Är det rimligt att inte höja min lön?

2017-04-27 00:00  
Experten Dan Holke, vd LO-TCO Rättsskydd, svarar på expertfrågor i arbetsrättstidningen Lag & Avtal. Foto: Jörgen Appelgren

EXPERTFRÅGAN. I början av juni förra året hade jag ett lönesamtal med min chef. Efter en specialistutbildning fick jag ny tjänst och därmed högre lön. När lönen var bestämd meddelade min chef att den inte skulle ingå i nästa lönerevision 1 april, utan vara densamma i nästan två år. Är detta rimligt?

Det finns inga lagregler om löner i Sverige. Lönen regleras i stället av det enskilda anställningsavtalet och kollektivavtal.

Utan stöd i kollektivavtal finns det ingen rätt att få sin lön höjd. En enskild arbetstagare kan naturligtvis begära högre lön när som helst, men det är upp till arbetsgivaren att ta ställning till en sådan begäran. För arbets­givaren kan det framstå som nödvändigt att tillmötesgå ett sådant krav, om arbetsgivaren är mån om att ha kvar den anställda och bedömer att det finns en risk att arbetstagaren annars säger upp sig. Men någon rättslig skyldighet att höja lönen finns inte, om man inte har kommit överens om att så ska ske.

Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal för arbetet kan det däremot finnas en sådan skyldighet. Men det beror helt på kollektivavtalets innehåll. Det finns kollektivavtal där lönen automatiskt höjs efter en viss anställningstid eller erfarenhet. I samband med avtalsförhandlingarna träffas ofta överenskommelse om att arbetsgivaren ska höja lönen med vissa procent eller kronor.

Hur dessa höjningar ska fördelas är dock mycket olika beroende på avtalsområde. Oftast sätts lönen för den enskilda arbetstagaren efter förhandlingar ute på företagen.

Om parterna inte blir överens om fördelningen har avtalen olika metoder för att lösa det. Ibland bestämmer arbetsgivaren, ibland ska höjningen läggas ut lika för alla. Ibland används en kombination av dessa modeller, där alla är garanterade ett minsta påslag. Ofta anges i kollektivavtalen vilka faktorer som ska ha betydelse vid lönesättningen, exempelvis yrkesskicklighet, ansvar och mångkunnighet. På lite större arbetsplatser finns inom vissa avtalsområden lönesystem som reglerar lönen efter olika faktorer som man förhandlat fram.

På många kollektivavtalsområden finns det numera inga siffror i avtalen. Möjligen finns det en lägsta lön som nästan ingen har, men vilken höjning som ska ske anges inte. I sådana avtal finns det ofta beskrivet hur processen kring lönebildningen ska ske där individuella lönesamtal spelar en stor roll. Juridiskt är den enskilde inte garanterad någon lönehöjning alls i sådana system. Ibland anges dock att löneökningarna i genomsnitt vid en viss tidpunkt ska ha uppnått en viss nivå. Men det finns många olika varianter på kollektivavtal, och hur lönesättningen ska ske är väldigt olika. Det som fungerar i en viss bransch fungerar inte alls i en annan. I branscher där arbetstagarna är svåra att ersätta har den enskilde en helt annan förhandlingssits än i branscher där arbetet inte kräver så mycket erfarenhet och kunskap och där arbetstagaren därför är lättare att ersätta.

Det är juridiskt fullt möjligt för arbetsgivaren att träffa en överenskommelse om att fråge­ställaren inte ska ingå i löne­revisionen om inte arbetet regleras av ett kollektivavtal som förhindrar det. Om det är rimligt går inte att svara på, lönen kan ha satts på en ovanligt hög nivå redan från början.

Både frågeställaren och dennes fackliga organisation kan argumentera för att detta inte är rimligt men ofta saknas juridisk grund för att tvinga fram en höjning.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Tidningen