Kollektivavtal från 1969 styr

2012-04-18 23:00 Elisabet Örnerborg  

Kollektivavtalet om konkurrens­klausuler har gått ur tiden, menar advokat Bo Söderberg. Men parterna bakom avtalet håller inte med. <br/>– Det fungerar bra, säger Svenskt Näringslivs arbetsrättschef Lars Gellner.

Kollektivavtalet om konkurrensklausuler löper tills vidare, på samma sätt som under tidigare avtalsperioder. En nyhet kom till i avtalet mellan Unionen och bland annat Teknikföretagen i december.

– Vi slog tydligt fast att alla tvister ska förhandlas enligt vår förhandlingsordning, och där ingår tvister om konkurrensklausuler och anspråk på skadestånd utifrån företagshemlighetslagen, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Huvudpoängen i 1969 års avtal är att konkurrensklausuler inte automatiskt ska kunna skrivas in i alla anställningsavtal. Förbudet mot konkurrens får inte gälla under längre tid än vad som är motiverat. Det måste också ha försvarbara syften. Den som bryter mot ett konkurrensförbud ska betala maximalt sex genomsnittliga månadslöner i skadestånd.

Tvister om klausulerna avgörs i sista hand av skiljenämnd, det senaste avgörandet är från 1997.

– Skulle avtalet vara överspelat på grund av att det är gammalt skulle det dyka upp många fler tvister, säger Martin Wästfelt.

Lars Gellner på Svenskt Näringsliv bekräftar att tvister förekommer väldigt sällan.

– Enligt min mening fungerar avtalet bra, säger han.

Sedan finns det många arbetsgivare som inte omfattas av avtalet. Då gäller allmän domstol och ytterst Arbetsdomstolen, förklarar Lars Gellner. De principer som avtalet bygger på har kommit att bli riktlinjer för Arbetsdomstolen. Sveriges Ingenjörers chefsjurist Jens Jacobsson:

– Avtalet är normerande och jag tycker att det fungerar, säger han och påpekar att förbundet får flera samtal i veckan om konkurrensklausuler.

Jens Jacobssons uppfattning är att arbetsgivare som omfattas av avtalet också följer det.

Att advokater driver sådana här mål till domstol tolkar Unionens Martin Wästfelt som att arbetsgivarförbunden i de fallen inte backar upp den enskilda arbetsgivaren.

Advokat Bo Söderberg på Mannheimer Swartling advokatbyrå får ofta höra klienters invändningar mot innehållet i det mer än 40 år gamla avtalet. Som att bara arbetsgivare med tillverkningshemligheter får använda konkurrensklausuler. Även företag inom tjänstesektorn kan ha ett behov att skydda strategiska framtidsplaner, kundrelationer och prissättning.

– I rättspraxis har det visat sig att utrymmet att gå utanför 1969 års överenskommelse är mycket begränsat. Det betyder att avtalet inte bara har betydelse för de kollektivavtalsbundna arbetsgivarna utan för alla arbetsgivare i Sverige, säger Bo Söderberg.

Ett annat problem är att klausulen bara gäller när den anställda säger upp sig själv.

– Även vid exempelvis personalneddragningar kan företaget mycket väl ha intresse av att kunna skydda känsliga uppgifter genom ett konkurrensförbud. I sådana situationer undrar man om rättsutvecklingen hängt med i behovet, säger Bo Söderberg.

Därför skrivs ofta konkurrensklausuler så att de ska gälla oavsett vem som tagit initiativ till uppsägningen, menar han.

När företaget begränsar arbetstagarens möjligheter att ta ett annat jobb förstår många arbetsgivare att det är naturligt med någon form av ersättning. Det kan komma som en överraskning att klausulen vid en uppsägning på grund av arbetsbrist kan vara ogiltig trots att företaget varit villigt att betala extra för konkurrensförbudet.

– Jag brukar råda företagen att i stället för konkurrensklausuler avtala om en lång uppsägningstid. Under uppsägningstiden gäller då arbetstagarens lojalitetsplikt mot arbetsgivaren.

Ny norsk lag på gång

Det kan komma en norsk lag om godtagbara konkurrensklausuler om ett år.

Det svenska kollektivavtalet från 1969 innehåller gränser för hur konkurrensklausuler får användas och för vad de får innehålla. I Norge finns ett förslag om hur användningen av klausulerna ska kunna begränsas i lag. Det går ut på att bestämma en standard för vad som är godtagbara konkurrensklausuler.

Stein Evju, professor i arbetsrätt vid Oslo universitet, påpekar att remissinstanserna var ganska oeniga om förslaget som remissbehandlades redan 2010.

Sedan dess har dock ingenting hänt.

–?Men det har varit en viss debatt om konkurrens- och karensklausuler i pressen, och det är möjligt att något kommer att göras. Ministern har antytt – men inte lovat – att det ska komma en proposition om ett år, säger han.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt