Arbetsdomstolen om Las-utredningen: ”Grannlaga uppgift att göra ändringar”

2020-11-12 00:00 Lena Gunnars  
Arbetsdomstolen, med ordförande och administrativa chefen Cathrine Lilja Hansson i spetsen, anser att det är svårt att förstå innebörden i förslaget om att arbetsgivarens har skyldighet att erbjuda arbets­tagaren skälig kompetensutveckling. Foto: Jörgen Appelgren

Osäkerhet. Regeringen vill göra PTK:s och Svenskt Näringslivs ­avtal till ett lagförslag. Den gamla Las-utredningen vill regeringen ­skrota. Men Center­partiet ser bara två vägar; antingen genomförs parts­överenskommelsen eller så ska Toijer-utredningen om en moderni­serad arbetsrätt göras till verklighet.AD och Medlingsinstitutet är tunga remiss­instanser som kan komma att påverka utfallet i ett lagförslag.

Arbetsdomstolen påpekar i sitt remissvar att regleringen om saklig grund vid uppsägning, turordningsreglerna och rätten till företrädesrätt vid återanställning alla hänger ihop. ”Ändrade turordningsregler kan påverka det skydd som regleringen om saklig grund vid uppsägning av personliga skäl ger. Det är en grannlaga uppgift att göra ändringar i dessa regler”, skriver Arbetsdomstolen.

Domstolen anser också att det är svårt att förstå innebörden av för­slaget om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbetstagaren skälig kompetensutveckling. Man kan tro att en arbetstagare har rätt att bli erbjuden skälig kompetensutveckling, menar domstolen. Men det kan bara bli verklighet om arbetstagaren sägs upp på grund av arbetsbrist eller om en arbetstagare med tidsbegränsad anställning inte får fortsatt anställning på grund av arbetsbrist.

”I sådana fall kan arbetstagaren ha rätt till visst skadestånd. Att möjlig­heten att kräva sin rätt är så begränsad bör framgå redan av den materiella bestämmelsen”, anser domstolen.

Den konstaterar också att förslaget innehåller flera särregleringar och undantag, och att det ofta leder till en mer svårtillämpad lag. Om turordningsreglerna konstaterar domstolen att arbetstagaren bara skulle ha rätt till företräde om han eller hon vid omplaceringstillfället ”utan upplärning och utbildning har kvalifikationer”.

”Uttrycket tillräckliga kvalifikationer som gäller i dag innehåller många moment och det finns en omfattande rättspraxis på området”, framhåller domstolen.

”Utan upplärning” kan tolkas som att arbetstagaren från dag ett, omedelbart, ska klara uppgifterna, alltså utan en inledande introduktion.

”En sådan innebörd skulle i princip innebära att rätten till företräde efter omplacering skulle försvinna. Även om arbetstagaren har de grundläggande kvalifikationerna behövs i stort sett alltid en introduktion”, menar Arbets­domstolen.

Medlingsinstitutet påpekar i sitt remissvar att det är rimligt att lagstiftaren agerar om parterna inte kan komma överens om till exempel vilka ändringar som bör gör av anställningsskyddet. Men Medlingsinstitutet poängterar att när så sker är det viktigt att det inte på förhand, genom snävt formulerade utredningsdirektiv, bestäms vilket som är det önskvärda utredningsbeslutet.

Medlingsinstitutet lyfter fram att fördelarna med att ha kollektiv­avtalade lösningar är att de bygger på en förhandling, där bägge berörda parter fått kompromissa. Institutet menar att det är svårt att utan medverkan av parterna skapa balanserade lösningar.

Medlingsinstitutet tycker att det är bra att utredaren föreslår att de nya lagreglerna till stor del ska vara kollektivavtalsdispositiva. Men Medlingsinstitutet anser inte att det är tillräckligt.

Institutet varnar även för att om reglerna inte har acceptans från båda sidor finns det risk för nya problem och låsningar.

Detta har hänt

Januari 2019: Socialdemokraterna, Center­partiet och Liberalerna presenterar januari­över­ens­kommelsen. Ett förslag är att lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undan­tag från turordningsreglerna. Det ska också bli billigare att säga upp personal.

April 2019: Regeringen tillsätter en utredning om en reformerad arbetsrätt. Men om parterna når en överenskommelse om hur Las ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen i stället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. Om parterna inte lyckas komma överens ska den statliga utredningens förslag genom­föras. Parterna har till den 30 september 2020 på sig att komma överens.

Maj 2019: Pappers ­lämnar de centrala förhandlingarna med arbetsgivarna om trygghet och omställning.

December 2019: Ytterligare fem fackförbund hoppar av för­hand­lingarna: Kommunal, ­Målarnas, Fastighets, Seko och Byggnads.

Kommunal, Byggnads, Seko, Fastighets och ­Målarna gjorde samma sak, men återvände ­senare till förhandlingsbordet. Även PTK-förbundet Lärarnas Riksförbund väljer att hoppa av.

Augusti 2020: Fack­för­bundet Kommunal återvänder till förhandlingsbordet med kravet att LO inte ska medverka till att förändra reglerna om saklig grund för uppsägning. LO:s representantskap ­beslutar att göra en omstart och fortsätta Las-­förhandlingarna med de privata arbetsgivarna och tjänstemannafacken. Därmed återvänder Fastighets och flera andra förbund. Pappers väljer dock fortsatt att inte medverka i förhandlingarna.

September 2020: ­Parternas förhandlingar kraschar.

Oktober–november 2020: Regeringen meddelar att man tillsätter en utredare som ska göra lag av PTK:s och Svenskt Närings­livs förslag. Enligt centerledaren Annie Lööf finns två vägar framåt. ­Antingen genomförs ­hel­heten i den parts­över­ens­kommelse som Svenskt Näringsliv och Privat­tjänste­manna­kartellen kommit överens om, eller så gäller Toijer-utred­ningen.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna