AD: EU-direktiv kräver betydande lagändringar

2021-04-14 11:52 Calle von Scheele  
Arbetsdomstolens ordförande Cathrine Lilja Hansson. Foto: Jörgen Appelgren

Förslaget till EU-direktiv om lönetransparens kräver stora förändringar av svenska lagar om det antas, konstaterar Arbetsdomstolen i ett remissvar till regeringen. Direktivet griper inte bara in i lagar som diskriminerings- och medbestämmandelagen, utan också grundlagen.

Syftet med EU-direktivet om lönetransparens är att utplåna lönegapet mellan könen, som generellt sett är mycket större i EU än i Sverige. Direktivet är en kombination av åtgärder, som både ger arbetstagarna rätt till information om lönenivåer på likvärdiga tjänster som den egna och straffar arbetsgivare som lönediskriminerar.

Förslaget har varit ute på snabbremiss till bland annat arbetsmarknadens parter och flera myndigheter.

Arbetsdomstolen (AD) konstaterar att direktivet är mycket detaljerat och kräver omfattande förändringar av den svenska lagstiftningen.

– Var förändringarna i lagarna ska genomföras är inte självklart. Det beror på hur direktivet införlivas. Man kan göra det genom ändringar i nuvarande lagstiftning eller genom ny lagstiftning. Det tar vi inte ställning till, utan konstaterar att här behövs ändringar av regleringen, säger Cathrine Lilja Hansson, chef för Arbetsdomstolen.

Enligt AD är direktivet otydligt på flera punkter. När det gäller sanktioner är det oklart vad arbetsgivare kan straffas för.

Direktivets skrivningar ingriper bland annat i den grundlagsfästa informationsfriheten och i offentlighetsprincipen, enligt AD. Regleringen innebär också ingrepp i arbetsgivarens arbetsledningsrätt, som är en grundprincip i svensk arbetsrätt.

Läs mer: Svenska fack enade bakom ny EU-reglering

Reglerna som kombinerar skadestånd och straffavgifter är främmande för svenskt vidkommande i en civilrättslig tvist, konstaterar AD.

Om direktivets regler för preskriptionstid blir kvar krävs ”betydande förändringar” i diskrimineringslagen och medbestämmandelagen, understryker Arbetsdomstolen.

Den konstaterar också att någon del i direktivet inkräktar på den svenska modellen av lönebildningen, som sköts av parterna utan politisk inblandning. Dessutom införs med direktivet ett gemensamt arbetstagarbegrepp i EU, vilket är en mycket kontroversiell fråga för de svenska parterna på arbetsmarknaden.

Både parterna och riksdagen har tidigare motsatt sig en sådan definition av arbetstagare. EU-kommissionen har däremot drivit på för ett införande eftersom olika definitioner på nationell nivå leder till att arbetsmarknadsdirektiv på får olika genomslag i medlemsländerna.

I EU:s direktiv om arbetsmarknaden ges ofta staten möjlighet att låta fack och arbetsgivare införliva direktivet genom överenskommelser. I det här fallet med direktivet om lönetrasparens blir det problematiskt, varnar AD.

Det blir nu Regeringskansliets uppgift att analysera exakt vilka lagändringar som kan krävas eller vilken ny lagstiftning som behövs. Ett alternativ i de kommande förhandlingarna om direktivets genomförande är att föreslå andra åtgärder än de regler som är problematiska i Sverige.

– I detta skede är det intressanta att något behöver göras. Vår analys tar till stor del upp om vi har lagregler som uppfyller direktivet. På punkt efter punkt har vi inte det, säger Cathrine Lilja Hansson.

Parterna är splittrade i sin inställning till direktivet om lönetransparens. Medan arbetsgivarna Svenskt Näringsliv och SKR anser att det hotar den svenska modellen välkomnar LO, TCO och Saco förslaget till direktiv.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Här måste svensk lagstiftning ändras

Arbetsdomstolen pekar ut en mängd punkter i förslaget till direktiv om lönetransparens som kräver svensk lagstiftning. Här är några exempel:

Arbetssökande ska ha rätt till information om löneintervaller på den vakanta tjänsten och liknande tjänster. Det kräver lagstiftning i Sverige.

Samtidigt förbjuds arbetsgivare att fråga om den sökandes lönehistoria. Förbudet strider mot den grundlagsfästa informationsfriheten och en inskränkning kräver särskilda riksdagsbeslut.

Alla arbetstagare ska ha rätt till information om genomsnittliga lönenivåer på likvärdigt arbete. På små arbetsplatser kan detta leda till att enskilda individers löner avslöjas i redovisningen. Därför bör det övervägas någon form av spärr i dessa situationer, anser AD.

Arbetstagare som får denna information förbjuds att sprida den vidare. För anställda i offentlig sektor strider detta mot offentlighetsprincipen.

Större arbetsgivare där löneskillnaderna mellan män och kvinnor överstiger fem procent måste bland annat vidta åtgärder för att avhjälpa skillnaderna. En domstol ska kunna förlägga arbetsgivaren att vida strukturella eller organisatoriska åtgärder för att komma till rätta med löneskillnaderna. Detta är ett ingrepp i arbetsledningsrätten, enligt AD.

Vid tvister om lönediskriminering går bevisbördan över till arbetsgivaren, som måste visa att en diskriminering inte ägt rum. En liknande regel finns i den svenska diskrimineringslagen, men AD konstaterar att som regeln är utformad i direktivet är det en långtgående bevisreglering som på ett avgörande och kategoriskt sätt inskränker en domstols fria bevisprövning.

Reglerna om preskriptionstid överensstämmer inte alls med svensk lagstiftning, utan är mycket långtgående. Preskriptionsfristen kan gå ut mer än 10 år efter att den felaktiga lönen utbetalats. Om direktivet antas i sin nuvarande form krävs ”betydande förändringar” i diskrimineringslagen och medbestämmandelagen.

Den som anser sig vara utsatt för lönediskriminering och förlorar en tvist ska inte behöva betala arbetsgivarens rättegångskostnader förutom i vissa undantagsfall. För svensk del är det ett långtgående förslag som kräver ändrad lagstiftning.

Enligt direktivet ska den lönediskriminerande arbetsgivaren betala skadestånd till den drabbade, som kompenseras för utebliven lön. Men samtidigt ska arbetsgivaren åläggas en sanktionsavgift. Denna kombination är främmande för svenskt vidkommande i en civilrättslig tvist, konstaterar AD.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer