Dålig ekonomi var orsak till arbetsbristen

2015-11-18 23:00 Ann Norrby  

Företaget behövde en erfaren säljare för att öka omsättningen. Kvinnan som blev uppsagd hade inte den erfarenheten. Det skulle också ta alltför lång tid för henne att lära sig jobbet. AD anser, till skillnad från tingsrätten, att uppsägningen var sakligt grundad.

En kvinna var tillsvidareanställd som administratör hos grossistföretaget Eurimex AB som säljer ergonomiprodukter. Efter cirka nio år gifte hon sig och flyttade till Turkiet. Hon kom överens med företaget om att hon skulle pröva att jobba vidare på distans. Efter två månader, i februari 2012, blev hon uppsagd på grund av arbetsbrist.

I maj samma år utannonserade företaget en tjänst på trekvartstid. Tjänsten skulle både gälla arbete med administration och med försäljning. I annonsen efterfrågades bland annat erfarenhet från säljarbete.

När företaget hade anställt en annan person stämde den uppsagda företaget. Hon hävdade att arbetsbristen hade varit fingerad och att personliga skäl låg bakom att hon hade blivit av med jobbet. Kvinnan hävdade också att företaget inte hade uppfyllt sin omplaceringsskyldighet. Om dom­stolen skulle komma fram till att det hade varit arbetsbrist och att företaget hade uppfyllt sin omplaceringsskyldighet, så hade hon i alla fall företrädesrätt till återanställning.

Tingsrätten kom fram till att företaget hade handlat för snabbt och på bristfälligt underlag när kvinnan sades upp. Det fanns åtminstone så mycket administrativa arbetsuppgifter då så att det hade räckt till en deltid. Företaget hade inte heller tillräckligt noga undersökt om den uppsagda hade klarat av försäljningsdelen i den nya tjänsten. Domstolen ansåg att företaget inte hade haft saklig grund för uppsägningen och bestämde att kvinnan skulle få 100 000 kronor i allmänt skadestånd och 425 700 kronor i ekonomiskt skadestånd. Företaget överklagade domen.

Företaget: Tingsrättens dom ska ändras så att företaget slipper att betala skadestånd och kvinnans rättegångskostnader.

Kvinnan: Tingsrättens dom ska inte ändras.

Arbetsdomstolen: Arbetsbrist i lagens mening är inte alltid detsamma som brist på arbetsuppgifter, utan begreppet kan också stå för företagsekonomiska eller organisatoriska orsaker till en uppsägning från arbetsgivarens sida.

I det här fallet var uppsägningen ett led i en förändring av organisationen inom företaget. Förändringen skulle råda bot på den sjunkande omsättningen genom att försäljningen skulle öka. Uppsägningen berodde alltså på arbetsbrist.

Tillräckliga kvalifikationer är en förutsättning för att en arbetsgivare i stället för att säga upp en anställd måste försöka att omplacera henne eller honom. Arbetsgivaren kan också vara tvungen att acceptera en skälig upplärningstid.

Den uppsagda hade inte den fleråriga erfarenhet som säljare som krävdes för tjänsten. Tre till fem års upplärning som krävdes för den nya tjänsten är inte skäligt att kräva av arbetsgivaren. Kvinnan hade alltså inte tillräckliga kvalifikationer för den nya tjänsten.

Hon hade i och för sig företrädesrätt till återanställning. Men eftersom hon inte hade tillräckliga kvalifikationer till den tjänst som utannonserades efter att hon hade slutat, åsidosatte inte företaget hennes företrädesrätt.

DOMSLUT

Tingsrättens dom ändras. I stället för att få skadestånd, får den uppsagda betala sina egna och motpartens rättegångs­kostnader i både tingsrätten och AD.

Företagets kostnader är sammanlagt 221 700 kronor.

Domen refereras inte av AD.

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna