"Jag insåg att det skulle finnas politiskt gehör för högre löner"

2021-08-23 08:27 Lena Gunnars  

Som förhandlingschef på Polisförbundet var Niklas Simson säker på en sak: strejkvapnet kan inte användas för högre löner i avtalsrörelsen. I höst tar han med sig sina erfarenheter till sitt nya jobb som biträdande förhandlingschef hos det största fackförbundet inom staten, ST.

Han växte upp i industristaden Borlänge. Som barn var Niklas Simsons stora intresse flygplan. Han såg släktingar som gjorde lumpen och några av dem fortsatte sedan och blev officerare. Drömmen var en karriär i flygvapnet, som han tyckte var det häftigaste som fanns inom försvaret. Han skrattar och säger:

– Jag kom på ganska sent i livet, vi tio års ålder, att jag ville bli yrkesofficer.

Niklas Simson föll sedan fast vid sin dröm och 1992 började han på Flygvapnets Officershögskola i Halmstad. Under utbildningsåren omorganiserades Försvarsmakten och gick från att vara 120 myndigheter till en myndighet. Tillvaron i den militära världen var till stor del som han hade föreställt sig. Försvarsmakten var bra på att planera och organisera och hade ett arbetsklimat som kännetecknades av rättvisa, upplevde han.  

– Men jag blev ändå tidigt varse om att det fanns problem. Det fanns brister i arbetsmiljön och problem med kompetensförsörjningen och hur möjligheterna till att avancera såg ut.

Niklas Simson gick sin första fackliga utbildning redan som kadett, när han läste till yrkesofficer. Han fick mersmak direkt. När han sedan blev färdig med utbildningen och blev anställd som fänrik på F 16 i Uppsala såg han hur alla fänrikarna varje måndag samlades i ett källarutrymme för att klaga över bristande möjligheter att bli löjtnant. Hur de klagade på för dåliga löner och för låga tillägg vid övningar. 

– Jag tog mod till mig och frågade dem om det förändrar något att sitta där nere och klaga. Det ledde till att jag blev invald i den lokala styrelsen vid Upplands flygflottilj.  

Han fortsatte på sin inslagna fackliga bana. 2003 blev Niklas Simson förhandlingschef på Officersförbundet. Och tolv år senare fick han samma roll på Polisförbundet. Då var hans motpart, Polismyndigheten, mitt inne i sin senaste omorganisation som initierats av regeringen, där 23 enskilda myndigheter skulle bli en.

När Niklas Simson gick igenom utförandekommitténs utredning kunde han snabbt konstatera att det som tog tio år att genomföra hos Försvarsmakten räknade polisen med att klara redan under första året.

– Då insåg jag att ganska mycket skulle kunna gå snett. Men det var också en spännande tid, säger han.

Polisförbundet hade redan när Niklas Simson tillträdde fattat beslut om att man ville gå till konflikt om polisens villkor i den kommande avtalsrörelsen. Missnöjet med polisens arbetsförhållanden och lönenivåer växte sig allt starkare. Men den nya förhandlingschefen trodde inte på att ta till strejkvapnet. Med sin långa erfarenhet av förhandlingar i den trögrörliga statliga sektorn ansåg han att det fanns bättre alternativ.  

– Jag sa att vi istället borde ta strid för att få större inflytande. Det hade fått stryka rejält på foten i omorganisationen.

Omorganisationen innebar också att det blev färre kontaktvägar med motparten.

– I avtalsrörelsen 2016 styrde vi därför om kraften till att handla om ökat inflytande. Vi lyckades inom vår fackliga samarbetsorganisation OFR/S,P,O inrätta en regional förhandlingsnivå, både för Polismyndigheten och för Försvarsmakten, säger Niklas Simson.

Polisförbundet finns med som central part inom OFR/S,P,O, där S står för förbundsområde statstjänstemän, ST är största förbund, P står för förbundsområde Poliser, Polisförbundet är där största förbund, och O för förbundsområde officerare, Officersförbundet är där största förbund, (se faktaruta).

Enligt huvudavtalet måste de tre fackliga parterna OFR/S,P,O, Saco-S  SEKO var och en samordna sig internt.

– Inom staten är det större krav på samarbete än inom andra sektorer, framhåller Niklas Simson och fortsätter: 
– Vi har dessutom en beslutsordning internt som bygger på konsensus. Då lär man sig snart att förankringsprocessen är helt avgörande för kommande förhandling. Annars kan vi inte ens komma till att fastställa våra yrkanden.

När Niklas Simson kom till Polisförbundet hade polisyrket lönemässigt ”gått krabbgång” under ett antal år.

– Jag insåg att det skulle finnas politiskt gehör för högre löner, om vi bara kunde ställa våra krav på rätt sätt, säger han.   

Bara några år tidigare hade lärarna fått statliga medel för att höja sina löner. Den gången höjdes kritiska röster från parterna om att de statliga medlen riskerade att slå sönder hela den svenska modellen.

För Niklas Simson är det självklart att man som förhandlare inom staten även behöver arbeta med politisk påverkan parallellt med de vanliga partsförhandlingarna. Att bara gå på myndigheterna och kräva pengar fungerar inte, är Niklas Simsons erfarenhet.

– Myndigheterna äger inte sin budget. Den beslutas av regering och riksdag.  

Regeringen har de senaste åren gett utökade anslag till Polismyndigheten, bland annat för att öka antalet anställda och till att förbättra de polisanställdas möjligheter till att göra karriär utan att bli chefer. En del av de statliga medlen har redan använts till att höja de polisanställdas löner. Efter trepartssamtal med regeringen hittade Polisförbundet och myndigheten en samsyn när det gäller kraven på förbättringar av de polisanställdas anställningsvillkor.

– Det var då uppvärderingen av polisyrket startade. Under den senaste avtalsperioden blev det ett resultat på över 16 procent i löneökningar, säger Niklas Simson.

Men det har varit viktigt för Polisförbundet att det är parterna som bestämmer själva fördelningen av de statliga medlen.

– Vi ville inte ha några politiska fingrar i den syltburken. I och med det anser jag att vi inte har slagit sönder den svenska modellen.

Niklas Simson är stolt över att under flera år ha varit med i arbetet med att försöka uppvärdera polisyrket och gjort verklighet av regeringens miljardsatsning.

Polismyndigheten fick bland annat i uppdrag att i samverkan med fackförbunden skapa en bättre arbetsmiljö och fler karriärvägar för polisanställda. Efter flera års förhandlingar finns nu en modell för de polisanställdas karriär- och utvecklingsvägar, med tillhörande lönesystem, den så kallade kuv:en, även om en del arbete fortfarande återstår.

– Påverkan inom staten tar lång tid. Vi kommer inte att vara klara med alla frågor när jag lämnar i höst.

Den 1 oktober börjar Niklas Simson på den nyinrättade tjänsten som biträdande förhandlingschef på fackförbundet ST. Hans uppdrag blir övergripande och innebär att han ska stärka tjänstemännens roll på den svenska arbetsmarknaden.

– Naturligtvis vill vi också göra varumärket ST till ett av de mest attraktiva bland de fackliga organisationerna, säger Niklas Simson.

ST organiserar anställda inom statliga verksamheter, som myndigheter. Därmed har han suttit med i alla de tre förbundsråden som finns inom samverkansorganisationen, ST, Officersförbundet och Polisförbundet.

– Det är en ynnest att få chans omsätta all den erfarenhet som jag faktiskt har. Jag har jobbat inom samma sektor, staten, och byggt en erfarenhet som jag faktiskt inte tror att någon kan matcha. 

Niklas Simson hoppas att han i sin nya roll kan jobba med frågor som länge diskuterats inom partskonstellationen de senaste tjugo åren, men som förbunden aldrig haft tid, kraft eller resurser för att lösa.

Förbunden har genom åren sett olika utvecklingsområdena, fört en dialog om dem men sedan inte haft resurser att ta tag i dem när en ny avtalsrörelse startat.  

– Sitter man, som jag har gjort, i något av de mindre förbunden så går all kraft till de centrala förhandlingarna. Sedan går man rakt in i de lokala . 

OFR fokuserar på den centrala avtalsrörelsen och har heller inte tid att ta tag i de övriga frågorna då.

– Jag och ST:s förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar kommer nog att komplettera varandra väldigt bra i det här, tror Niklas Simson.

En av de svåraste frågorna som samarbetsorganisationen arbetar med är att hitta sätt att anpassa de kommande förändringarna av anställningsskyddslagen, Las, till statens område. Den statliga sektorn har exempelvis redan ett fungerande system för turordning, TuRa-S.

Niklas Simson menar att om staten ska kunna ha den högsta kompetensnivån för att ge service åt medborgarna och upprätthålla krav på demokrati och rättssäkerhet, måste arbetsgivaren vara attraktiv.

– Det kan man bara bli genom trygga anställningsformer och schyssta villkor.

Han upplever inte att någon av de berörda myndigheterna ens är med i diskussionen och debatten. Niklas Simson tycker att det känns som om de har överlåtit det till Arbetsgivarverket, så som den centrala arbetsgivarföreträdaren.

– Det finns ett gammalt talesätt som säger att förtroende är bra, men kontroll är bättre. Jag känner inte att man fullt ut har kontroll över frågan. Det här blir en av många saker vi behöver jobba med framåt, säger Niklas Simson.

FAKTA: Niklas Simson

Ålder: 49 år.

Bor: I Uppsala.

Familj: Sambo och styvdotter.

Intressen: Jakt. Jag är mycket i Jämtland och jagar. Jag utbildar min hund själv och gör allt som kommer med.

Aktuell som: Ny biträdande förhandlingschef på fackförbundet ST, där han får en övergripande rolll.

Senast lästa bok: Thunder under the sea av Tim Phillips.

Jaktminne: ” När jag satt på pass i Jämtland under en älgjakt hörde jag hundskall hundra meter därifrån. Då hoppades jag att en älg snart skulle komma emot mig. Sedan hörde jag över radion att hundföraren hade kommit fram och upptäckt att det var en björn. Då var jag inte längre lika intresserad av att djuret skulle komma närmare mig”.

Om sin roll som förhandlare:”Det är viktigt att kunna förmedla sin egen problembild och ge motparten en förståelse för hur den ser ut. Som förhandlare sitter man i första hand inte och försöker lösa sitt eget problem, utan motpartens. Kan man inte lösa det kommer man inte få gehör för sitt eget problem heller”.

FAKTA: FAckförbunden inom OFR/S,P,O

Polisförbundet finns med som central part inom OFR/S,P,O, där S står för förbundsområde statstjänstemän, ST är största förbund, därutöver ingår Vårdförbundet, Lärarförbundet, Försvarsförbundet och Ledarna. P står för förbundsområde Poliser (Polisförbundet är största förbund, därtill Tull-Kust) och O för förbundsområde officerare (Officersförbundet är största förbund, därtill Reservofficerarna och Ledarna). 

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer