Tidningen

Tidningen

Här avgörs svensk arbetsrätt

En tvist i Spanien om arbetstider kan få betydelse för 10 000 svenska målare. Det är bara ett exempel på EU-dom­stolens in­flytande på den svenska arbetsrätten. Diskriminering, övergång av verksamhet och stridsåtgärder är de frågor där Arbetsdomstolen är flitigast med att ta hjälp av EU-rättsliga domar.Redan 2011 konstaterade Jonas Malmberg, i dag ord­förande i Arbetsdomstolen, att den europeiska arbetsrätten tidigare formades genom lagstiftning, men att tyngdpunkten numera ligger på utveckling i rättspraxis.

Tidningen

Ombudet: ”Laval-målet fick större proportioner än vi anade”

Historik. Anders Elmér, som var ombud i målet på Lavals sida i EU-domstolen 2007 och i Arbetsdomstolen två år senare, hade aldrig uppträtt som ombud i EU-domstolen. Han minns det som ett stort ögonblick i sin advokatkarriär. Mycket stod på spel och han hade både arbetsmarknadens och mediernas blickar på sig.

Tidningen

Magnus Schmauch: ”AD måste våga släppa kontrollen”

Bedömningar. – Ju färre frågor som Arbetsdomstolen skickar till EU-domstolen, desto större är risken att EU-domstolen inte tar hänsyn till den svenska modellen.Det säger juris doktor Magnus Schmauch, som i senaste numret av Svensk Juristtidning uppmanar bland annat AD att ta fasta på att EU-domstolen sänkt trösklarna för att begära förhandsavgöranden därifrån.

Tidningen

10 000 målare hoppas på EU-dom

Tolkning. En dom från EU-domstolen kan komma att få betydelse för landets 10 000 målare. Enligt Målareförbundet ger den rätt till lön för restiden till och från kunderna. Men arbetsgivarparterna tolkar domen på ett annat sätt.

Tidningen

”EU-domstolen har för stor makt”

Kritik. Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, ser en ökad rättsosäkerhet i spåren av Laval-domen. Han menar att EU-domstolen har för stor makt.

Tidningen

Kollektivavtal måste följa EU-bestämmelser

När arbetsmarknadens parter utövar den grundläggande rätten till kollektiva förhandlingar måste de beakta EU-rättens bestämmelser när de är tillämpliga.Det konstaterar EU-domstolen i ett mål där en funktionshindrad man ansågs diskriminerad på grund av en kollektivavtalsbestämmelse som gav honom sämre ekonomisk ersättning jämfört med en person utan funktionshinder.

Tidningen

Utredningsskyldighet i diskrimineringsmål

Arbetstagare som ammar ska skyddas från arbete som innebär risker för amningen. Det kan till exempel vara nattarbete. Vid ett sådant likabehandlingsärende gäller omvänd bevisbörda på så sätt att det räcker att arbetstagaren gör det antagligt att anta att diskriminering förekommit. I nästa steg ska arbetsgivaren bevisa icke-diskrimi­nering.Den omvända bevisbördan innebär också att den nationella domstolen åläggs en utredningsskyldighet. Det konstaterar EU-domstolen i ett mål rörande en skiftarbetande spansk väktare.

Tidningen

Möjlighet att uppställa religionstillhörighet som yrkeskrav

Organisationer vars etiska grundsyn bygger på religion eller övertygelse får uppställa yrkeskrav på att de anställda ska dela organisationens grundsyn. Kravet måste dock vara verkligt, legitimt och berättigat i enlighet med den EU-rättsliga proportionalitetsprincipen. Vidare måste nationella domstolar beakta EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och se till att arbetstagare får möjlighet att rättsligt pröva fråga om religionskrav varit proportionerligt.

Tidningen

Prov kan legitimera särbehandling

Visstidsanställda som utför arbete som är jämförbart med fastanställda får särbehandlas negativt bara om det finns objektiva grunder. Ett uttagningsprov kan visserligen vara en objektiv grund, men måste ha varit möjligt att genomföra.