Tre professorer om Vaxholmskonfliktens konsekvenser:

Professor emeritus Tore Sigeman: Att företaget redan har ett lettiskt kollektivavtal är inget hinder mot att våra fackföreningar vidtar stridsåtgärder för att undantränga det avtalet enligt svensk lag. Visserligen skulle en svensk arbetsgivare i motsvarande situation vara skyddad, men Lex Britannia (paragraf 42 i MBL) tillåter stridsåtgärder mot utländsk arbetsgivare i det läget.
Det skriver Tore Sigeman i Svenska Dagbladet den 6 december och påpekar att detta kan tänkas stå i strid med EGs förbud mot diskriminering på grund av nationalitet.
Professor Niklas Bruun vid Arbetslivsinstitutet håller med Tore Sigeman om att det inte är något kristallklart rättsläge. Han understryker i alla fall att det finns ett legitimt intresse för facket att effektivt vilja övervaka att avtalsvillkoren följs. Med ett eget avtal skulle facket kunna det.
Efter att det lettiska företaget stämt både Byggnads och Elektrikerförbundet till Arbetsdomstolen för otillåtna stridsåtgärder utesluter inte Bruun att AD begär ett förhandsavgörande från EG-domstolen.
- Det finns inte något tidigare avgörande där EG-domstolen prövat stridsåtgärder. AD har dock varit försiktig med att hänskjuta frågor till EG-domstolen. Mera sannolikt är därför att frågan kommer upp på EU-nivå som ett spörsmål om Sveriges implementering av utstationeringsdirektivet är riktig. Också den frågan kan landa i EG-domstolen om kommissionen väljer att föra ärendet så långt, förklarar Niklas Bruun.
Professor Birgitta Nyström vid Lunds universitet:
- Det är ju jättespännande, EU och den fria rörligheten och de grundläggande elementen i den svenska modellen med förhandlingar, kollektivavtal, påtryckning och stridsåtgärder.
Hon menar att här ställs frågan om hur den fria rörligheten står sig i förhållande till den svenska modellen på sin spets. Kan det strida mot principen om fri rörlighet att tilltvinga sig nationella kollektivavtal?
- Ett problem är att det finns ett hål i den svenska implementeringen av utstationeringsdirektivet när det gäller minimilön.
Med "hålet" menar Birgitta Nyström att en viktig fråga lämnades till arbetsmarknadens parter att lösa när Sverige införde EGs regler för utstationering. EG-direktivets krav att den utstationerade arbetstagaren ska ha rätt till en lägsta lön motsvarande värdlandets lagstiftning om minimilön eller enligt allmängiltigförklarat kollektivavtal, blev därmed ett "hål" i den svenska lagen.
- Rättsläget är oklart.
Det andra problemet är Lex Britannia, säger Birgitta Nyström.
- Den kommer förmodligen inte att stå sig i EG-domstolen.