"Handeln har alltid befunnit sig i strukturomvandling"

2021-11-25 16:50 Lena Gunnars
Linda Palmetzhofer, ordförande för Handelsanställdas förbund, medverkade på torsdagen i ett seminarium om den svenska modellens framtid. Foto: Pontus Lundahl / TT

Näringslivets forskningsinstitut Ratio lanserade boken Den svenska modellens framtid och höll samtidigt en konferens på temat. Där pekades den svenska modellens utmaningar ut av bland andra Handels förbundsordförande Linda Palmetzhofer och Jonas Hagelqvist, vd på IKEM .

En av pandeldiskussionerna under torsdagens konferens på Norra Latin i Stockholm handlade om hur vi stärker förutsättningarna för tillväxt och fler jobb.

I panelen medverkade Jonas Hagelqvist, vd på IKEM, Lee Wermelin, ordförande för Akavia, Linda Palmetzhofer, förbundsordförande för Handelsanställdas förbund och Ola Månsson, vd på Installatörsföretagen.
Ola Månsson menade att den svenska modellen kan reformeras och hela tiden behöver utvecklas.

– Vår affärsidé är den svenska modellen. Nu med digitaliseringen blir det många startupbolag, utländska bolag som kommer in och inte jobbar med kollektivavtal. Kollektivavtalen måste göras moderna och attraktiva, sa han.

Inom handelsbranschen är det globala och digitala omställningstrycket högre än någonsin. Men Linda Palmetzhofer, förbundsordförande för Handelsanställdas förbund, menade att detta inte är något nytt för handelsbranschen. Den har alltid befunnit sig i strukturomvandling.

– När jag började jobba i handeln prismärkte vi varor. Få gör det idag, när allt är väldigt automatiserat och datoriserat.

Linda Palmetzhofer menade att Sverige ligger långt fram om man jämför med vad hennes fackliga kolleger från andra delar av världen beskriver.

–Där finns en viss rädsla för teknik och för att jobben ska försvinna. Vissa jobb gör det, men det kommer nya. Då måste vi vara med i den strukturomvandlingen, så att våra medlemmar kan få dessa nya jobb.

Jonas Hagelqvist, vd IKEM, konstaterade att om det är något som den svenska modellen visat genom sin historia, så är det att den levererar och överlever under strukturomvandlingar.

– Det är modellen sällsynt bra på att hantera. I en tidigare panel idag diskuterades om man är innanför eller utanför modellen. Då ska man nog fundera över vad som är alternativet till att ha en modell där parterna hanterar det här. Det är ju lagstiftning. Då är vi ju nere i en kontinental modell. Det tror jag inte att någon tycker är bättre, menade han.

Ola Månsson, vd Installatörsföretagen, konstaterade att även installatörsbranschen står inför en otroligt stor förändring. Bland annat har det redan kommit in nya marknader, som solcellsföretagen.

– Vårt kollektivavtal stämde inte överens för ett företag som monterar solceller. Men tack och lov kunde vi tillsammans med elektrikerna väldigt snabbt ta fram ett kollektivavtal anpassat för den branschen, säger han.

Jonas Hagelqvist vill att man särskiljer central nivå och lokal nivå när han ska svara på frågan om det är en bra kostnadsnivå för att förhandla och sluta kollektivavtal i Sverige.   

– Det är en sak att vi centrala parter vart tredje år sitter och omförhandlar våra kollektivavtal.  Där finns en transaktionskostnad som jag inte tycker är för hög, även om jag tycker att det finns ett visst reformbehov när det gäller konfliktreglerna.

– Men sedan har vi den lokala nivån där man ska jobba med dessa avtal.

Där pekade han på vikten av att de lokala parterna både har viljan men också kompetensen att göra arbetet.

– Där har vi en utmaning för den svenska modellen. Ska det fungera måste det både finnas kunskap och intresse. Där får olika företag en väldigt olika situation beroende på hur det är lokalt och vilka relationer man har, sa han.

Se hela seminariet här:

FAKTA: Boken Den svenska modellens framtid

Forskare på Ratio har sedan 2017 inom ramen för ett forskningsprogram studerat frågor om den svenska arbetsmarknaden och den svenska modellen. Genom rapporter, vetenskapliga artiklar och böcker, och vid seminarier och konferenser med företagare, arbetsgivare, fackliga organisationer, politiker och andra, har underlag och synpunkter samlats in och analyserats.  Boken Den svenska modellens framtid sammanfattar och refererar till forskningsprogrammets resultat under 2017–2021.

Lena Gunnars