Nyheter

Utlovar en mer effektiv myndighet

Katri Linna, landets enda diskrimineringsombudsman, DO, sedan den 1 januari i år, utlovar ett vassare arbete.

Publicerad

-Vi kommer att vara en helt ny och vassare myndighet baserad på mänskliga rättigheter. En myndighet som driver samhällsförändring med juridikens hjälp.
På vilket sätt vassare?
-Både de som upplever diskriminering och söker vår hjälp och de som vi granskar kommer att se en mer effektiv myndighet.
Räknar du med några kulturkrockar när fyra myndigheter slås ihop till en?
-En fusion sker inte över en dag. Det kommer att kräva en hel del arbete och tid för att få en gemensam syn på frågorna.
Kunde ni inte hitta på ett annat namn för att slippa förväxlingen mellan förra DO och nya DO?
-Det är riksdagen som har bestämt det, inget som jag kan påverka. Även gamla DO togs för en myndighet som hade hand om all sorts diskriminering. Å andra sidan är det ett ganska inarbetat namn och förväxlingsrisken är nog rätt kortvarig.
Nu blir ålder en grund för diskriminering. Om du får några exempel ur arbetslivet, kan du svara ja eller nej om du ser det som åldersdiskriminering?
-Nej, det kommer jag inte att göra. Det finns få ja- och nejsvar. Vi kommer att driva många frågor till domstol. Det är deras sak att pröva nya lagstiftningen.
Tror du att ni kommer att få många anmälningar om åldersdiskriminering?
-Ja, jag utgår ifrån att vi kommer att få väldigt många anmälningar. Många människor kommer att ifrågasätta regelverk som hittills varit givna. Till exempel extra semesterdagar för vissa åldersgrupper.
Varför gör du ingenting för de papperslösa?
-Vi har haft många frågor som angränsar till området eller berör hela migrationsprocessen. Men någonstans måste vi dra en gräns. Det är en fråga om prioritering.
Är det inte en form av diskriminering när en papperslös tvingas jobba på tak utan fallskydd?
-Det är en ganska komplex fråga. Vissa delar i behandlingen av dessa människor skulle man säkert kunna tolka som diskriminering. Vissa frågor har gamla DO också drivit, bland annat rätten till sjukvård. Rent generellt har vi valt att inte ge oss in i utlänningslagstiftningen. Men det är möjligt att den nya myndigheten ska titta närmare på den frågan.
Är det enklare att ta strid för rätten att bära huvudduk eller att inte skaka hand med en främling av motsatt kön?
-Det är olika frågor. Det går inte att generalisera på det sättet. Dessutom är religionsfrågorna oerhört komplicerade och svåra att driva i Sverige.