”Det riskerar att sabba hela den svenska modellen”

2021-02-02 15:22 Kamilla Kvarntorp  

PROFILEN. De planerade förändringarna i lagen om anställningsskydd slår inte alls lika hårt mot den svenska modellen som de nya begränsningarna i strejkrätten. Det anser Mats Glavå, docent i arbetsrätt.

Han intervjuas flitigt i medierna om förändringarna i anställningsskyddet och strejkrätten – och vad de innebär för den svenska modellen. Den ena dagen lyfts hans uttalanden fram av arbetsgivarintressen på debattsidor, nästa dag citeras han av vänsterpartister i riksdagen. Men Mats Glavå är tydlig med att han är forskare och inte har någon egen agenda.

– Jag pratar mycket om den svenska modellen. Det kan låta som att jag är en anhängare av den, men jag försvarar inte den svenska modellen, jag förklarar den och analyserar konsekvenserna av förändringar. Det innebär inte något politiskt ställningstagande, säger han under en telefonintervju.

Mats Glavå har sysslat med arbetsrätt i hela sitt yrkesverksamma liv. Han gick ekonomisk linje på gymnasiet, och efter lumpen var tanken först att fortsätta läsa ekonomi. Men när en ny universitetsutbildning som var inriktad på affärsjuridik och förvaltningsrätt dök upp föll valet på den i stället.

– Det var en ren tillfällighet att det blev arbetsrätt. Jag tyckte att kombinationen ekonomi och juridik verkade spännande, och tänkte att jag skulle jobba på något företag med affärsjuridik i framtiden.

Men han skrev sitt examensarbete om anställningsavtalet och blev efter juristexamen uppmanad att söka sig till den juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. Där fortsatte han att forska och undervisa i nästan 40 år – ett val som han inte har ångrat.

– Arbetsrätt är ett väldigt centralt ämne i samhället. Det är oerhört viktiga frågor i vardagen för flertalet människor, företag och organisationer.

Själv har han framförallt forskat om anställningsskyddet.

– För arbetstagaren är att ha en anställning och en kontinuerlig lön en existentiell fråga. Du måste ha ett jobb för att leva. Och för arbetsgivarsidan är det en begränsning av friheten att det krävs saklig grund för uppsägning enligt Las.

Lagen om anställningsskydd (Las) kom till 1974 för att skapa en grundtrygghet för arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden, bland annat vid uppsägning och avsked. Men de flesta reglerna i lagen, förutom kravet på saklig grund vid uppsägning, kan avtalas bort av parterna genom kollektivavtal. År 1982 ersattes den första lagen om anställningsskydd med en ny lag och har sedan dess reviderats flera gånger och blivit alltmer arbetsgivarvänlig, anser Mats Glavå.

 – Det har lett till konstigheter som att Las för närvarande är mer arbetsgivarvänlig än de kollektivavtal som gäller på arbetsmarknaden. Förändras lagstiftningen, så att den i praktiken blir bättre för arbetsgivarna än kollektivavtalen, så minskar incitamenten för att sluta kollektivavtal. Då hotas den svenska modellen på sikt.

Läs mer: Las – så fortsätter maktstriden

En anledning till utvecklingen är att politikerna har velat öka arbetsgivarnas vilja att anställa personal.

Bland annat har undantag från turordningsreglerna tillkommit, som gör det lättare för arbetsgivarna att bestämma vilka som får gå vid personalneddragningar.

Nu planeras ytterligare förändringar i anställningsskyddet. Enligt januariavtalet, som regeringspartierna S och MP tog fram med samarbetspartierna C och L, ska arbetsrätten reformeras.

– Det fanns ingen gemensam problembeskrivning hos politiker och arbetsmarknadens parter. Annie Lööf släppte fram Stefan Löfvén som statsminister för att Las skulle bli mer arbetsgivarvänlig. Det var hela poängen med januariavtalet.

Om inte parterna kunde komma överens om förändringarna i Las sade regeringen och samarbetspartierna att lagstiftningen skulle bygga på den Las-utredning som regeringen tillsatte.

Svenskt Näringsliv och PTK, som representerar 25 tjänstemannafack, enades om hur arbetsrätten skulle förändras. Men hela LO sade först nej till överenskommelsen.

Trots det bestämde sig regeringen för att lagstiftningen skulle bygga på parternas överenskommelse – Lasutredningen ansågs vara för arbetsgivarvänlig. Sedan dess har LO:s två största förbund, IF Metall och Kommunal, ställt sig bakom förslaget.

Men tolv av fjorton LO-förbund har alltså inte accepterat uppgörelsen och kommer nu inte vara med i de arbetsgrupper som ska förbereda lagen.

– Det finns en splittring inom LO-förbunden. Helt olika frågor ligger på deras bord. För IF Metall har till exempel inte turordningsreglerna varit en stor fråga. Det beror på att arbetsgivaren får betala för att slippa tillämpa turordningsreglerna. På industrisidan accepteras den sortens uppgörelser.

Läs mer: ”Grannlaga uppgift att göra ändringar”

Att inte hela LO står bakom överenskommelsen kan, enligt Mats Glavå, leda till fler strejker på den svenska arbetsmarknaden.

– Det skapar förutsättningar för större oro i avtalsförhandlingarna framöver. Lagstiftas det på ett sätt som gör Las mycket mer arbetsgivarvänligt kan förbund inom LO, och andra förbund också, ställa krav på förändringar av Las-regleringarna genom kollektivavtal, och om de inte får igenom förändringarna kan de ytterst gå i strejk.

Mats Glavå tycker ändå att parterna löste Las-frågan på ett smart sätt som gör att en ny lagstiftning inte hotar den svenska kollektivavtalsmodellen. Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal har utöver lagförslaget i ett huvudavtal kommit överens om vissa regler som bara ska gälla dem.

– De regler som det ska lagstiftas om blir inte lika arbetsgivarvänliga som reglerna i avtalet, säger han.

Det blir alltså mer fördelaktigt för arbetsgivarna att sluta kollektivavtal än att följa Las.

Enligt de planerade förändringarna i Las får till exempel alla arbetsgivare, oavsett storlek, göra tre undantag från turordningsreglerna. Enligt huvudavtalet mellan parterna får arbetsgivaren göra undantag för fyra arbetare eller tjänstemän på en enhet, alternativt 15 procent av de anställda men högst 10 procent på den berörda enheten.

En annan viktig skillnad jämfört med nuvarande Las är att det ska krävas sakliga skäl för uppsägning i stället för som i dag saklig grund. Sakliga skäl för uppsägning kan till exempel vara sena ankomster och bristande prestationer. Ett resultat av förändringen blir att arbetsgivare till exempel inte längre behöver ta hänsyn till om en arbetstagare har goda prognoser att sköta sig i framtiden och arbetsgivarnas omplaceringsskyldighet blir mindre omfattande än i dag.

Läs mer: Journalistförbundet svarar på intern las-kritik

–  Det blir några försämringar ur arbetstagarsynpunkt. Men sammantaget är det inte några dramatiska förändringar. Det blir inte som vilda västern. Arbetsgivaren kan inte säga upp någon utan grund.

Den första augusti 2019 fick Sverige en ny strejklag. Den tror Mats Glavå kan slå mycket hårdare mot den svenska modellen än de nu planerade förändringarna av Las.

– Det är ingen tvekan om att förändringarna av strejkrätten är mycket allvarligare. Det verktyg som fackliga organisationer hade för att driva sina frågor mot arbetsgivarna har tagits bort.

Om det finns två fackliga organisationer på en arbetsplats är den som tecknar kollektivavtal först bunden av fredsplikt. Det fack som inte hade kollektivavtal kunde tidigare strejka eller ta till andra stridsåtgärder för att få igenom lönehöjningar, förbättringar av arbetsmiljön eller andra krav.

Finns det ett kollektivavtal på en arbetsplats är det i dag bara tillåtet för den fackliga organisation som inte har något avtal att strejka om syftet är att teckna ett eget kollektivavtal. Men saknas kollektivavtal på en arbetsplats går det fortfarande att strejka om annat. Lagändringen gör att det fack som inte har kollektivavtal nu får svårare att driva frågor som är viktiga för deras medlemmar och riskerar ett stort medlemstapp.

– Då hotas den svenska modellen på sikt, som bygger på att vi har en hög organisationsgrad bland både arbetstagare och arbetsgivare – och att många sluter kollektivavtal. Genom att kollektivavtal i dag sluts i stor utsträckning får vi lugn och ro på arbetsmarknaden, säger Mats Glavå.

Han anser även att risken ökar för att arbetsgivare sluter avtal med fackliga organisationer som går med på sämre villkor än vad som är normalt. Det fack som saknar kollektivavtal kan ju inte längre strejka för att få till en förbättring av villkoren på arbetsplatsen.

Kunde inte arbetsgivaren sluta avtal med den organisation som erbjöd medlemmarna sämst villkor innan den nya lagen kom till?

– Arbetsgivare kunde avtalsshoppa. Men gjorde de det kunde majoritetsfacket strejka sönder arbetsgivaren i vilken fråga som helst. Den möjligheten har tagits bort.

Det har hittills inte skett och Mats Glavå tror inte att traditionella seriösa företag kommer agera på det sättet framöver i någon större utsträckning.

– Men det dyker hela tiden upp nya branscher, nya företag som har en annan agenda.

Bakgrunden till de nya reglerna om stridsåtgärder var den konflikt som pågick i Göteborgs hamn i flera år.

Läs mer: ST om las-utredningen: Värst för statsanställda

Arbetsgivaren, Sveriges Hamnar, hade ett kollektivavtal med Transport. Hamnarbetarförbundet, där huvuddelen av de anställda i hamnen var organiserade, hade inte kollektivavtal men ville teckna ett avtal som var helt jämställt med det avtal som Transport hade. När arbetsgivaren inte gick med på det ledde det till strejk och lockout som innebar stora problem för verksamheter som var beroende av hamnen.

Enligt dåvarande arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), som drev på för att få igenom lagändringen, var det en svaghet i den svenska modellen att en arbetsgivare som hade ett kollektivavtal med ett fack kunde utsättas för strejk eller andra stridsåtgärder från ett annat fack. Mats Glavå håller inte med henne.

– Hon hade fel. Det är klart att det var en olägenhet att det kunde bli så. Men det är extremt ovanligt med arbetsplatser där arbetsgivaren har kollektivavtal med en minoritetsorganisation. Det förekommer, förutom i Göteborgs hamn, nästan inte alls. Ett litet specifikt problem löstes genom lagstiftning, som riskerar att sabba hela den svenska modellen.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Mats Glavå

FÖDD: I Karlstad 1957.

BOR: I Göteborg sedan 50 år.

BAKGRUND: Juristexamen från Göteborgs universitet 1981, docent i arbetsrätt 2003. Har undervisat i och forskat om arbetsrätt vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Är sedan ett år frilans och skriver bland annat läroböcker om arbetsrätt. 2018 kom hans bok Vägval för anställningsskyddet, där han bland annat pekar på att Las har blivit alltmer arbetsgivarvänlig.

INTRESSEN: Film, matlagning, skönlitteratur och att lyssna på Beethoven.

Läser just nu Gruppen av Mary McCarthy – en omtalad roman från 1960-talet som handlar om överklassungdomar i USA på 30-talet.

Viktiga delar i partsöeverenskommelsen som ska ligga till grund för nya las

Alla arbetstagare ska kunna undanta tre personer från turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I dag får arbetsgivare med högst tio anställda undanta två personer från turordningen.

Enligt huvudavtalet får arbetsgivaren göra undantag för fyra arbetare eller tjänstemän på en enhet, alternativt 15 procent av de anställda men högst 10 procent på den berörda enheten.

Kravet på ”saklig grund” vid uppsägning på grund av arbetsbrist ersätts med ”sakliga skäl”. Vid bedömning om det finns sakliga skäl ska hänsyn inte längre tas till den anställdes personliga intresse av att behålla anställningen och hur den anställde väntas sköta sig i framtiden.

Anställningsformen ”allmän visstidsanställning” ersätts med ”särskild visstidsanställning”. En skillnad är att en särskild visstidsanställning övergår i en tillsvidareanställning efter tolv månaders anställning under en femårsperiod. En allmän visstidsanställning blir en tillsvidareanställning först efter 24 månaders anställning.

Inhyrda arbetstagare som har jobbat på samma driftsenhet på ett kundföretag i två år under en treårsperiod ska antingen erbjudas en tillsvidareanställning eller ersättning motsvarande tre månadslöner.

Om en arbetstagare har yrkat att en uppsägning ska ogiltigförklaras ska anställningen som huvudregel inte bestå under den tid tvisten pågår. Det allmänna skadeståndet föreslås höjas för anställda som får framgång med sin talan.

En ny lag ska vara på plats före mandatperiodens slut 2022.

Kamilla Kvarntorp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt