EUs nya Flexicuritypolitik kan hota anställningsskyddet

2007-10-18 12:53  

TCOs chefsjurist Ingemar Hamskär är orolig över brådskan och målet med EUs projekt för flexicurity i Europa. Kommer regeringen att ta fajten med EU-kommissionen? undrar han.

Den 27 juni presenterade EU-kommissionen sin syn på hur arbetsmarknaderna ska moderniseras i medlemsländerna i ett betänkande om "flexicurity". Kommissionen vill tillsammans med medlemsstaterna komma överens om gemensamma principer för att skapa fler och bättre jobb vilket i sin tur ska skapa högre tillväxt och sysselsättning inom EU. Ett mycket vällovligt syfte således - men vad menar man?

Med flexicurity menar kommissionen att flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden inte behöver vara varandras motsatser för att nå hög sysselsättning och tillväxt. Flexicurity ska omfatta flexibla och säkra anställningsavtal, strategier för livslångt lärande, aktiva arbetsmarknadsåtgärder och moderna sociala trygghetssystem.

Vad "flexicurity" egentligen betyder i kommissionens tappning får vi ett närmare svar på först när vi analyserar vad man i övrigt skriver i meddelandet - särskilt avsnittet som berör arbetsrätten. Det slutliga beskedet får vi emellertid först när de gemensamma riktlinjerna genomförs nationellt.

Kommissionens syfte är att starta en bred politisk diskussion och remissrunda mellan och inom EUs institutioner, medlemsstaterna, sociala parterna och andra berörda i frågan. Denna fråga måste bli en framgång, hoppas kommissionen efter
alla misslyckade avregleringsförsök (senast tjänste- och arbetstidsdirektivet). Ministrarna inom rådet förväntas anta gemensamma riktlinjer för vad en utveckling mot flexicurity inom hela EU innebär redan den 13-14 december.

Europaparlamentet kommer att debattera respektive ta en resolution i oktober/november.

EU-kommissionens huvudbudskap - i likhet med den syn man utvecklat i grön-boken om arbetsrätt - är att det måste bli enklare att avskeda och säga upp arbetstagare (mindre anställningstrygghet) och mer betoning på trygghet via ökad anställningsbarhet för individen (genom kompetensutveckling) och för trygghet vid omställning (vid byte av jobb inom och
utom den egna arbetsgivaren). TCO tycker inte det ena utesluter det andra. En bra arbetsrätt är en nödvändig beståndsdel på en modern arbetsmarknad. Utan anställningsskydd får vi tysta arbetsplatser och riskerar att få rädda arbetstagare - fast vi behöver motsatsen.

Ett annat huvudbudskap från kommissionen är att de med tillsvidareanställning och relativt stor anställningstrygghet (så kallade "insiders") måste ge avkall på denna för att släppa in de som står helt eller delvis utanför arbetsmarknaden (så kallade out-siders). Outsidergruppens skydd skulle först därmed kunna öka, synes kommissionen hävda. Lösningen på problemet med "out-siders" och utanförskap är en helt annan och en mycket större samhällelig fråga enligt min mening. Man löser inte utanförskap genom att skapa otrygga låglönejobb. På arbetsmarknaden kan inflytandet och skyddet för de med atypiska otrygga arbeten (till exempel viss/deltid ) stärkas genom såväl lag och kollektivavtal.

Frågan kommer tämligen snart upp på informella ministerrådsmöten och i mitten av december är målsättningen att Europeiska rådet ska anta riktlinjer för flexicuritypolitiken. Riktlinjer som sedan ska in-arbetas i Lissabonstrategin för tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning. En av dessa riktlinjer som syftar till att minska "rigid arbetsrätt" handlar om att mäta denna genom nivån på det arbetsrättsliga skyddet i enlighet med en måttstock utarbetad av OECD.
Problemet med dessa riktlinjer är att de inte tar hänsyn till hur de anställda i praktiken kan ta tillvara sina rättigheter. OECDs index bortser från den betydelse kollektivavtalsregleringen har för individens trygghet vid omställning och beaktandet av arbetsgivarens behov av flexibilitet. Tar man in denna "OECD-nivå" som ett nytt kriterium i Lissabonstrategin och som en följd därav ger danskt anställningsskydd epitetet "modest" i stället för låg skyddsnivå, så kan man dra slutsatsen att många länder inom EU har mer än "modest" nivå på sitt anställningsskydd och följaktligen bör sänka denna skyddsnivå.

Kommissionen hyllar således viktiga beståndsdelar i vår arbetsmarknadsmodell som möjliggör verklig flexicurity men angriper den samtidigt genom att:

-indirekt angripa vårt anställningsskydd i Las som "för strikt".

-förespråka låglönekonkurrens framför likabehandling och skydd mot social dumpning (Kommissionens inlaga i
Lavalmålet).

- påstå i sin inlaga i Lavalmålet att utstationeringsdirektivet sätter ett "tak" för vad fack/stat kan kräva av ett utländskt tjänsteföretag avseende löner/villkor för dess arbetstagare.

-indirekt förespråka införandet av statliga minimilöner i Sverige genom att förbjuda krav på representant med fulla mandat att förhandla och träffa kollektivavtal med svenska fackliga organisationer vid tillfällig tjänstehandel i vårt land av utländska tjänsteföretag (Kommissionens omdiskuterade tolkning av utstationeringsdirektivet).

-påstå att kollektivavtal om kompletterande tjänstepension för arbetstagare på offentlig sektor inom EU ska upphandlas, i strid med den fria förhandlingsrätten.

Krav på en väl avvägd "Flexicuritymodell" inkluderande ett rimligt anställningsskydd i lag och kollektivavtal (med starka partssystem) och en generös a-kassa är grundläggande enligt mångas mening för förverkligande av en modern arbetsmarknad värd namnet. Kommer vår regering att ta fajten med EU-kommissionen och stöda en sådan policy? Eller kommer den att fortsätta hävda att sänkt anställningsskydd (bättre möjligheter att visstidsanställa) och försämrad a-kassa, arbetsmarknadspolitik och arbetslivsforskning och ingrepp i den fria förhandlingsrätten genom att motverka kompletterande avtal om sjuklön, är viktiga beståndsdelar i en framtida svensk flexicuritymodellen.

Ingemar Hamskär
chefsjurist TCO

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer