”Fundera på vad som<br>är viktigt att skydda”

2012-04-18 23:00 Ann Norrby  
Henric Diefke

En konkurrensklausul får inte vara för omfattande, då kan den betraktas som oskälig. Men en dom från AD rör till juridiken. <br/>– Klausulen kan ändå gå att verkställa om arbetsgivaren väljer att snäva in den, säger advokat Henric Diefke.

Alla anställda måste vara lojala med sin arbetsgivare, konkurrens är förbjuden. För de allra flesta försvinner förbudet när anställningen upphör. Men det går att förlänga lojalitetsplikten genom att skriva in en konkurrensklausul i anställningsavtalet. Ett konkurrensförbud får gälla som längst i två år. Och för detta ska den anställda få ekonomisk kompensation.

Från början användes konkurrensklausuler mest i företag som utvecklade egna metoder och produkter. Tanken var att konkurrenter inte skulle komma åt företagens tillverkningshemligheter. 1969 kom SAF överens med de tre fackförbunden SIF, Ledarna och CF om hur och när konkurrensklausuler skulle få användas. Detta avtal används fortfarande som måttstock för att bedöma om en klausul är skälig eller inte (se sid 26). Avtalet omfattar inte alla branscher, företag inom tjänstebranschen ligger till exempel helt utanför.

Den som har en konkurrensklausul inskriven i sitt anställningsavtal och som bryter mot klausulen kan få betala skadestånd, motsvarande som mest sex månadslöner.

Advokat Henric Diefke på Mannheimer Swartling advokatbyrå företräder i princip endast företag. Han får många frågor från dem om konkurrensklausuler.

– Jag råder dem vanligtvis att fundera över vad det är som är viktigt att skydda med konkurrensklausulen. Därefter går jag igenom hur man bäst kan uppnå detta. Det kanske räcker med ett värvningsförbud av viktigare kunder. Sådana förbud är giltiga utan ekonomisk ersättning, säger han.

Tvister om konkurrensklausuler som är träffade inom kollektivavtalet, avgörs i sista hand av en skiljenämnd. Klausuler utanför avtalet bedöms av domstol, slutligen av Arbetsdomstolen, om inte parterna kommit överens om att tvister ska avgöras av skiljenämnd.

Henric Diefke är förvånad över en av Arbetsdomstolens domar:

– Arbetsdomstolen har bedömt att en före detta anställd som konkurrerat med sin arbetsgivare ska betala skadestånd, trots att hans konkurrensklausul föreföll uppenbart oskälig, säger han.

Konkurrensklausulen förbjöd den anställde it-konsulten att konkurrera med sin arbetsgivares alla kunder och andra företag som arbetsgivaren hade affärsförbindelser med. Klausulen saknade tidsbegränsning, den skulle gälla för alltid. Konsulten fick ingen särskild ersättning för att hans framtida arbetsmöjligheter kringskars.

När han så slutade på företaget och startade eget, stämde hans före detta arbetsgivare honom och krävde bland annat drygt två miljoner i skadestånd för att han tagit över kunder. Företaget hänvisade till konsultens konkurrensklausul, men begränsade sina krav jämfört med klausulen. Förbudet att konkurrera skulle bara gälla två år och endast de kunder som företaget haft under de tre år han hade varit anställd och två namngivna samarbetspartners.

Arbetsdomstolen ansåg att kraven omfattades av klausulen och i sig var skäliga. Och det är detta som Henric Diefke tycker är väldigt speciellt och intressant:

– Domen tycks innebära att det kan gå att läka en oskälig klausul genom att arbetsgivaren ensidigt begränsar den i efterhand, säger han.

Henric Diefke anser att detta kan leda till en svår situation för anställda som har konkurrensklausuler:

– De kan inte veta om och i vilken mån de törs bryta mot sina klausuler, hur oskäliga de än ter sig. Förutsebarheten blir väldigt grumlig för den anställda, säger han.

I just det här fallet hade it-konsulten sannolikt sluppit att betala skadestånd om han i sin nya verksamhet inte hade gått på de gamla kunderna, tror Henric Diefke. Till andra anställda med klausuler som de tycker är oskäliga, är hans råd att försöka få till stånd en diskussion om klausulens skälighet och få arbetsgivaren att precisera konkurrensförbudet innan den anställda agerar.

AD:s bedömning

Dom 27/2010: Det var rimligt av kunskapsföretaget att skriva in en konkurrensklausul i it-konsultens anställningsavtal. Konsulten utvecklade en nära kontakt med företagets kunder och han hade en nyckelposition. När han startade eget lockade han över fyra av företagets kunder till sin egen verksamhet. På så sätt vållade han sin förre arbetsgivare ekonomisk skada som uppskattades till nära 600 000 kronor av tingsrätten. Arbetsdomstolen sänkte skadeståndet till 285 000 kronor.

Dom 53/2010: Även ett företag som förmedlade försäkringar och finansiella tjänster hade i och för sig ett intresse av skydda sig mot konkurrens. En av säljarna bröt mot sin konkurrensklausul när hon, efter att hon slutat på företaget, bearbetade tre av sina tidigare kunder. Men hennes klausul var oskälig, ansåg Arbetsdomstolen. Klausulen omfattade alla företagets 8 000 kunder under fem år. Dessutom hade säljaren ingen ekonomisk kompensation för konkurrensförbudet.

Dom 63/2009: Ett dataföretag hade skrivit konkurrensklausuler för tre av sina anställda. När de anställda tillsammans startade ett nytt företag anklagades de för att brutit mot sina klausuler. Arbetsdomstolen ansåg att företagets intresse av att binda de anställda med klausuler varierade. Intresset var störst för den tekniker som arbetat med produktutveckling och mindre för de andra. Klausulerna bedömdes som oskäliga därför att de anställda inte blivit ekonomiskt kompenserade för den tid de gällde.

Dom 115/2002: En anställd vid ett redovisningsföretag hade en konkurrensklausul inskriven i sitt anställningsavtal. När det uppdagades att hon arbetat med egna kunder vid sidan av jobbet under arbetstid blev hon avskedad. Företaget hävdade bland annat att hon brutit mot konkurrensklausulen. Det höll Arbetsdomstolen med om. Domstolen ansåg också att klausulen var berättigad och att den var skälig utom när det gällde vitesbeloppet på en årslön. Det var alltför högt och jämkades därför.

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna