Får poliser pyssla med vad som helst?

2005-01-26 13:15 Ann Norrby  

Offentliganställda måste fråga om lov innan de kan börja extraknäcka. De får inte ha bisysslor som kan skada allmänhetens förtroende för myndigheten, kommunen eller landstinget. Vad privatanställda får arbeta med vid sidan av jobbet regleras i avtal.


Två poliser, anställda vid polismyndigheten i Stockholms län, begärde tillstånd att ha bisysslor.
Den ena ville bedriva kursverksamhet tillsammans med sin man. De skulle ha kurser i överlevnad, kroppsvård och friluftsliv och de skulle också sälja kroppsvårdsprodukter. Hennes man, som är kustjägarofficer, fick tillstånd av sin arbetsgivare Försvarsmakten.
Den andra polisen ville arbeta som deltidsbrandman i Nykvarns kommun där han bor.
Båda poliserna fick avslag, deras arbetsgivare ansåg att bisysslorna inte gick att förena med deras arbete som poliser. Rikspolisstyrelsen, som prövade avslagen efter att poliserna överklagat besluten, hade samma åsikt som polismyndigheten.
Året därpå ansökte poliserna igen om tillstånd för samma bisysslor. Även den här gången fick de nej från sin arbetsgivare. Efter en ändring i lagen om offentlig anställning, där reglerna om bisysslor finns, är det Arbetsdomstolen som ska överpröva arbetsgivares beslut om bisysslor. Det här avslaget prövades i slutet av förra året av domstolen, dom nr 108/2004.
Arbetsdomstolen slår fast att polisväsendet i hög grad har allmänhetens ögon riktade på sig. På grund av att myndighetsutövning mot enskilda och rättsskipning ingår i polisens verksamhet, ska stora krav ställas på att allmänheten kan ha förtroende för polisens opartiskhet, fortsätter domstolen. Därför kan bara små risker för förtroendeskada accepteras när det gäller polisers bisysslor. Men, skriver domstolen, varje fall måste bedömas för sig.
Även om poliser har begränsad rätt att bedriva utbildningsverksamhet i egen regi, finns det inget generellt förbud, anser Arbetsdomstolen. Och domstolen anser att det är mindre sannolikt att de kurser som den kvinnliga polisen ville ordna tillsammans med sin man skulle rubba allmänhetens förtroende för hennes eller hennes kollegers opartiskhet som poliser. Inte heller var det troligt att polismyndighetens anseende skulle skadas. Hon borde därför ha fått tillstånd till sin bisyssla.
Detsamma gäller för den manlige polisen som ville arbeta som deltidsbrandman, anser Arbetsdomstolen. Det är svårt att bedöma hur stor risken är för lojalitets- och intressekonflikter. Dock skulle sådana konflikter drabba räddningstjänsten och inte polisen, menar domstolen. Detta, tillsammans med att det ligger i allmänhetens intresse att det finns deltidsbrandmän, gör att Arbetsdomstolen upphäver polismyndighetens beslut.
Däremot får poliserna inte det skadestånd de begärt.
Reglerna om förtroendeskadliga bisysslor finns i lagen om offentlig anställning. Där slås det fast att en arbetstagare inte får utöva någon verksamhet som kan rubba förtroendet för hans, hennes eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende. Lagen ändrades den 1 januari 2002 så att reglerna också började gälla för anställda i kommuner och landsting.
Genom ändringarna i lagen ska också arbetsgivaren informera om vad som kan göra en bisyssla otillåten. Arbetsgivaren ska vidare, om han begär det, få veta det han behöver för att kunna avgöra om en arbetstagares bisyssla är tillåten eller ej. Arbetsgivaren ska även hindra arbetstagare att åta sig eller fortsätta med otillåtna bisysslor. Arbetsgivarens beslut ska vara skriftligt motiverat.
Ordinarie domare, generaldirektörer, landshövdingar och andra chefer för myndigheter som lyder direkt under regeringen är skyldiga att anmäla till sina arbetsgivare vilken typ av bisysslor de har. Dessutom finns det regler om anmälningsskyldighet exempelvis i högskoleförordningen. Enligt förordningen ska lärare redovisa de bisysslor som har anknytning till hennes eller hans ämnesområde.
Statsanställda var även innan lagen om offentlig anställning ändrades förbjudna att ha bisysslor som kunde rubba förtroendet för deras opartiskhet eller skada myndighetens anseende. Det var ett av skälen till att en revisor vid skattekontoret i Halmstad blev avskedad 1999.
Revisorn hade vid sidan av sitt jobb på skattemyndigheten gjort bouppteckningar. Han talade själv om i förväg att han skulle göra det och hans arbetsgivare accepterade bisysslan. Men omfattningen av bisysslan kom att bli mycket större än han informerat om. Dessutom hänvisade han i bouppteckningsärendena till sin tjänstetelefon på skattemyndigheten.
När det här blev känt på skattemyndigheten blev revisorn uppmanad att upphöra med sin bisyssla. Han åtlydde uppmaningen.
Revisorn blev ändå avskedad senare samma år. Staten ansåg att bisysslan tillsammans med att han undanhållit skatt för sina inkomster från den motiverade avskedandet. Hans fackförbund Jusek ansåg att bisysslan inte kunde motivera avskedandet eftersom revisorn upphörde med den efter arbetsgivarens uppmaning. Skattemotiveringen avvisades därför att det inte var utrett att revisorn verkligen hade undanhållit skatt.
Arbetsdomstolen tyckte att det var befogat att kritisera revisorn för hans omfattande bisyssla som bouppteckningsman. Domstolen ansåg bland annat att revisorn i viss utsträckning hade ägnat sig åt sin bisyssla då han skulle sköta sitt ordinarie arbete. I skattefrågan ansåg domstolen att det var oklart hur det verkligen förhöll sig.
Revisorn hade inte grovt åsidosatt sina åligganden mot sin arbetsgivare. Det han gjort kunde inte ens motivera att han skulle bli uppsagd, ansåg Arbetsdomstolen och ogiltigförklarade avskedandet. Revisorn fick också 50 000 kronor i skadestånd, dom nr 116/2000.
Året dessförinnan avgjorde Arbetsdomstolen en annan tvist om en bisyssla. Den gällde en löjtnant som arbetade vid Älvdalens skjutfält. Vid sidan av sin anställning hyrde han ut snöskotrar till förband som övade på skjutfältet. När hans arbetsgivare blev varse detta, fick löjtnanten veta att skoteruthyrningen var en otillåten bisyssla. Trots detta fortsatte han att hyra ut skotrar och fick då löneavdrag i fem dagar.
Löjtnantens fackförbund, Officersförbundet, menade att uthyrningen var ett tjänsteåliggande. Han hyrde ut skotrar på uppmaning av sin tidigare chef, hävdade förbundet. Men Arbetsdomstolen ansåg att detta saknade betydelse efter att löjtnanten fått besked av arbetsgivaren att hans uthyrning var en otillåten bisyssla.
Domstolen ansåg vidare att löjtnantens skoteruthyrning kunnat rubba förtroendet för både hans och hans kollegers opartiskhet. Dessutom kunde den skada Försvarsmaktens anseende.
Men eftersom löjtnanten under lång tid hyrt ut skotrar med arbetsgivarens goda minne och att det var svårt för honom att sälja skotrarna utan stora förluster så var de fem dagarnas löneavdrag ett för strängt straff. Arbetsdomstolen ansåg att löjtnanten i stället skulle få en varning, dom nr 106/1999.
Regler som förbjuder bisysslor som är förtroendeskadliga finns förutom i lagen om offentlig anställning också i avtal. Vilka bisysslor som är tillåtna ur till exempel konkurrenssynpunkt kan också regleras i avtal.
I Svensk Bilprovnings personalhandbok beskrivs bisysslor som arbete med anknytning till fordon som görs utanför tjänsten.
Vidare står det att personalen inte får ha sådana bisysslor därför att det skulle kunna skada förtroendet för företaget och verksamheten. De anställda får dock reparera och göra service på egna eller närståendes fordon. Dessa fordon får de anställda inte besiktiga.
En bilprovare i Enköping blev avskedad bland annat därför att han mekat med andras bilar på sin fritid. Arbetsgivaren kände inte till att han ägde en av bilarna till hälften. Just den bilen reparerade han iförd bilprovningens byxor i en auktoriserad bilverkstad. Han borde ha förstått att detta inte var lämpligt, ansåg Arbetsdomstolen.
Domstolen ansåg också att han överträtt företagets jävsregler när han besiktigade ett företags bilar. Detta var dock inte så allvarligt att det gav hans arbetsgivare rätt att avskeda honom. Men det fanns däremot saklig grund för att säga upp bilprovaren, ansåg Arbetsdomstolen, dom nr 96/2003. Han fick både allmänt och ekonomiskt skadestånd för det felaktiga avskedandet.

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer