EU:s direktiv stärker även svenska visselblåsare

2019-11-14 00:00 Marika Sivertsson  
Claes Sahlgren, professor emeritus i civilrätt. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Lagstiftning. Sverige har varit jämförelsevis bra på att värna vissel­blåsare. Nu kommer vi att bli ännu bättre. Det är professor Claes Sandgrens bedömning av hur EU:s nyligen antagna visselblåsar­direktiv kommer att påverka svenska förhållanden.

När den första svenska lagen för att skydda visselblåsare kom 2016 var Claes Sandgren, professor emeritus i civilrätt och tidigare ordförande för Institutet mot mutor, inte nådig. Den var enligt honom rumphuggen och tandlös och den erbjöd ett otillräckligt skydd.

– Lagen har heller inte tillämpats i domstol. Men vi fick ju ändå en lag som ger skydd mot repressalier. Det är en bra start, och EU:s visselblåsardirektiv täcker bristerna i den. Vi har också alla möjligheter att nu skapa ett skydd som i många avseenden går längre än direktivet som ju är en minimi­standard.

De skillnader han i första hand identifierar mellan den gamla lagen och de förändringar som EU:s direktiv kräver, är att visselblåsarens identitet ska kunna skyddas, och att skyddet omfattar en starkt vidgad krets – som arbets­tagare, aktieägare, konsulter och leverantörer. Dessutom ska rapporteringskanaler inrättas både i offen­tlig och privat sektor.

De senare gäller företag med fler än 50 anställda och kommuner med fler än 10 000 invånare. Rimliga siffror, anser han.

– Men det behöver inte vara så märkvärdigt, detta med rapporteringskanaler. Egentligen ska det inte behöva bli en stor administrativ appa­rat: Människor behöver helt enkelt instruktioner för hur de ska gå till väga för att rapportera. En intern kanal kan vara att gå till internrevisorn, exempel­vis.

Under förhandlingarna om vissel­blåsardirektivet väcktes farhågor om att det svenska grundlagsskyddade meddelarskyddet skulle försvagas. EU:s direktiv säger att den person inte omfattas av skydd, som vänder sig till journalister utan att först ha rapporterat internt via de inrättade kanalerna. Men Sverige undantogs och med­delar­skyddet kvarstår.

Det är alltså fritt fram att fortsättningsvis gå till journalister med uppgifter om oegentligheter, en rapporteringsväg som Claes Sandberg ser som viktig, men högst otillräcklig: inte minst eftersom det är kommersiella hänsyn som avgör om uppgifterna publi­ceras.

– Vårt system med meddelarskydd kommer att löpa parallellt med de nya lagarna för att skydda visselblåsare. Dessutom finns i Sverige traditionellt ett starkt förtroende för journalister. Många kommer att gå den vägen även fortsättningsvis. Jag kan inte se att det skulle påverkas.

Exakt hur visselblåsardirektivet ska genomföras i svensk lag ska regeringens särskilda utredare Inga-Lill Askersjö, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, ta reda på. 29 maj 2020 ska hon redovisa vad utredningen kommit fram till. Claes Sandgren hoppas på rätt långtgående förslag och möjligheter till preciseringar.

– I första hand är det viktigt att skyddet förutom brott mot EU-rätten omfattar även brott mot nationell rätt samt andra allvarliga missförhållanden. Att exempelvis bryta mot upphandlingsreglerna är inte brottsligt, men det är ett missförhållande som visselblåsare bör kunna rapportera, säger han, och fortsätter:

– Och det är viktigt att det finns en tydlighet: Vad innebär full ersättning för den som drabbats av repressalier efter att ha larmat om missförhållanden? Och hur kan vi avgöra att någon har drabbats av repressalier på grund av att ha larmat? Men det här är väldigt svåra områden att reda ut, viss osäkerhet får vi alltid leva med.

Vissel­blåsar­direktivet

Europeiska rådet antog den 7 oktober det så kallade vissel­blåsar­direk­tivet, det vill säga direk­tivet om skydd för personer som rapporterar om över­trädelser av unionsrätten. Det ska skapa en minimi­standard inom EU för att skydda den som slår larm om oegent­lig­heter som rör bland annat finan­siella tjänster, penningtvätt, folkhälsa, och konsument- eller data­skydd.

Med­lems­staterna ska ha implementerat direktivet 2021.

Marika Sivertsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt