Nyheter

Svårt avskeda trots anklagelser om fusk

Professorn hotades av avskedande, anklagad för fusk. Men professorer avskedas inte hur som helst. Lag & Avtal har tittat närmare på personalärendet som slutade med ett magplask.

Publicerad

Den infekterade historien började hösten 2008. Rektorn vid Karolinska Institutet fick då höra talas om misstankarna mot den kvinnliga professorn. Samma höst slutade professorn på KI och tillträdde en tjänst vid Göteborgs universitet. Men KI gav sig inte, en utredning drog igång om professorns forskning. Vetenskapsrådets expertgrupp fick i uppdrag att utreda anklagelserna. Slutsatsen var tydlig: professorn hade lagt till data i doktoranders manus och vilselett rådets expertgrupp med falska handlingar. Oredlighet i forskningen, konstaterade KI.

Pam Fredman, rektor vid Göteborgs universitet, fick nu ta ställning till om det fanns grund för att avskeda professorn. I augusti i år skickade hon in en anmälan till Statens ansvarsnämnd för att få saken prövad.

Men då hade journalisten Sus Andersson, som driver nyhetssajten Farad!, precis upptäckt att dokumenten i Vetenskapsrådets arkiv var i oordning.

– Det mest groteska var när jag hittade en bunt papper som innehöll utredarnas slutsatser om fusket – ankomststämplad ett halvår innan rådet ens började med utredningen.

Hon JO-anmälde Vetenskapsrådet för diarieföringen. Hon hade fog för sin kritik.

Mille Millnert, professor och generaldirektör vid Vetenskapsrådet, gjorde en interngranskning. Han insåg snart att ärendet var en enda röra och fick dra tillbaka hela utredningen. 

– Det är en sådan oordning i diariet att det inte går att följa ärendet. Det i kombination med den e-postkorrespondens jag läst mellan expertgruppens sekreterare och övriga inblandade gör att frågetecken inte kan rätas ut.

I fall som dessa gäller dessutom omvänd bevisbörda.

– Forskaren ska själv bevisa att hon följt god forskningssed. Då måste vi säkerställa att vi beaktat och läst inlagorna som professorn skickat in. Det ska gå att följa via mötesprotokoll och diarieförda handlingar. Det gör det inte i det här fallet, säger Mille Millnert. 

Han menar att utredningen blev alltför komplicerad och resurskrävande för rådet.  

– Den har gått över de fastställda direktiven och kommit in på frågor om avsikt och uppsåt. Dessa ska arbetsgivaren hantera. Vårt utlåtande ska bara vara som ett stöd.

Professorn kan nu jobba vidare på Göteborgs universitet. Rektor Pam Fredman är besviken.Hon menar att det som hänt är ett problem för svensk forskning och visar på vikten av ett rättssäkert system.

– Rådet har vänt upp och ner på en utredning som den haft ansvar för att göra. Det måste finnas en utomstående instans som vi inom universitets- och högskolesektorn kan vända oss till och känna tillit till.

KI har ännu inte beslutat om det ska gå vidare och begära en ny utredning om skuldfrågan.  

Lena Gunnars

Vetenskapsrådets expertgrupp

Vetenskapsrådets expertgrupp för frågor om oredlighet i forskningen lades ner vid årsskiftet 2009/2010. Den avslutar dock redan påbörjade ärenden.

Från och med den 1 januari 2010 är det i stället en expertgrupp vid Centrala etikprövningsnämnden, CEPN som på begäran av lärosäten ska yttra sig i ärenden som rör utredningar och misstankar om bland annat oredlighet i forskning.