Upphandlare får ställa arbetsrättsliga krav

Redan i höstas antog riksdagen i huvudsak de nya lagarna som ska gälla vid offentlig upphandling. Men den del som handlade om att upphandlande myndigheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor röstades ned.

Regeringen återkom då med ett nytt förslag. I det snävades de arbetsrättsliga kraven av till att gälla arbetstid, lön och semester, i det tidigare förslaget ingick även försäkring, pension och annan ledighet. I det nya förslaget begränsades också kravet på arbetsrättsliga villkor till att bara gälla upphandlingar som överstiger en viss beloppsnivå, de så kallade tröskelvärdena.

För statliga myndigheter är det cirka 1,2 miljoner kronor, för kommuner och landsting 1,9 miljoner, och för byggentreprenader går gränsen vid knappt 48 miljoner kronor. Av drygt 18 000 upphandlingar, som görs varje år, berörs 7 000 av de nya bestämmelserna. Nära två tredje­delar av alla upphandlingar undantas därmed från regelverket, kommenterar Svenskt Näringsliv riksdagsbeslutet. Organisationen har jobbat hårt för att försöka stoppa förslaget.

Niklas Beckman, arbetsrättsjurist hos Svenskt Näringsliv, anser att de nya reglerna, som riksdagen nu antagit, stoppar småföretag i upphandling.

– Regelkrångel leder till få anbudsgivare och brist på konkurrens. Vi behöver fler och inte färre företag som deltar i offentlig upphandling, säger Niklas Beckman.

Han tror också att reglerna kommer att medföra fler tolkningstvister. Enligt Niklas Beckman är villkoren om lön, arbetstid och semester många gånger komplicerade och svåra att tillämpa.

– Ofta är inte ens parterna överens om hur avtalen ska tolkas.

Med hjälp av Sverigedemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna fick regeringen igenom sitt förslag om schysta villkor för de anställda i de upphandlade företagen. (Moderaterna, Centern och Liberalerna röstade nej.)

De nya bestämmelserna ska gälla vid upphandlingar som påbörjas efter det att lagändringen trätt i kraft den 1 juni 2017.