Industriekonomerna: Sätt märket så lågt som möjigt

2022-09-27 18:46 Mattias Lahti Davidsson  
Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen och Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna. Foto: Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen

LÖNEUTRYMME. 2023 blir ett tufft år, enligt Industriekonomernas prognos. Visserligen vänder inflationen och energipriserna sjunker, men arbetsmarknaden bromsar in. Förutsättningarna för löneökningar är magra.

Industriarbetsgivarna och Teknikarbetsgivarna har en gemensam ekonomenhet som de kallar Industriekonomerna. Dessa brukar komma med en konjunkturprognos i maj och en i november. Men nu bedöms intresset vara så stort att en extra prognos arbetats fram till slutet av september.

Den uppkomna krisen kan bara delvis skyllas på pandemin och Putin. Till del har den orsakats av penningpolitiken och en alltför snabb grön omställning.

Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen, berättar om huvuddragen i den globala konjunkturen. 2022 blir ett hyfsat år, säger han, men 2023 kommer innebära en betydande avmattning.

– I USA räknar vi med recession, det vill säga minst två negativa kvartal på raken. Kina har väldigt låg tillväxttakt eftersom man har hamnat fullkomligt galet i inriktningen på noll covid.

De två giganterna står tillsammans för 42 procent av världsekonomin, USA för 25 procent och Kina 17. Sveriges största handelspartner, eurozonen kommer att ha en rejäl avmattning 2023.

Industriekonomerna gissar att vi får branta fall i den globala inflationen under kommande år.

Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, berättar om läget i Sverige där Industriekonomerna väntar sig nolltillväxt nästa år.

– Vi har skapat vår egen lilla inhemska kris. Mycket har gått snett. Kriget i Ukraina och pandemin är faktorer, visst, men vi anser att de har synliggjort de politiska misstagen som svenska politiker gjort sig skyldiga till.

Frågan om inhemsk cementproduktion är inte löst. Dessutom har politikerna satt käppar i hjulen för energipolitiken vilket fått till följd att kärnkraftsreaktorer lagts ned i förtid. De skenande elpriserna har sipprat in och påverkat priserna brett.

– Vi har blivit mer sårbara. Man önskar långsiktig, stabil och tillväxtfrämjande politik. Nu har vi haft motsatsen, säger Kerstin Hallsten.

Penningpolitiken, Riksbankens räntevapen, riskerar att bli ett problem. Arbetsmarknaden har utvecklats starkt en tid. Sysselsättningen har ökat och arbetslösheten har minskat kraftigt. Men den har landat någonstans kring sju procent.

– Det är inget styrketecken precis och det beror på matchningsproblematiken. Färre arbetsgivare planerar att nyanställa. Arbetsmarknaden bromsar in med fördröjning. Vi får en nolltillväxt i jobb räknat nästa år. Arbetslösheten kommer gradvis att öka, säger Kerstin Hallsten.

Men allt är inte mörker. Industriekonomerna tror att inflationen kommer att rasa en bit in i 2023. Energipriserna kommer att dämpas, inte minst eftersom Tyskland redan gjort åtskilligt för att kompensera för bortfallet av rysk naturgas.

– Det gör att marknaden stabiliseras. Kanske kan vi dessutom få hjälp av en mild och blåsig vinter, säger Kerstin Hallgren.

Varken hon eller Mats Kinnwall nämner avtalsrörelsen i sin presentation. Men i intervjun efteråt förklarar Mats Kinnwall att kraftiga löneökningar skulle vara mycket skadliga.

– Då skulle svensk industri, som redan drabbats hårt av den globala nedgången, tappa i konkurrenskraft gentemot omvärlden. Och på nationell nivå skulle det innebära att Riksbanken måste höja räntorna ännu mer. Då skulle risken vara stor att vi hamnade i en inflation lik 1970-talets med tvåsiffriga tal. Det skulle ingen tjäna på.

Så hur ser ett önskescenario ut?

– Det är ett så lågt satt märke som möjligt. Sedan låter man marknadskrafterna spela så att man får rätt lönebildning, säger Mats Kinnwall.

Mattias Lahti Davidsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen