Hon ser AD:s makt som rättsosäker

2014-10-20 13:24  

Docenten Laura Carlson växte upp i olika delstater i USA.<br/> – Att jag skulle bli jurist bestämde jag tidigt. Jag älskade Perry Mason.<br/> Men till skillnad från stjärnadvokaten i tv-serien jagar hon sanningen om den svenska jämställdheten.

När amerikanskan Laura Carlson kom till Sverige för drygt tjugo år sedan fann hon en akademisk värld full med manliga professorer. Är Sverige så jämställt som omvärlden tror? Med den frågan i bakhuvudet började hon sin forskning om könsdiskriminering. Avhandlingen blev en bok som kom 2007, Searching for Equality, där hon gått igenom AD:s alla domar som rör könsdiskriminering och sexuella trakasserier. Endast ett fåtal slutade i framgång för den utsatta – 16 domar på 24 år. Skadestånden var dessutom påtagligt låga, mellan 10 000 och 80 000 kronor, noterade hon. Arbetsgivarna har med andra ord råd att diskriminera, kom Laura Carlson fram till i sin doktorsavhandling.

I boken jämför hon också den svenska modellen med rättssystemen i Storbritannien, EU och USA. Själva rättssystemet i Sverige är inte särskilt jämställt, insåg Laura Carlson.

– EU-rätten är mer liberal och andra länder har mer individbaserade modeller än i Sverige när det gäller diskrimineringsskydd.

Laura Carlsons rum på Stockholms universitet är smalt. Ett skrivbord, en bokhylla och en människa på sin kontorsstol är vad som ryms mellan väggarna. Vid dörren har Laura Carlson placerat två små skinnfåtöljer för att kunna ta emot besökare. Sommaren stänger hon ute med ett storblommigt murrigt tyg i samma motiv som duken på bordet.

– Jag älskar konst. Om jag hade talang så skulle jag ha varit konstnär. Men jag har ingen talang. Därför är jag jurist, säger hon och skrattar lite.

Laura Carlson började omedelbart, handledd av professor Ronnie Eklund, att gräva i sanningen om den svenska jämställdheten. Hon hade hört så mycket om det lilla landet i Skandinavien som kämpat så hårt för kvinnors rättigheter. Hon hade läst om medbestämmanderätten och allt fint som fanns här. Men redan under studierna upptäckte hon att något var fel. Varför var nästan alla professorer män? Hälften av juridikstudenterna var kvinnor och så hade det sett ut sedan 70-talet i Sverige. Kvinnorna borde ha hunnit upp till toppen. Vad hindrade dem?

Fram och tillbaka resonerade hon. Sedan började hon titta på maktstrukturen i näringslivet. Varför satt så få kvinnor i bolagsstyrelserna? Avhandlingen kom att handla om de strukturella förklaringarna och begränsningarna som gör att kvinnor fastnar på vägen upp.

– Här på juridiska institutionen vid Stockholms universitet har vi ungefär 32 professorer. Fem av dem är kvinnor, konstaterar Laura Carlson.

Hon lusläste jämställdhetslagen och gick tillbaka till 70-talet då kampen för kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet inleddes.

– Ganska mycket gick kampen ut på att kvinnor skulle få lättare att kombinera arbete och familj. Fokus låg på den kombinationen, inte på kvinnor som ville göra karriär. Det är en annan viktig fråga för samhällsutvecklingen. Om inte kvinnor gör karriär så kommer de inte heller in i makten, resonerar Laura Carlson och fort­sätter med den OECD-kritik som riktats mot Sverige:

– Vi har en av de mest könssegregerade arbets­marknaderna i världen. Kvinnorna gör de tio jobb som är lättast att kombinera med att ha familj, säger hon.

Tv-serien Perry Mason gjorde starkt intryck på Laura Carlson under uppväxten i USA. Men att studera vidare var inte självklart.

– Pappa var underbefäl. Han var inte ens officer. Ingen av mina föräldrar hade pluggat på universitet, berättar Laura Carlson.

Familjen flyttade kors och tvärs. Skillnaderna mellan delstaterna var stora.

– Jag lärde mig tidigt att vad som var okej på ett ställe kunde vara absolut förbjudet på nästa. När vi flyttade från Pennsylvania till Louisiana var ingenting sig likt.

Under universitetsstudierna i USA lärde Laura Carlson känna sin man, en utbytesstudent från Uppsala. I dag är han advokat. Laura Carlson valde forskarbanan eftersom det fanns så mycket i den svenska modellen hon ville fördjupa sig i och förstå. Som AD.

– För mig var det ganska främmande med en partssammansatt domstol, och att man inte kunde överklaga. Det är lite olyckligt. Enda sättet att överklaga AD:s domar är på EU-nivå. Systemet är sårbart. Det finns inget bra sätt att komma tillrätta med saker internt.

Laura Carlson tycker att den möjligheten borde finnas.

– Särskilt som AD ganska ofta är första instans. Man har då bara en instans. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv känns det lite sårbart, säger hon.

I juni föreläste hon om medbestämmanderätten på en juridisk konferens i sitt forna hemland.

– Det finns en grupp arbetsrättsliga professorer i USA som är mycket intresserade av den svenska modellen med MBL och vill ha en starkare förhandlingsrätt, berättar Laura Carlson och lutar sig in i skinnfåtöljen.

I höst lämnar hon Stockholm en tid. Hon ska forska i Oxford och bo på universitetet där. Från att mest ha studerat könsdiskriminering i arbetslivet har Laura Carlson nu vidgat sig och försöker förstå varför även så få mål om etnisk diskriminering leder till framgång i rätten.

– I den svenska lagstiftningen tittar man på parternas avsikt. Ska man säga ”negerboll”? De flesta länder gör en objektiv bedömning. ”Nej, man ska inte säga så." Men i Sverige lägger vi på ett ”nej, men jag menade inget illa”. Då blir det väldigt svårt. Då måste man kunna bevisa avsikten också.

Laura Carlson tittar på klockan och rätar på ryggen. Strax ska hon föreläsa för studenterna på A-kursen, men först vill hon hinna prata om föräldra­ledighet. Rättsfall där människor missgynnats enligt föräldraledighetslagen har vunnit betydligt större framgång i AD. Att Sverige satt ner foten i den frågan tycker Laura Carlson är någonting fint.

– Föräldraledighet är tid i tjänst. Det tycker jag är en väldigt bra lösning som finns i flera kollektivavtal. Man tappar alltså inte när det gäller lön. Man behandlas som om man vore på plats.

Hon jämför med Tyskland. Här stannar kvinnorna hemma med barnen i nästan två år och kommer kanske aldrig tillbaka till jobbet.

– Lite samma sak kan hända med de långa ledigheterna i Sverige. Kvinnor med barn kan tappa fart i karriären. Men egentligen är männen mer diskriminerade. Forskning visar det. Finns inte kulturen på arbetsplatsen att pappor stannar hemma med sina barn blir det svårt för de män som vill vara föräldralediga en längre tid. De kan missgynnas ännu mer än kvinnorna, säger Laura Carlson och tvingas bryta för lektion.

Laura Carlson

Namn: Laura Carlson.

Ålder: 53 år. ”Fast det är en diskrimineringsgrund så ålder borde egentligen inte vara med.”

Familj: Make och en 19-årig dotter.

Djur: Tre katter och en häst.

Bostad: Hus i Knivsta.

Yrke: Jurist. Docent i arbetsrätt och civilrätt vid Stockholms universitet.

Fritiden: ”Jag och min dotter rider tillsammans, islandshäst.”

Gillar: Konst. ”När jag reser, som jag ofta gör, skapar jag alltid tid för museer.”

Senaste sedda film: Transformers.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt