”Föräldraledighet har inget med lönesamtalet att göra”

2022-09-21 18:23 Mattias Lahti Davidsson  
Intensivvårdssjuksköterskan berättar om hur hon blev bemött när hon skulle ha sitt lönesamtal i revisionen 2021, en vecka efter föräldraledigheten. Hon anser att hon blev missgynnad på grund av ledigheten. Hitom Intensivvårdssjuksköterskan sitter hennes ombud från DO och bortom sköterskan sitter arbetsgivarsidans ombud. Illustration: Carina Eriksson

PÅ PLATS I AD. Missgynnades sjuksköterskan i lönerevisionen efter sin föräldraledighet, eller fick hon en korrekt bedömning och lönesättning utifrån arbetsplatsen lönekriterier?

Arbetsdomstolens första huvudförhandling efter sommaren handlar om en intensivvårdssjuksköterska som anser att hon missgynnats lönemässigt i samband med föräldraledighet.

Föräldraledighetslagen förbjuder arbetsgivare att missgynna föräldralediga, bland annat i lönesättningen. Det brukar tolkas som att den föräldralediga ska behandlas som om hen hade varit på plats och i arbete.

Intensivvårdssjuksköterskan var föräldraledig till och från, helt eller delvis, under 2020 och början av 2021 från sin tjänst på Intensivvårdsavdelningen på Västmanlands sjukhus i Västerås.

DO:s ombud Sofie Rykowski söker visa att kvinnan i lönerevisionen strax innan föräldraledigheten tog sin början fick mycket goda vitsord av sin chef. Dels klassades intensivvårdssjuksköterskan för första gången som ”särskilt yrkesskicklig”. Dels bedömdes hennes arbetsinsats som ”mycket över förväntan”. Dessutom uppmuntrades hon av arbetsgivaren att söka en chefsutbildning. Som stöd för sin ansökan till utbildningen fick kvinnan ett rekommendationsbrev. I brevet beskrev verksamhetschefen sjuksköterskans stresstålighet, kommunikationsförmåga och helhetsperspektiv på verksamheten som goda. Lönepåslaget i revisionen våren 2020 blev 3,7 procent, nästan en hel procentenhet mer än genomsnittet för regionens intensivvårdssjuksköterskor.

Under större delen av 2020 var kvinnan föräldraledig. Pandemin bröt ut och då kontaktade hon sin arbetsgivare för att höra sig för om hur hon kunde avlasta, trots bebisen hemma.

– Jag tänkte att jag kanske kunde hjälpa till på något sätt i pandemistressen. Så jag satt hemma och jobbade med kvalitetsregistret. Jag läste journaler och gjorde uppgifter i systemet som läkare gör i vanliga fall.

Extraarbetet motsvarade ett tiotal timmar per vecka från slutet av mars till midsommar. Intensivvårdssjuksköterskan var tillbaka på arbetsplatsen i mars 2021.

I förhöret ger kvinnan ett lugnt och samlat intryck. Hon berättar om hur hon blev bemött när hon skulle ha sitt lönesamtal i revisionen 2021, en vecka efter föräldraledigheten. Ett chefsbyte hade ägt rum och ny chef var en av intensivvårdssjuksköterskans tidigare kolleger.

– Hon inledde med att säga att i och med att jag hade varit föräldraledig så kunde hon inte bedöma mig. Då reagerade jag direkt och sa ”stopp”. Jag sade att föräldraledighet har inget med lönesamtalet att göra. Fortsättningen blev mer ett samtal om hur man håller ett lönesamtal med någon som varit föräldraledig än ett regelrätt lönesamtal, sade sjuksköterskan.

I samtalet fick hon veta att hela chefsgruppen hade gjort en bedömning av sjuksköterskan som nu var ”enligt förväntan” i stället för ”mycket över förväntan”. Utfallet av lönerevisionen stannade vid 2,8 procent, något under det genomsnittliga 2,95 procent.

DO har även kallat personen som agerade lönesättande chef 2020, en sjuksköterska som genom åren varit både arbetskamrat, facklig kollega och enhetschef för intensivvårdssjuksköterskan.

Denna före detta chef karakteriserade intensivvårdssjuksköterskan som väldigt kunnig, noggrann, ansvarstagande, kommunikativ, organiserad och med goda ledarskapsförmågor.

– Som samordnare är hon strukturerad och vet hur hon ska prioritera. Kollegerna vet att när hon är samordnare kan de räkna med rast, det finns en plan för det, även om det är mycket att göra.

I vittnesmålet sade den före detta enhetschefen att det känns orimligt att bara bedöma intensivvårdssjuksköterskans arbetsinsats som ”enligt förväntan”.

– Det verkar konstigt att hon skulle tappa så mycket förmågor på så kort tid.

Svarandesidans ombud, arbetsrättsjuristen Lina Cronebäck, inleder sitt anförande med att tydliggöra att regionen avvisar påståendena om missgynnande. Regionen hade infört ett nytt system med lönekriterier och tillhörande kompetensmodell som användes första gången 2020. Den nya ordningen hade vissa uppstartsproblem, förklarar Lina Cronebäck, bland annat uppfattades tillämpningen som svår. Under pandemins andra våg, som sammanföll med lönerevisionen 2021, prioriterades arbetet med den nya lönesättningsmodellen ned.

Bedömningen 2020 av intensivvårdssjuksköterskan är missvisande, enligt svarandesidan. I lönesamtalet 2021 har den nya enhetschefen inte gjort några kopplingar mellan bedömning och föräldraledighet. Här står ord mot ord.

Svarandesidan har kallat tre vittnen. Dels verksamhetschefen som är de lönesättande enhetschefernas chef, dels den chef som höll i lönesamtalet 2021. Dessutom är en chef kallad som har haft en särskild roll när det nya lönesättningssystemet skulle arbetas fram.

När DO får möjligheten att ställa frågor till verksamhetschefen frågar Karin Ahlstrand Oxhamre, bisittare till Sofie Rykowski:

– Att gå in och jobba extra under sin föräldraledighet, är det något ni förväntar er av medarbetarna?

– Nej, naturligtvis inte, men jag vet att hon gjorde det, svarar verksamhetschefen.

– Så då var det över förväntan då?

– Nej, så skulle jag inte uttrycka det, svarar verksamhetschefen.

Det är en listigt gillrad fälla och den påminner om att målets huvudperson tycks vara en ganska självuppoffrande arbetstagare. Men svarandesidan framhåller att regionen ställer mycket höga krav och att den som anses ha presterat ”enligt förväntan” har gjort en bra arbetsinsats.

Det nya lönesättningssystemet hade barnsjukdomar som arbetsgivaren i samverkan med Vårdförbundet bit för bit arbetade bort. Förväntningarna skulle vara höga på den som klassades som erfaren. För att prestationen av en erfaren medarbetare skulle bedömas som ”över förväntan” krävdes väldigt mycket. Bedömningsgraden ”mycket över förväntan” togs bort. Som en följd av dessa förändringar var det fem intensivvårdssjuksköterskor som ”kryssades ned” vid lönerevisionen 2021 jämfört med 2020.

Målets huvudperson var en av dessa och svarandesidan poängterar att det faktum att hon var en av flera visar att det inte rör sig om någon särbehandling. Den så kallade nedkryssningen har dessutom inte något med föräldraledigheten att göra och ska inte heller tolkas som att de fem betraktades som sämre sjuksköterskor.

Verksamhetschefen säger i sitt vittnesförhör att det skulle vara orimligt att ge någon betyget ”över förväntan” på alla punkter. Ändå var det i princip så intensivvårdssjuksköterskan hade bedömts 2020.

– Men jag vet att hennes ledare tyckte att det var svårbedömt, säger verksamhetschefen.

Hon syftar på två post-it-lappar som var fästade vid bedömningspapperet gällande intensivvårdssjuksköterskan. Där står det ”svårbedömt”. Men av vittnesförhöret med den före detta enhetschefen framgår att anteckningen handlar om någon annan.

– Jag brukar skriva de här lapparna för mitt eget minnes skull. Jag brukar skriva i versaler och det ser ut som min handstil. Men jag vill nog minnas att den övre lappen handlar om en helt annan medarbetare, säger den före detta enhetschefen.

Vittnesmålet från den nya enhetschefen, som höll i lönesamtalet 2021 ger en bild av arbetsplatsen som rörig under pandemin. Den nya enhetschefen berättar att hon upplevde intensivvårdssjuksköterskan som spänd från mötets start.

– Jag känner direkt att det är taggigt. Jag hälsar henne välkommen tillbaka från sin föräldraledighet. Hon svarar ”jag ska inte bedömas utifrån att jag har varit föräldraledig”. Jag säger ”nej, det ska du såklart inte”.

Det blev inget bra samtal, konstaterar den nya chefen.

– Vi står på varsin sida och skiljs åt sedan och det är därför vi sitter här i dag.

Hur orden föll, hur de uppfattades och vilken avsikt som låg bakom – om detta ger motparterna alltså olika bilder.

Fakta i målet

Parter: Diskrimineringsombudsmannen, DO, har stämt Region Västmanland för brott mot föräldraledighetslagen för en intensivvårdssjuksköterska. DO kräver 40 000 kronor i kränkningsersättning. Dessutom nästan 5 000 kronor, alternativt nära 900 kronor i ersättning för utebliven lön, beroende på hur man räknar mellanskillnaden mellan faktisk löneökning och den som, enligt DO, hade varit rimlig att förvänta sig. Sjuksköterskans arbetsgivare, Region Västmanland, tillbakavisar dessa yrkanden.

Saken: Brott mot föräldraledighetslagen.

Mål: A136/21.

Dom: Meddelas den 2 november.

 

Mattias Lahti Davidsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer