Forskare: Lönesänkningen är historisk

2012-12-06 23:00 Birgitta Ländin  

Statens roll var unik när SAS sänkte lönerna mitt under gällande avtal. - Historiskt, säger arbetslivsforskaren Anders Kjellberg vid Lunds universitet om avtalet.

-Staten är ju inblandad som storägare i såväl SAS som i en av bankerna – Nordea – som ställde krav för att bevilja nya krediter, fortsätter han. Det har ju också framkommit att regeringen var införstådd med att detta skulle läggas fram. Sparpaketet var dessutom ett villkor för att staten själv skulle gå in som långivare.

Redan IF Metalls krisavtal från 2009 ansågs smått historiskt. Det innebar dock ingen sänkning av timlönen, eftersom det handlade om att arbetstiden och därmed månadslönen sänktes som ett svar på vikande efterfrågan i en lågkonjunktur.

- Men här är det ju frågan om direkta lönesänkningar, säger Anders Kjellberg.

Hur det hela gick till – mitt under rådande avtal och med en veckas betänketid för att ta ställning till ett ultimatum – är anmärkningsvärt, menar han.

- Det enda facken fick ta ställning till var ju hur försämringarna av deras villkor skulle fördelas.

Så vilka faktorer möjliggjorde plötsliga lönesänkningar på ett stort, delvis statsägt, företag i Sverige?

- Där fanns ett ultimatum, hotet att förlora jobben. En annan faktor är att SAS har ett företagsavtal, och att det inte finns något branschavtal att luta sig emot. Därtill så finns det just ingen konkurrerande verksamhet som personalen skulle kunna gå till.

De enda konkurrenter som finns, och som i hög grad har bidragit till SAS-krisen, är lågprisbolagen. Där är lönevillkoren helt annorlunda och vissa av dem bemannar planen med billig personal från bemanningsföretag i forna Östeuropa.

Kritiker har varnat för att avtalen med SAS öppnar för bredare lönesänkningar i Sverige. Anders Kjellberg tror att den risken är ganska liten, just för att omständigheterna kring SAS var så speciella.

- Däremot är det ju en möjlighet att vi i lågkonjunkturen får se nya varianter av krisavtal, men där man precis som 2009 ser till att den minskade arbetstiden kompletteras med utbildningsinsatser.Om jobbpakten kommer till stånd blir det mer omfattande utbildningssatsningar genom att staten delvis finansierar dem.

Detta innebär avtalen:

  • Antalet anställda ska minska från 15 000 till 9 000.
  • Det norska bolaget Wideröe säljs, liksom SAS avdelning för marktjänst.
  • All flygande personal får ökad maximal veckoarbetstid från 42 till 47,5 timmar.
  • Reglerna för semester ändras så att den sammanhållna sommarsemestern kortas.
  • Pensionssystemet görs om för piloterna från förmånsbaserad pension till premiepensioner.
  • Pensionsåldern höjs från 60 till 65 år, med övergångsregler för anställda som i dag är 56 år och äldre.
  • Besparingarna presenterades som ett faktum för personalen i en broschyr en vecka innan de måste drivas igenom, vilket ledde till massiv kritik.

Birgitta Ländin

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer