Tidningen

Kidsen sviker facket

LO:s egna siffror över den fackliga organisationsgraden bland sina yngre medlemmar. Grafik: Jonas Askergren
Klicka för större grafik med LO:s egna siffror över en fackliga organisationsgraden bland yngre. Grafik: Jonas Askergren

LO:s ungdomar har minskat med över 50 000 de senaste fem åren. Osäkra anställningar och höga a-kasseavgifter är fackets förklaring till det stora ungdomsraset. <br> - Det är fritt fall, säger Mats Larsson, vid LO:s utredningsenhet.

Publicerad

<p>Wanja Lundby-Wedin, LO:s ordförande, har uttryckt en tydlig ambition: fler ungdomar ska bli medlemmar i facket. </p> <p>Men ungdomarna fortsätter att nobba LO och nu växer oron.</p> <p>- Det har rasat neråt i en våldsam fart. Och det tog extra fart när avgifterna för a-kassan höjdes för fyra år sedan, säger Mats Larsson.</p> <p>Många i den yngsta ålderskategorin finns i den privata servicesektorn, som inom handeln och hotell- och restaurang, där organisationsgraden är låg efter svenska förhållanden. </p> <p>- Det är låga löner och dåliga anställningsförhållanden över huvud taget. Ofta rör det sig om små arbetsplatser utan facklubbar. Och får man ut kanske 14 000-15 000 kronor i lön så är det tufft att betala 700 spänn för fack och a-kassa, säger Mats Larsson.</p> <p>Många unga ser jobben dessutom som ett förstajobb.</p> <p>- Många unga tänker sig att jobba där en del av sitt liv för att sedan gå vidare. Sedan kanske de stannar kvar i alla fall, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet. </p> <p>En bidragande orsak till det stora raset i LO:s branscher kan vara att det i dag tar längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden. </p> <p>För Saco och TCO går det betydligt bättre. TCO:s studerandemedlemmar ökade under perioden 2006 till 2009, från 64 500 medlemmar till 68 000. Saco:s studerandemedlemmar har hållit sig till runt 100 000 av förbundens totalt 600 000 medlemmar de senaste fem åren. </p> <p>Gunnar Gillberg, forskare vid institutionen för arbetsvetenskap på Göteborgs universitet, har studerat unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande. </p> <p>Han menar att få blir riktigt etablerade i samhället före 30 års ålder. Osäkerheten inför livsval och beslut har ökat och tiden av sökande förlängts. </p> <p>- Unga pendlar mellan utbildning och olika typer av arbete. Det handlar egentligen inte om att de vill leva ett friare liv tills de är 35. Man tvingas snarare in i en allt mer individualiserad livssituation. De gamla instegsjobben, som innebar att man i tidig ålder kunde starta en stabil karriärutveckling, är inte är så vanliga längre, säger han och fortsätter: </p> <p>- I stället har det kommit mer eller mindre osäkra tjänstearbeten på till exempel städföretag och hamburgarkedjor. </p> <p>När han träffade unga Volvo-arbetare svarade flera av de yngsta att de satte likhetstecken mellan företag och fack. </p> <p>- De tyckte att båda jobbade mot samma mål, att det skulle gå bra för företaget. Då minskade också deras lust att engagera sig. </p> <p>Förr växte de sociala, kollektiva gemenskaperna fram genom att de anställda jobbade under likartade villkor på samma arbetsplatser under hela yrkesliv, menar Gunnar Gillberg. </p> <p>- Nu är det mer upp till dig själv att göra dig anställningsbar. </p>

Prenumerera på Lag & Avtal Digital


Tillgång till alla låsta artiklar, våra premiumnyhetsbrev,
e-tidningen på webben eller i appen. Ett år för 7 995 kr (ex moms).
Förnyas automatiskt. Avsluta enkelt.


Fortsätt →