De 6 hetaste orden inför avtalsrörelsen

2015-11-17 15:01 Elisabet Örnerborg  

Förberedelserna inför den stora avtalsrörelsen 2016 är i full gång. Här är orden arbetsmarknadsparterna försöker styra in spelet på.

Lägstalöner

Sverige måste skapa fler jobb till unga och nykommande flyktingar som saknar gymnasie­utbildning och det skulle gå om lägstalönerna inte var så höga, menar arbetsgivarna. Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne gav i SVT:s Agenda exempel på att sådana enkla jobb finns i servicebranschen, affärer, lager och i ”rut-branschen”, men att arbetsgivarna inte vågar anställa när ingångslönerna eller lägstalönerna är så höga.

”Vi har höjt dem mer än snittlönerna. Vi kan inte fortsätta höja lägstalönerna mer”, sa Carola Lemne.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson höll visserligen med om att fler jobb är bra, men hävdade att jobben ska ha löner som det går att leva på.

Anställningsformer

Anställningstrygghet är en viktig facklig fråga. Andelen anställda på visstid bland Kommunals yrken i offentlig sektor var förra året 32,5 procent. Dessutom arbetar mer än hälften av kvinnorna deltid, ofta ofrivilligt, enligt Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund. I hotell- och restaurangbranschen har hela 43 procent tidsbegränsade anställningar. För Malin Ackholt, avtalssekreterare i Hotell- och restaurangfacket, är anställningstryggheten den absolut viktigaste frågan i 2016 års avtalsrörelse.

Motparten Visita försvarar rätten att anställa på begränsad tid. Arbetsgivarorganisationen har lagt ned en och en halv miljon på en kampanj som går ut på att den allmänna visstidsanställningen måste bevaras. Enligt Eva Östling, Visitas vd, är företagens möjlighet att fritt visstidsanställa enda sättet att bedriva verksamheten på.

Kompetens

Arbetsgivarna vill ha anställda med rätt kompetens. Därför vill de rucka på turordningen som vid arbetsbrist gynnar dem som stannat kvar i företaget på bekostnad av de ny­anställda. Facken vill att arbetsgivaren ser till att de anställda får kompetensutveckling under tiden de arbetar i företaget. Då kan arbetsgivaren behålla dem eller så är de anställningsbara om företaget läggs ned. Det var just det förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal mellan Svenskt Näringsliv och tjänstemännen i PTK handlade om. De förhandlingarna avslutades utan att parterna kunde komma överens. Fritt fram att ta upp frågan i avtalsrörelsen alltså.

Jämställdhet

2016 års avtalsrörelse riskerar att brisera i missnöjet med kvinno­lönerna. Det sa med­laren Inger Ohlsson Örtendahl till Lag & Avtal tidigare. Hon har bland annat varit ordförande för det kvinnodominerade Vårdförbundet.

Kvinnodominerade yrken som socialsekreterare är felavlönade, värdediskriminerade, anser Heike Erkers, Akademikerförbundets SSR:s ordförande. Hon vill inte vänta tills det är lika många kvinnor som män på arbets­platserna, för då skulle vi få vänta på jämställda löner till nästa sekelskifte – minst. Kommunal håller också fram en stor kvinnodominerad grupp, undersköterskorna, som värdediskriminerade. Förbundet, LO:s största, har hotat att lämna LO-samordningen om de övriga för­bunden inte försöker göra något åt detta.

Märket

Den löneökning i procent som industrins parter kommer överens om, det så kallade märket, ska inte bara gälla som lönenorm för industrin utan för hela arbetsmarknaden. Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund kallar märket för lönelåset.

Parterna inom industrin träffade det så kallade industriavtalet i slutet på 90-talet. Det blev sedan det nya industriavtalet 2011 utan Pappersindustriarbetareförbundet, en av de tidigare parterna. Att löneökningarna på hela arbetsmarknaden ska styras av den internationellt konkurrensutsatta industrin möter en del kritik. Almega som står utanför industriavtalet, men organiserar tjänsteföretag som också är utsatta för internationell konkurrens, har tidigare ifråga­satt märket. Flera LO-förbund har valt att räkna om märket i kronor och ören. Mest kritisk är nu Kommunal.

”Kvinnor låses fast på lägre lönenivåer än män trots att de utför likvärdiga arbeten som kräver lika stor yrkeskunskap. En verkstadsarbetare tjänar 2 800 kr mer i månaden än en undersköterska, trots att de har lika lång yrkes­utbildning. I avtalsrörelsen 2016 måste våra värdediskriminerade kvinnodominerade yrken få större löneökningar än mansdominerade yrken. Annars gräver den svenska modellen för lönebildning sin egen grav”, säger Lenita Granlund.

Globalisering

Den globala konkurrensen är stenhård, särskilt för it-sektorn, säger Almegas Anna Romare i enkäten på föregående uppslag. Därför menar hon att det är ytterst viktigt att den totala kostnadsnivån i de avtal som träffas är acceptabel. Industriarbetsgivarnas Per Widolf hän­visar också till den globala konkurrensen och säger: ”Alla andra frågor är helt oväsentliga om våra företag inte finns kvar.”

Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihes utgångspunkt inför avtalsrörelsen är att industrin tappat i konkurrenskraft, bland annat beroende på för hög arbetskraftskostnadsutveckling. Enligt honom har parterna därför högre krav på sig än tidigare att återställa exportföretagens konkurrenskraft. Därför saknas utrymme för reallöneökningar, anser han.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer