”Aldrig prövat hur man fördelar bevisbördan”

2014-10-22 23:00 Anna de Lima Fagerlind  
GRAFIK. Så bevisas sexuella trakasserier Foto: Jonas Askergren

GRAFIK. Sexuella trakasserier behöver inte bevisas – det räcker med att visa att de antagligen har skett. Men Mälarsalen och DO är inte överens om hur bevislättnaden i diskrimineringsmål ska tolkas.

I åtal som gäller sexuella trakasserier står ofta ord mot ord. Det är svårt att bevisa att trakasserier eller annan diskriminering har skett när bara de två inblandade har sett eller hört vad som inträffat.

Därför finns det en bevislättnad i diskrimineringsmål, enligt både EU-rätten och diskrimineringslagstiftningen. Den som har utsatts behöver inte bevisa diskrimineringen, det räcker med att visa att det antagligen har skett. Lyckas man göra det faller bevisbördan över på svaranden, som måste visa att det inte handlar om diskriminering.

– Det är en så kallad presumtionsregel, det vill säga att om vissa fakta är styrkta finns en presumtion att det handlar om diskriminering. Vilka fakta som ska vara styrkta går inte att säga, det avgör domstolen från fall till fall, säger Karin Lundin, förbunds­jurist på Sveriges Ingenjörer, som tidigare arbetat hos Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Enligt en dom i EU-domstolen från förra året kan tidigare uttalanden och ageranden användas som bevis. Om DO kan visa att Mälarsalens vd vid flera tillfällen har visat en låg uppfattning om kvinnor och en sexualiserad syn på unga kvinnor, ska det alltså antas att han har gjort det även i de här fallen.

Men det finns en särskild regel när det gäller trakasserier som gör det lite mer komplicerat: den som blir utsatt måste berätta för den som trakasserar att beteendet inte är acceptabelt, om det inte är uppenbart att handlingarna är kränkande. Om förövaren inte är medveten om att den utsatta känner sig trakasserad kan han eller hon alltså inte bli fälld.

– Det krävs att den som trakasserar har förstått, eller borde ha förstått, säger Karin Lundin.

Detta är en knäckfråga i fallet med Mälarsalens vd. DO tycker att hans handlingar var uppenbara trakasserier. Svaranden anser inte att trakasserier har förekommit alls, men ifall det var så har vd:n i alla fall inte varit medveten om det.

Här tycker svaranden att DO i så fall måste visa att handlingarna var uppenbara trakasserier. Men DO anser att det tvärtom är svarandens uppgift att visa att vd:n inte förstod hur det uppfattades, enligt bevislättnaden.

– Det är aldrig prövat hur man ska fördela bevisbördan där, vad jag vet, säger Karin Lundin.

DO vill därför att Arbetsdom­stolen begär ett förhandsavgörande från EU-domstolen om hur bevislättnaden ska tolkas. Men AD vill vänta tills huvudförhandlingarna är klara innan de fattar beslut om det.

– Arbetsdomstolen är inte så flitig på att begära förhandsavgöranden. Det är synd, för det är en möjlighet att få ett klargörande som kan få effekt i andra mål också. Jag hoppas att de begär in det i det här fallet, säger Karin Lundin.

Trakasserier

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Källa: Diskrimineringslagen, kapitel 1, paragraf 3 och 4.

Bevislättnad

I EU:s likabehandlingsdirektiv och diskrimineringslagen finns en bevislättnad i diskrimineringsmål. Käranden behöver inte bevisa att han eller hon har blivit diskriminerad, det räcker med att visa omständigheter som gör det antagligt att diskriminering har förekommit. Den svarande måste då bevisa att så inte är fallet.

Källa: Likabehandlingsdirektivet 2000/78, Diskrimineringslagen 2008:567, EU-dom: 17 juli 2008, Mål nr C-303/06.

Tidigare uttalanden

Enligt en dom i EU-domstolen från förra året har svarandens tidigare uttalanden och ageranden betydelse i bevishänseende i diskrimineringsmål.

EU-dom: 25 april 2013, Mål nr C-81/12.

Anna de Lima Fagerlind

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer