Jurist: Förslag om lägre löner kan vara olagligt

2016-04-14 14:11 Karin Nilsson  

Lagstiftning om lägre löner och nya anställningsformer. Det hotar flera politiska partier med om inte arbetsmarknadens parter själva sänker de lägsta lönerna i årets stora avtalsrörelse. Men förslagen är dåligt underbyggda och går inte att genomföra, påpekar arbetsrättsjurister.

Tre av fyra allianspartier, Centerpartiet, Liberalerna och KD, är beredda att lagstifta för att få fram fler jobb för nyanlända. Moderaterna har sagt nej. De vill inte rucka på den svenska modellen.

Samuel Engblom, arbetsrättsjurist och samhällspolitisk chef på Tjänstemännens centralorganisation, TCO, är arg. Han tycker att politikernas förslag är undermåliga och att debatten om hur fler jobb ska gå till nyanlända och ungdomar är infantil. Ett bättre förarbete hade gjort att partierna insett att förslagen med stor sannolikhet strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, anser Samuel Engblom.

– Här handlar det om en anställningsform för vissa grupper med en given lön samtidigt som arbetsgivare och fackförbund förbjuds att förhandla fram avtal som ger högre lön och bättre villkor.

Han betraktar det som oansvariga utspel.

– Det här vittnar om en okunskap om hur kollektivavtalsförhandlingar och den svenska modellen fungerar. Och faktiskt också om mänskliga rättigheter.

Enligt Samuel Engblom skulle en sådan lagstiftning inte vara förenlig med den artikel i Europakonventionen som skyddar fackförbundens rätt att förhandla och teckna avtal.

Det är i sig inget konstigt att lagstifta om minimilöner, påpekar Samuel Engblom. Bland annat införde Tyskland lagstadgade minimilöner för drygt ett år sedan. Problemet är att minimilöner brukar införas för att skydda arbetstagaren och fungera som ett golv, en nivå man inte får gå under. Nu föreslås en nivå man inte får gå över. Tanken är att lönerna ska hållas nere för att ge fler jobb, inte hållas uppe för att skydda arbetstagaren mot alltför låga löner.

– Att ha en anställningsform där lönen inte får gå över en viss nivå skulle vara världsunikt, säger Samuel Engblom.

Han påpekar också att Arbetsförmedlingen redan har anställningsstöd som är mer förmånliga för arbetsgivaren än politikernas förslag.

Även Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet, specialiserad på arbetsrätt, är tveksam till förslagen. Hon påpekar att diskrimineringslagstiftningen sätter stopp för möjligheten att ha särskilda regler för personer baserat på etnicitet.

– Jag har svårt att förstå hur man skulle komma förbi förbudet mot etnisk diskriminering. Med ungdomar är det annorlunda, för det finns möjligheter att diskriminera på grund av ålder om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är nödvändiga och lämpliga.

Birgitta Nyström konstaterar att det aldrig har funnits någon lagstiftning om minimilöner i Sverige. Vår tradition är att de lägsta lönerna förhandlas fram mellan parterna i kollektivavtal.

– Det här är en främmande fågel för oss. Vi har ju en bra modell. Vi har exempelvis inte många förlorade arbetsdagar på grund av konflikter.

Politisk inblandning i avtalsrörelsen är inte ett välkommet inslag. Facket har slagit bakut. IF Metall anser att det är ett övergrepp på den svenska modellen och LO beställde affischer med slagord och drog i gång en kampanj på sociala medier.

På arbetsgivarsidan har tongångarna varit mer splittrade. Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne har ställt sig bakom ett förslag om lagstiftning om lägre löner för nyanlända. Samtidigt är den tillträdande ordföranden, Leif Östling, av en annan uppfattning. Han anser att lönenivåerna ska bestämmas av parterna.

Nils Karlsson är vd på Ratio, ett forskningsinstitut med rötter i närings­livet. Han är nationalekonom och docent i statsvetenskap och har länge forskat om den svenska arbetsmarknaden och lönebildningen. Han tycker att den svenska modellen har fungerat väl, men inte gör det längre. Han anser att ingångslönerna har blivit för höga för vissa grupper och löne­spridningen för liten.

Nils Karlsson är inte förvånad över att politikerna lägger sig i lönebildningen. Han påminner om att de nyligen gjorde det genom att besluta om att ge vissa lärare mer i plånboken. Han tycker att det bästa vore om parterna själva tar ansvar för att nyanlända och ungdomar utan gymnasiekompetens får ett första jobb.

Men han tror inte att det blir så. Sverige är i ett läge där vi aldrig varit förut och nya problem kräver nya lösningar.

– Klarar parterna inte det här själva tror jag absolut att vi till slut får en lagstiftning om minimilöner i Sverige.

Så vill partierna lagstifta

Centerpartiet

Uppmanar parterna att teckna avtal med betydligt lägre löner än i dag. Vill se avtal om ingångsjobb för ny­anlända med låg utbildning. Kan tänka sig att sänka inkomstskatt och arbetsgivaravgift. Vill se fler enkla jobb. Kan tänka sig att lagstifta om lägre löner.

 

Kristdemokraterna

Föreslår introduktionsanställningar. Arbete 75 procent av arbetstiden, utbildning 25 procent. Lön minst 75 procent av kollektivavtalsnivån. I första hand för nyanlända med låg utbildning och unga med bristande utbildningsbakgrund, men ska gälla för alla. Inga kollektivavtal krävs. Ingen statlig subvention. Lägre lön under fem år motiverat av att personerna behöver handledning.

 

Liberalerna

Ny anställningsform med lägre lön, så kallade startjobb. Lönen ska ligga mellan 14 000 och 16 000 kronor och inte vara kopplad till kollektivavtalens lönenivåer. Arbetsgivaravgifterna avskaffas och inkomstskatten sänks. Inget krav på kollektivavtalade försäkringar eller på utbildning. Företag som sagt upp personal på grund av arbetsbrist får inte nyanställa startjobbare.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer