Allt fler förlikningar i sista stund

2005-01-26 09:17 Elisabet Örnerborg  

40-45 procent av målen i Arbetsdomstolen förliks. En oerhört hög siffra, ett tecken på att det finns brister i tvistelösningssystemet, anser Svenskt Näringslivs chefsjurist Kent Brorsson.

Statistiken för förra året är inte klar ännu men fram till den 15 juni hade 49 procent av målen förlikts, vilket tyder på en viss uppgång, menar ADs vice ordförande Lars Johan Eklund. 2003 förliktes 41 procent av målen. Han kan dock inte säga om några parter förliks oftare än andra.
- Det är de etablerade arbetsmarknadsorganisationerna som medverkar i förlikningarna i minst lika hög grad som de oorganiserade.
Om det beror på att parterna inte har förhandlat färdigt innan de vänder sig till domstolen kan Lars Johan Eklund inte svara på, men han håller med om att ökningen möjligen kan ge ett sådant intryck.
Anders Hagman, tidigare förhandlingschef på Landstingsförbundet, som sedan många år är ordinarie ledamot i AD, har en känsla av att det handlar om rätt mycket sena förlikningar när alla handlingar till huvudförhandling redan sänts ut.
- Det är massor med handlingar som skickas kors och tvärs, jurister och advokater inblandade och så blir det i nästan hälften av fallen ingen rättegång. Inte så sällan förliks målet den veckan, eller dagen innan huvudförhandlingen till och med.
Anders Hagman ställer sig frågan om vad som kan ha inträffat så sent så att de ett och ett halv åren ärendet stötts och blötts inte har räckt.
- Organisationerna skulle ta sig en funderare över vad det beror på. Varför förliks man inte tidigare?
Det är oftast facket som stämmer till AD. Dan Holke, chef för LO TCO Rättsskydd, håller dock inte med om att facken stämmer för lätt.
- Det träffas en ohyggligt massa förlikningar både lokalt och centralt. Det är en liten rännil som kommer till oss och när vi får in ärendena hit är det ganska bråttom att få in stämningsansökan.
Dan Holke uppskattar att 99 procent av alla tvister förliks utan att någon stämningsansökan behöver lämnas in.
Till skillnad från Kent Brorsson anser han att det är en väldig effektivitet i själva förhandlingssystemet. Och bortsett från en del parter som inte tycks kunna tala med varandra har parterna gjort allvarliga försök att komma överens innan de går till domstolen, menar han.
- När parterna väl är i AD och tid har bestämts för domstolsförhandling blir det väldigt konkret. Då ska de kasta så mycket skit de orkar på varandra och svara på en massa obehagliga frågor. Då kommer en förlikning närmare till hands.
Använder ni Arbetsdomstolen som påtryckningsmedel?
- Nej, det är både billigare och effektivare att komma överens utan att gå till AD. Men är motparten principfast stämmer vi och yrkar så mycket som möjligt, så att motparten nästa gång ska vara mer förhandlingsbenägen.
Men Svenskt Näringslivs Kent Brorsson anser alltså att den höga andelen förlikningar tyder på att tvisterna inte är genomförhandlade i botten och att AD används som en sista förhandlingsinstans.
- Att det är så mycket som 40 procent som förliks talar för att systemet inte fungerar. Det finns tydligen fortfarande ett förhandlingsutrymme kvar när stämningsansökan lämnas in i betydligt större utsträckning än i allmänna domstolar, säger Kent Brorsson.
Det här menar han är en olägenhet för alla som är inblandade i domstolsprocessen. En domstolsförhandling kräver planering lång tid i förväg. Det höga antalet förlikningar är slöseri med tid och resurser.
- Något parterna borde fundera över och ta ett gemensamt ansvar för.
Anders Hagman:
- Både fackliga sidan och arbetsgivarsidan kunde gå lite djupare in i tvisteförhandlingarna. Det skulle vara mera av att nu djävlar ska vi lösa det här.

Fakta

Många domar ändå
Arbetsdomstolen gav 111 domar och beslut under förra året. 46 av dem refererades, de övriga saknar principiell betydelse. 40 av de 46 domarna var enhälliga. 18 gällde anställningsskydd, 9 kollektivavtal, 4 stridsåtgärder och 3 föreningsrätt. En av domarna gällde en jämställdhetstvist och en annan etnisk diskriminering.
Några andra frågor som bedömdes av Arbetsdomstolen 2004 var vilket lands lag som skulle användas i en tvist, hur stor varselavgift som skulle dömas ut och om en förbundsordförande var anställd.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer