Domarna proffs på känslor – löser sex av tio tvister

2015-12-29 11:58 Margareta Edling  
Domaren Cecilia Klerbro är en av alla domare som ser till att parterna kommer överens i tingsrätten. Tricket är att få parterna att börja prata med varandra - och genomföra hela processen i ett svep. Foto: Jörgen Appelgren

Sex av tio som tvistar om anställningsskydd i tingsrätt gör upp i godo. Då är saken ur världen – här och nu. De slipper ovisshet och risken för framtida rättegångskostnader.<br/>– Ofta finns mycket känslor i den här typen av mål, säger Cecilia Klerbro, lagman i Nacka tingsrätt.

Fram till mitten av december i år har tingsrätterna dömt i 25 tvister om avskedande eller uppsägning, visar Lag & Avtals genomgång. 16 av målen slutade med att domstolen fastställde parternas förlikning.

Förlikningar är affärsmässiga uppgörelser som blir av för att bägge parter vill lägga tvisten bakom sig. Man vet inte vem som skulle vinna, det kan ta lång tid och bli dyrt, beskriver domaren Cecilia Klerbro. Familj, jobb och bostad är känsliga frågor.

– Ofta kan man vilja ha en viss summa pengar, men också en ursäkt för att någon betedde sig illa.

Att jämka ihop parter går till på ungefär samma sätt, oavsett vad tvisten gäller. Under den muntliga förberedelsen brukar Cecilia Klerbro gå igenom målet ordentligt med de inblandade: Vad är det som påstås och varför, vem ska bevisa vad, vad ligger i vågskålen för respektive part?

– Det gäller att reda ut oklarheter och tydliggöra för parterna vad som är de svaga länkarna i deras inställning. För det behövs någon mer fristående än ett ombud.

Många blir lite osäkra då de hör motpartens syn på saken.

– Där hittar man grunden för en samförståndslösning. Det räcker inte att jag har rätt, jag ska lyckas bevisa det för domaren också. Då tänker folk ofta ett varv till.

Nästa steg är att hitta den nivå som parterna är beredda att göra upp på. Då pratar hon med dem en i taget, ­ibland i flera omgångar. Om en begär en halv miljon och den andra är beredd att betala 50 000 framför hon först inte buden – det kommer senare.

– Det är viktigt att få dem att fortsätta diskutera.

Förlikningsförhandlingen bör göras i ett svep, anser hon. Den som går hem och funderar backar lätt till ruta ett igen.

Domaren ska kunna lyssna.

– De måste få en chans att tala om vad som gnager i dem.

Om det behövs en ursäkt för att lösa knuten, är Cecilia Klerbro med då den framförs. I texten syns sällan spår av den. Oftast går det inte att dra slutsatser om vinnare och förlorare i en förlikning, säger hon.

I tingsrätten företräds arbetstagarna ofta inte av någon facklig organisation. De riskerar att få ta både sina egna och motpartens kostnader om de förlorar. Det förklarar många uppgörelser, menar Jonas Stenmo, Almega. Tvisterna har inte heller passerat genom förhandlingssystemet.

– Därför är det naturligt att under processen försöka hitta en lösning som båda kan leva med.

Han anser att antalet tvister drivs upp av de ganska korta tidsfristerna i Las och att det arbetsrättsliga systemet inbjuder till att driva tvisten i domstol, även då chanserna att vinna är små.

Viljan att slippa en lång process med oviss utgång är ett starkt motiv för att göra upp, enligt Sussanne Lundberg, LO-TCO Rättsskydd.

– Bor man på en liten ort kan man också vilja undvika offentlighet.

Arbetstagaren avgör om budet är bra nog. Men ombudet bedömer möjligheterna till framgång och förklarar följderna av att förlikas respektive gå vidare med processen, betonar hon.

– Förbunden som betalar kan också ha synpunkter på fortsatt rättshjälp om en medlem vill säga nej till en mycket bra förlikning.

Stadfäst förlikning

I många tvister ska domaren verka för att parterna förlikas i stället för att driva domstolsprocessen vidare. När exempelvis en arbetsgivare och en arbetstagare gör upp i godo kan de be­gära att förlikningen stadfästs. Då meddelar domstolen en kort dom som beskriver vad tvisten gäller, vad parterna från början yrkade och vad de har enats om. Domen blir offentlig.

Med en stadsfäst förlikning i handen kan man till exempel vända sig till kronofogden och begära utmätning för att få sina pengar, på samma sätt som när någon har dömts att betala skadestånd.

Stadfästa förlikningar i anställningsskyddsmål förekommer även i Arbetsdomstolen. Hittills i år har minst nio AD- domar inneburit att för­likningar stadfästs. Två av dem (nr 27 och 30) handlade om avsked.

Margareta Edling

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer