Hallå där Carl Eckerdal...

2022-09-12 17:33 Mattias Lahti Davidsson  
Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM. Foto: Bengt Säll

... chefekonom på IKEM, vars medlemsföretag erfar försvagad konkurrenskraft.

Hur påverkar det avtalsrörelsen?

– Det är uppenbart att vi lever i en krigsekonomi, det gäller Sverige, Europa och hela världen. När pilarna pekar brant uppåt eller brant neråt beroende på vad man tittar på, då måste man vara ödmjuk för att framtiden är oviss och självklart påverkar det avtalsrörelsen. Alla ställer ner sina förväntningar. Sikten är brutalt dimmig och det är nästan omöjligt att förutse vad som ska hända härnäst.

Inom IKEM hävdar ni att Sverige har höga arbetskraftskostnader relativt omvärlden. Vilken inverkan får det?

– Vi har några av världens högsta arbetskraftskostnader och det har fungerat eftersom vi också haft en snabb produktivitetstillväxt. Men det bygger på den premissen, att företagen utvecklar metoder som ökar deras konkurrensförmåga. Det gäller att hela tiden ligga långt framme.

Finns det baksidor med låga löneökningar? Minskad köpkraft, exempelvis?

– När det gäller löneökningar, finns det över tid, egentligen bara en faktor som styr och det är företagens produktivitetsutveckling. IKEMs medlemsföretag kan inte betala löner efter inflationstakten utan snarare efter sin internationella konkurrenskraft. Minskad köpkraft ligger utanför företagens påverkan. Företagens långsiktiga konkurrenskraft är det som måste styra löneökningarna, det är ledstjärnan i Industriavtalet och något våra fackliga motparter också står bakom. Vi förväntar oss att inflationsmålet på två procent fortsätter vara det som alla förhåller sig till.

Är du orolig för att inflationen ska öka?

– Det vore väldigt allvarligt om företag och regeringar runt om i världen kompenserade hushållen fullt ut för den minskade köpkraften. Det förvärrar inflationsbrasan. Erfarenheten från 1980-talet är att det leder till liten eller ingen reallöneutveckling. Det kommer att svida under en period, vi lever i en krigspåverkad ekonomi. Vi får försöka rida ut denna storm tillsammans.

Förra avtalsrörelsen sammanföll i tid med pandemin. Läget var så osäkert på våren att parterna enades om att vänta och se till hösten. Kan det vara klokt att göra detsamma denna gång?

– Det är en fråga som bör riktas till vår förhandlingschef.

Är det rimligt att tänka sig korta avtal?

– Absolut, det är inget nytt i sig. Men vad som är troligt eller mindre troligt, det får förhandlarna uttala sig om. Jag är ekonom så det ligger inte på mitt bord.

Ur ekonomisk synvinkel, vilka för- och nackdelar finns med korta respektive långa avtal?

– Det finns för- och nackdelar med både och. Arbetsgivarna är oftast glada över långa avtal att förhålla sig till. Men sikten framåt är otroligt grumlig och då kan det finnas starka skäl att överväga korta avtal. Men sådana överväganden sker i en tät dialog med medlemsföretagen och jag kan inte uttala mig om vad som gagnar företagen bäst. Just nu rör sig världsekonomin brant neråt och då är det svårt för parterna att luta sig mot olika prognoser; då de är högst osäkra. Det är ett svårt ekonomiskt läge. Det kommer bli en tuff avtalsrörelse.

Sverige har genomfört en arbetsrättslig reform av historiska proportioner. Möjligheterna att handplocka kompetens vid arbetsbristuppsägningar har ökat. Vilket värde har det för medlemsföretagen?

– Det kan vara en sådan sak som stjälper över till Sveriges fördel. Men i vår undersökning med medlemsföretagens VD:ar har vi inte ställt den frågan närmare. Vi skulle gott kunna gräva vidare i det framöver, säger Carl Eckerdal.

Enkät om konkurrenskraft

Carl Eckerdal skriver ett konjunkturbrev varje kvartal. I det senaste, från augusti, redovisas en enkätundersökning med medlemsföretagens VD:ar där de får betygssätta produktionsförutsättningarna i Sverige jämfört med konkurrerande länder.

IKEM har gjort enkäten vid tre tillfällen 2016, 2019 och nu 2022. När man tittar på elva ”ramvillkor” för produktionen, tappar Sverige just nu i relativ konkurrensfördel inom sju villkor, enligt enkäten.

Enligt IKEM-företagen placerar sig Sverige högt upp i en internationell jämförelse inom rättssäkerhet, FoU-samverkan med universitet, fungerande arbetsmarknad och kompetent personal.

Fungerande arbetsmarknad, där graden av konflikter är en parameter, tappar mark men får fortfarande hög ranking. För ramvillkoret arbetskraftskostnader ser det något bättre ut 2022 jämfört med 2019 och kan förklaras med att det senaste avtalet var ”förhållandevis återhållsamt” enligt Carl Eckerdal. En annan förklaring är att den svenska kronan varit lågt värderad.

Starkast lyser varningslamporna för elpriserna och myndigheternas regeltillämpning. Det sistnämnda handlar mycket om att IKEM-företagen höjt sina hållbarhetsambitioner och då mött myndigheter som betett sig ”trassligt, godtyckligt och tidskrävande”, som Carl Eckerdal uttrycker det.

Ett nytillkommet ramvillkor, som inte funnits med i tidigare undersökningar, är elförsörjningens stabilitet. Villkoret värderas högt av företagen och svaren är mycket pessimistiska.

IKEM

Har 1 400 medlemsföretag som är verksamma inom allt från kemi-, läkemedels- och raffinaderiindustri till plast- och gummitillverkning.

Företagen har 70 000 anställda i Sverige och exporterade för 352 miljarder kronor förra året.

Mattias Lahti Davidsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer