Tre av fyra företag har nog kollektivavtal

2006-12-15 09:13 Ann Norrby  

Regeringen kan inte ge EG-domstolen ett exakt svar på hur stor andel av svenska företag som är bundna av kollektivavtal. Det saknas helt enkelt statistik över det.

EG-domstolen har inför den muntliga förhandlingen i Vaxholmsmålet ställt fyra frågor till regeringen. Den första gäller hur stor andel av företagen i Sverige som varken är bundna av kollektivavtal eller någon annan kollektiv överenskommelse.
Regeringen börjar med att beskriva den ena parten i de svenska kollektivavtal, arbetsgivarna. Svenska arbetsgivare kan vara både offentliga och privata. Även de som inte bedriver näringsverksamhet kan vara arbetsgivare. Det rör sig om ideella föreningar, stiftelser och privatpersoner med anställda i hemmet.
Därefter skriver regeringen att även näringsidkare utan anställda räknas som företag. Uppskattningsvis utgör de mer än hälften av Sveriges cirka en miljon företag.
För att uppskatta hur många av företagen med anställda som omfattas av kollektivavtal har regeringen använt statistik och undersökningar från Nutek, Statistiska centralbyrån, Svenskt Näringsliv och Fora (försäkringsförmedlaren för arbetsmarknadsförsäkringar som ägs av Svenskt Näringsliv och LO).
Regeringen har i sin uppskattning bara räknat med sådana företag som har pågående verksamhet med verkligt anställda. Mellan 57 och 75 procent av de här företagen täcks av kollektivavtal. Regeringen tror att den riktiga uppskattningen ligger betydligt närmare den högre andelen.
Undantagna i uppskattningen är familjeföretag, mycket små verksamheter och de med sporadisk verksamhet, företag som normalt inte har kollektivavtal.
Svaret på EG-domstolens fråga blir alltså att mellan 25 och 43 procent av företagen i Sverige inte har kollektivavtal.
På domstolens fråga om det finns byggföretag utan kollektivavtal svarar regeringen ja. Men utifrån uppgifter från Sveriges Byggindustrier och Svenska Byggnadsarbetareförbundet bedömer regeringen att det är mycket ovanligt bland byggföretag som har flera anställda.
Domstolen vill också veta hur arbetsvillkoren och lönenivån i företag utan kollektivavtal fastställs.
Regeringen svarar att det sker genom individuella avtal och påpekar att avtalsfriheten har begränsningar. Oskäliga avtal kan underkännas av Arbetsdomstolen.
På frågan hur företag utan kollektivavtal undviker att fackförbund tar till stridsåtgärder, svarar regeringen att det enda sättet är att företaget träffar kollektivavtal. Men regeringen påpekar att fackförbunden inte får ta till stridsåtgärder för att få kollektivavtal mot företag utan anställda. I företag som bara har familjemedlemmar anställda är endast nyanställningsblockad tillåten.

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer