Behåll kraven för F-skatt

2007-09-21 09:04  

Lägre krav för F-skattsedel skapar en ny grupp arbetstagare på arbetsmarknaden utan det skydd som fast anställda har i dag, skriver Robert Sjunnebo, LO-TCO Rättsskydd.

I det senaste numret av Lag & Avtal bedyrar arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin att regeringen inte avser att förändra arbetsrätten. Mot bakgrund av detta är det svårt att förstå regeringens kommittédirektiv 2007:116 avseende en översyn av kraven för F-skatt med mera.

Av direktivet framgår att det i uppdraget inte ingår att lämna förslag till en definition i lag av det civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Samtidigt ska utredaren analysera det civilrättsliga arbetstagarbegreppet, med utgångspunkten att den som bedöms bedriva självständig näringsverksamhet inom det ena rättsområdet också normalt bör bedömas göra det inom det andra. Detta är en omöjlighet om inte regeringen förändrar det civilrättsliga arbetstagarbegreppet.

Det är viktigt att komma ihåg att syftet med utredningsuppdraget är att det ska bli enklare att starta näringsverksamhet, det vill säga det ska bli enklare att få F-skattsedel. Mot bakgrund av att det i dag enbart är en procent av ansökningarna avseende F-skattsedel som avslås på den grunden att den angivna verksamheten inte anses vara närningsverksamhet borde detta medföra att kraven för att erhålla F-skattsedel i princip måste tas bort.

Regeringens direktiv till utredaren visar antingen på en oförståelse för hur det civilrättsliga arbetstagarbegreppet är uppbyggt eller en önskan att genomdriva en förändring av arbetsrätten.

Inom svensk rätt finns ingen legaldefinition av det civilrättsliga arbetstagarbegreppet. I stället har det civilrättsliga arbetstagarbegreppet utvecklats i praxis.
Gränsdragningen mellan ett anställnings- och uppdragsförhållande sker enligt det civilrättsliga arbetstagarbegreppet i regel med hjälp av ett tiotal kriterier. Kriteriernas enskilda betydelse varierar från fall till fall. Kortfattat kan sägas att en person som enbart har en uppdragsgivare och som befinner sig i ett beroendeförhållande till denne under normala omständigheter är att anse som arbetstagare och inte uppdragstagare (se till exempel AD 64/1976, AD 98/1977 samt AD 116/1990).

Vid en bedömning av det civilrättsliga arbetstagarbegreppet tas hänsyn till förhållandena på arbetsmarknaden. Detta medför en risk för att en ökad användning av F-skattsedlar kan göra att en person som har F-skattsedel oftare än i dag inte anses vara arbetstagare.

Risken är att det skapas en ny grupp arbetstagare på svensk arbetsmarknad, som inte omfattas av det skydd som återfinns i Las och kollektivavtal. I stället för denna grundtrygghet utlämnas gruppen helt till uppdragsgivarens välvilja på samma sätt som arbetstagarna. En sådan utveckling kan enbart beskrivas som ett sätt att försämra arbetstagarnas position på svensk arbetsmarknad och ett angrepp på den svenska modellen.
Robert Sjunnebo
förbundsjurist LO-TCO Rättsskydd AB

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer