Den hårdföre förhandlaren

2010-12-12 23:00  
Ruben Tastas Duque Foto: Jörgen Appelgren

Ruben Tastas Duque är ledargestalten i syndikalismens militanta led. Han tar emot Lag & Avtal i SAC Syndikalisternas hus på Sveavägen i Stockholm. I ett hörn av ett stort rum ligger plakat, fanor och megafoner som använts under blockaden av Berns.<br>- Vi har blivit piggare på att genomdriva stridsåtgärder. Det konstiga är varför inte LO blivit mer radikalt, säger han.

<p>Ruben Tastas Duque är en lågmäld man med snälla ögon. Han svarar eftertänksamt och mjukt på frågorna men budskapet är stenhårt. </p> <p>-Arbetsköparna försöker slå tillbaka de positioner arbetarklassen åstadkommit. Om vi inte var på offensiven skulle vi snart vara tillbaka på 1920-talet. </p> <p>Du är inte nöjd med utvecklingen i arbetslivet?</p> <p>- Nej, det har blivit mycket hårdare. Skolor som jag känner till väl hade femton städare på 1980-talet. Nu städas samma skolor av fyra städare! Svart betalning har blivit vanligare. Kommunerna bryr sig inte om vem som städar där egentligen.</p> <p>Det har blivit lagligt att hyra ut arbetskraft. Hur ser ni på det?</p> <p>- Bemanningsföretag är ett sätt att kringgå Las. I den vilda strejken på Lagena var alla LS i Stockholmsområdet med och gjorde sympatiåtgärder.</p> <p>- Sverige har väldigt frikostiga regler för halvskumma företag som går i konkurs och uppstår på nytt med nytt organisationsnummer men samma adress som förut och samma kunder till och med.</p> <p>Kan papperslösa bli medlemmar i SAC?</p> <p>- Ja, vem som helst men inte arbetsköpare. Papperslösa har varit i majoritet i både Västerorts LS och Skärholmens LS där jag själv är aktiv. Många av dem har fått en lite bättre situation genom lagen om arbetskraftsinvandring som kom för två år sedan.</p> <p>Kan man bli medlem när man fått problem?</p> <p>- Det där har vi en intern diskussion om. Många medlemmar har problem när de kommer in. Alla papperslösa har något problem när de blir medlemmar. Vi kan ta itu med problem som är pågående och rekryterar till och med medlemmar under pågående strid. Vi kan ge oss in i pågående tvister och gör det för det mesta om det inte är en väldigt gammal historia.</p> <p>Hur kan ni veta att den som kommer till er berättar sanningen?</p> <p>- Ofta får vi klagomål från flera personer, inte bara en. Sedan kallar vi till förhandling. Vi går inte vidare med stridsåtgärder direkt. Ganska snabbt under förhandlingen märker man om det är sant eller inte. De flesta halvskumma företag är inte så smidiga utan berättar hur det är. Hittills har vi inte blivit lurade i någon lönetvist. Oftast kan arbetsgivare bevisa att de betalt om de har det.</p> <p>Ofta kan ni inte strejka, utan måste utföra en blockad. Men den riktar ni mot bemanningsföretagets kund. Varför?</p> <p>- Många små bemanningsföretag har inget kontor. Då är det inte meningsfullt att göra en blockad mot en villa i någon förort. Det skulle ingen märka.</p> <p>Ni har många andra stridsåtgärder. Varumärkesbränning, till exempel?</p> <p>- Ja, särskilt oseriösa arbetsköpare utsätter vi för uthängning, escrache på spanska. Men det är en stridsåtgärd som vi bara använder mot företagare som beter sig extra vidrigt och exempelvis begår sexuella övergrepp mot de anställda.</p> <p>Hur ser du på att enskilda aktivister, kanske medlemmar hos er, tillämpat uthängning på egen hand på nätet?</p> <p>- Det är inte bra. Vi försöker vara disciplinerade och alla ska stå bakom våra krav och metoder. Men det förekommer förstås att utomstående, från Afa och så, sympatiserar med oss.</p> <p>En del liknar er vid Hells Angels och ser paralleller till deras indrivningsverksamhet. </p> <p>- Ja, det är märkligt med tanke på att vissa av de här företagen har kontakter med de riktiga Hells Angels eller maffian. Det finns bemanningsföretag som ägs av maffian. Men vi brukar inte ha så mycket problem med dem, faktiskt, för de vill undvika uppmärksamhet och betalar det de är skyldiga.</p> <p>Många företagare upprörs över att ni kombinerar förhandling med stridsåtgärd. De känner sig utpressade.</p> <p>- För det mesta struntar företagaren i att vi kallar till förhandling. Vi får dem inte till förhandlingsbordet förrän vi startat våra stridshandlingar.</p> <p>Kan ni tillgripa våld?</p> <p>- Vi har en principförklaring mot våld. Min personliga inställning är att man måste anpassa sig efter situationen och välja de metoder som är mest produktiva. Som det svenska samhället ser ut nu finns det inte en chans att vi skulle övergå till våldsamma metoder.</p> <p>Du har blivit dömd för egenmäktigt förfarande på Lilla Torg i Malmö. Varför?</p> <p>- Det var för att vi hade stängt alla ingångar till restaurangen. Domen, även om den blev fällande, stöder oss i tolkningen av lagen att en blockad är okej om det finns någon annan ingång. För det mesta stänger vi nu en ingång och låter två, tre andra ingångar vara öppna.</p> <p>Hur är läget med Berns i dag? </p> <p>- Berns anställda har det bättre nu än tidigare. De betalar inga svarta löner. Ingen jobbar sju dagar i veckan eller inte får betalt för övertid. Alla de där sakerna är borta tack vare vår kamp. Men bestraffningen ska inte vara att de som åstadkommit den kampen blir sparkade eller inte får fortsatt jobb. Skulle vi ge upp kommer de snart att gå tillbaka till samma situation igen. </p> <p>Kommer summan att stiga som ni kräver av Berns? </p> <p>- Vi har bestämt att inte lägga några nya summor, varken högre eller lägre. Vill de förhandla kan vi göra det helt förutsättningslöst. Det var i princip det vi krävde för sju personer. Det var 120 000 per person, det är sex månadslöner. Sedan är det skadestånd till facket. Men det var en förhandlingsfråga. </p> <p>Hur fördelar ni pengarna som ni förhandlar till er?</p> <p>- Det varierar från fall till fall. Den stora delen går till de anställda: både utebliven lön och skadestånd. En del går till den lokala samorganisationen och används till stridsunderstöd.</p> <p>Får du lön av LS Västerort?</p> <p>- Nej, jag är inte anställd. Jag är emot att syndikalisterna ska ha anställda.</p> <p>Men varifrån får du dina pengar?</p> <p>- Vilka pengar? Jag ägnar mitt liv åt facklig oavlönad kamp och därför kan jag inte betala mina skulder. Jag får inga pengar från SAC. Ingenting. Jag har haft dålig ekonomi i hela mitt liv för det är något jag aldrig prioriterat. Jag äger ingenting, är billig i drift och tar enstaka jobb då och då som drar in kanske fem sex tusen kronor i månaden.</p> <p>Du har skulder?</p> <p>- Ja, jag har gigantiska studieskulder.</p> <p>Är dagsböterna från Malmö (50 dagsböter á 60 kronor) obetalda?</p> <p>- Ja, SAC har erbjudit sig att betala mina böter, men jag vägrar.

---

Lag & Avtal granskar

Varumärkesbränning och offensiva blockader. Syndikalisternas tuffa konfliktågärder skrämmer företagen att betala stora skadestånd.

"Deras metoder liknar maffians" säger Berns vd.

Läs hela specialen i Lag & Avtals senaste nummer! Prenumerera på tidningen

Syndikalismen starkast under spanska inbördeskriget

• Syndikalismen är ett alternativ till såväl marknadsekonomin som statssocialismen.

• Den bygger på att arbetare lokalt bildar syndikat som successivt tar över produktionsmedlen. Syndikaten konkurrerar inte med varandra utan förhandlar och samverkar.

• Genom facklig utbudskartell och generalstrejk vill syndikalisterna besegra kapitalismen. De fackliga organisationerna ska demokratiskt och rättvist styra samhället i majoritetens intresse.

• Allra starkast var syndikalismen i Spanien vid tiden för inbördeskriget.

• I Sverige hade syndikalismen relativt sett en storhetstid på 1920-talet med medlemstal uppemot 37 000.

Källa: Wikipedia och Ingemar Sjöö

Ruben Tastas Duque

  • 55 år
     
  • Bor i Bandhagen i södra Stockholm
     
  • Kom från Uruguay till Sverige 1977
     
  • Fembarnspappa
     
  • Har varit syndikalist länge, men blev aktiv på heltid efter mordet på Björn Söderberg 1999.
     
  • Disputerade 2001 på gallmyggor inom ämnet zoologi men har inte tagit ut någon doktorsexamen. Har totalt 289 högskolepoäng (bland annat geovetenskap, biologi och pedagogik).
     
  • Tidigare lärare vid Stockholms universitet samt på Tumba gymnasium

Lena Gunnars

Mattias Davidsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna