”Är det svenska eller polska villkor som ska gälla?”

2019-10-17 00:00 Lena Gunnars  
”Vi ska ha schyssta villkor för alla arbetare, oavsett om det är en betong­arbetare från Göteborg eller en snickare från Warszawa”, säger Johan Lindholm. Foto: Terese Perman

Remissvar. Johan Lindholm, ordförande för Byggnads, är mycket kritisk till regeringens utredning om ändring av utstationeringsdirektivet. Lag & Avtal har gått igenom svar som kommit in från remissinstanser, och konstaterar att utredningen får både ris och ros.

Under förra året fanns det runt 70 000 utstationerade arbetare i byggsektorn, enligt statistik från Arbetsmiljö­verket. De kom från länder som Polen, Litauen och Lettland. Men Byggnads poängterar i ett pressmeddelande att det förmodligen är fler, eftersom många inte registreras.

Byggnads är kritiskt till att förslaget innebär att svenska regler och lagar för reseersättningar och traktamenten inte ska gälla för utstationerad arbetskraft i Sverige.

En särskild utredare har föreslagit hur direktivet om ändring av utstationeringsdirektivet, kallat ändrings­direktivet, ska genomföras i svensk rätt.

Bland de andra remissinstanserna finns Medlingsinstitutet, Tillväxtverket, Diskrimineringsombudsmannen (DO), LO, Arbetsgivar­verket, Kommerskollegium och Migrationsverket.

DO har inga synpunkter kring förslagen. LO, däremot, stödjer inte utredningens uppfattning om att den svenska lagstiftaren är förhindrad att kräva att en utstationerande arbets­givare ska betala för resa, kost och logi när en arbetstagare utstationeras till Sverige.

”Att arbetsgivaren står för sådana ersättningar är en förutsättning för att det ska röra sig om utstationering överhuvudtaget.”

LO menar vidare i sitt remissvar att det finns risk för att utstationerade arbetstagare kan stå helt utan ersättning för dessa kostnader. Det menar LO skulle vara oförenligt med ändringsdirektivet.

”Utredningens förslag i denna del är onödigt försiktiga. Fackföreningar måste kunna ställa krav på ersättning för resa, kost och logi även vid primär utstationering, skriver LO.

Medlingsinstitutet skriver i sitt remissvar att man inte har några invändningar mot betänkandet ur lönebildningssynpunkt. Inte heller Tillväxtverket har några synpunkter i ärendet.

Arbetsmiljöverket menar att genomförandet av ändringsdirektivet påverkar verkets arbete med utstationeringsregistret.

Arbetsgivarverket har inga synpunkter på de föreslagna förändringarna i lagen om utstationering av arbetstagare, lagen om medbestämmande i arbetslivet, eller lagen om uthyrning av arbetstagare. Arbets­givarverket har svarat på remissen i ett statligt arbetsgivarpolitiskt perspektiv.

Kommerskollegium föreslår att utstationerade arbetstagare ska ha rätt till den ersättning som kollektivavtalsburna arbetsgivare i Sverige ska betala till sina arbetstagare i motsvarande situation. Kollegiet välkomnar att utredningen föreslår att en övre gräns införs för vilka lönenivåer som det kan krävas att utstationerade företag betalar sina anställda.

Kollegiet vill också understryka att villkor, till exempel när det gäller lön, måste vara transparenta för att kunna göras gällande gentemot utstationerande företag. Kommerskollegium är positiva till förslaget att införa en informationsplikt för kundföretaget, som ska informera användarföretaget om vilka arbets- och anställningsvillkor som det tillämpar på den uthyrda, utstationerade arbetstagaren.

”Utredningen föreslår att informationsplikten endast ska lämnas på begäran av användarföretaget. Detta är enligt kollegiet positivt, och ett sätt att göra så att informationsplikten inte blir alltför betungande”, skriver kollegiet i sitt remissvar.

Men kollegiet anser det problematiskt med den föreslagna bestämmelsen om att flera personers utstationeringar ska läggas samman. Då finns en risk för att en utstationerad arbetare som ersätter en annan kan få mer förmånliga villkor än de tidigare, även om denne endast varit utstationerad en kort period. ”Det kan anses gå utöver vad som är nödvändigt för att skydda arbetstagarna”, menar kollegiet.

Migrationsverket välkomnar utredningens förslag, särskilt den delen som innebär att begreppet ”minimilön” byts ut mot ”lön”.

”Lagändringen kommer att leda till att utstationerade arbetstagare får en lön som motsvarar lön för arbetstagare med hemvist i Sverige inom samma bransch. Det blir särskilt viktigt när det gäller arbetstagare som omfattas av undantag från kravet på arbetstillstånd”, skriver verket i sitt remis­svar.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt