Svensk Scenkonst.
Enligt hans uppfattning är tvisten på Malmöoperan därmed avslutad, även om målet i Arbetsdomstolen inte är återkallat ännu.
Men Christel Bridal, ombudsman och jurist på Symf, håller inte med.
- Problemen i Malmö är betydligt större än arbetsskyldigheten, säger hon.
Den ursprungliga konflikten på Malmöoperan, som rörde koristernas arbetsskyldighet, förliktes i Arbetsdomstolen. När facket ansåg att arbetsgivaren inte levde upp till förlikningsöverenskommelsen vägrade koristerna att utföra vissa dekorflyttningar. Malmöoperan och Svensk Scenkonst stämde då Symf för olovliga stridsåtgärder. Symf svarade med att stämma arbetsgivaren för kollektivavtalsbrott. Därefter har hela Malmöavdelningens styrelse avgått för att den inte kan samarbeta med Malmöoperan och Malmöoperan har i sin tur gett en facklig förtroendeman en varning.
- Visst är arbetsskyldigheten nu tydligare formulerad i avtalet, men vi är för den skull inte för alltid ense om vad som menas med lättare dekorflyttning, säger Christel Bridal.
Fast å andra sidan har facket inte haft några problem på någon annan arbetsplats utom på Malmöoperan, där fack och arbetsgivare hela tiden misstror varandra.
- Vi måste försöka hitta något sätt att komma tillrätta med problemen på Malmöoperan, säger Christel Bridal.
Men att det skulle vara över i och med det nya avtalet, tror hon alltså inte.
Det nya avtalet innebär löneökningar med 3,3 procent det första året och 3,2 respektive 3,0 procent de två följande med större möjlighet till lokal lönebildning det tredje året, förklarar Björn Karlsson. 2005 var genomsnittslönen för en musiker 24 394 kronor och för en korist 22 049 kronor i månaden. Av tradition har musiker haft bättre villkor och lön jämfört med korister, en viljeyttring om att minska skillnaderna är nu inskrivet i avtalet. Och skillnaden i lön för en extra korist jämfört med en musiker som anställts extra har minskat något.
Det nya avtalet innebär också att alla arbetsplatser ska tillämpa en lokal lönebildningsprocess.
- Men hur den ska se ut ska utredas under de kommande tre åren, säger Christel Bridal.