Kraven för F-skattsedel måste sänkas

2007-09-21 09:02  

Arbetsrättsligt bestämmer två parter själva om en anställning ska ske. Men skatterättsligt bestämmer myndigheterna. Peter Sjögren, Delphi & Co vill förenkla bestämmelserna kring F-skattsedeln.

Den som vill bli egen företagare måste i dag ansöka hos Skatteverket om F-skattsedel. Den fråga som ska prövas av Skatteverket är om den enskilde kommer att bedriva näringsverksamhet eller ej. Näringsverksamhet definieras skattemässigt som förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt med vinstsyfte och varaktighet.

Ett problem för många har varit att de endast haft en eller ett fåtal uppdragsgivare vilket har varit diskvalificerande för att få F-skattsedel. Nu har det aviserats att det ska kunna räcka med endast en uppdragsgivare.

En sådan förändring är givetvis ett steg i rätt riktning men lagstiftaren är långt ifrån framme vad gäller möjligheten för människor att på ett enkelt sätt kunna starta egen verksamhet. Det är väl självklart att man ska kunna bedriva verksamhet med bara en uppdragsgivare. Har egenföretagaren endast en uppdragsgivare anser lagstiftaren och myndigheter i dag att man har en anställning.

Vad har vi att förlora om vi tillåter människor att själva välja i vilken form de vill arbeta? Principen måste väl ändock vara att vi tillåter människor att vara aktiva företagare men att vi förbehåller oss rätten att i efterhand kontrollera att man som företagare sköter sina åtaganden.

I dag prövas företagarens rätt att få F-skattsedel innan verksamheten påbörjats. Hur är det möjligt för Skatteverket att på förhand bedöma om personen har ett ärligt uppsåt med sitt företagande och hur verksamheten över tiden kommer att utveckla sig. Är det Skatteverkets uppgift att styra människor in i en anställning eller är detta en sak för den enskilde att själv ta ställning till? Har parterna valt att samarbeta genom ett uppdragsgivar- uppdragstagarförhållande är det väl inte självklart att parterna, efter det att Skatteverket bestämt sig för att inte bevilja F-skattsedel, väljer att i stället samarbeta genom ett anställningsförhållande.

Jag har svårt att inte koppla den skatterättsliga bedömningen till det arbetsrättsliga området där i princip samma kriterier används som i skatterätten för att klassificera en relation mellan en uppdragstagare och uppdragsgivare.

Den arbetsrättsliga bedömningen har jag större förståelse för då den syftar till att skydda en svagare part. Den anmärkningsvärda skillnaden är att det arbetsrättsligt är uppdragsgivaren respektive uppdragstagaren som styr över processen. Myndigheterna kan således inte tvångsvis bestämma att en person ska vara anställd om inte parterna vill detta. Det måste vara upp till parterna att också skatterättsligt bestämma om man önskar verka i en anställningsrelation eller ett uppdragsförhållande.

Det som fått mig att flyga i taket ett antal gånger är skattemyndighetens krav på att företagaren måste ta en ekonomisk risk. I ett av de ärenden jag handlagt har Skatteverket åberopat, till stöd för att neka företagaren F-skattsedel, att företagaren inte gjort några större investeringar, ej heller har något lager. Jag har svårt att förstå vad detta har för betydelse. Företagaren hyr lokal när det behövs och i övrigt krävs ingen utrustning eller något lager. Vad är detta för nonsens? Skatteverket verkar inte riktigt förstå att man vanligtvis inte har ett lager i en tjänsteproducerande verksamhet och att det är möjligt att hyra utrustning när behov uppstår. Skatteverkets tes är således - utan lager eller investeringar ingen risk och därför ingen F-skattsedel!

Enligt min uppfattning tar alla företagare en större risk ekonomiskt än de som är anställda. Varför beaktas inte detta? Och om nu företagarens risk är liten eller saknas helt har företagaren enligt min uppfattning lyckats hitta den perfekta affärsverksamheten. Alla som driver ett företag vill minimera riskerna i verksamheten. Storföretagen har avdelningar som enbart arbetar med riskmanagement. Den som nu lyckas eliminera alla risker är bara att gratulera.

Denna tydliga avsaknad av affärsmässig förståelse och inblick hos tillämpande myndigheter skrämmer mig oerhört. Det aktuella ärendet i vilket min klient nekades F-skattsedel prövades av såväl länsrätt som kammarrätt och Skatteverket vann i samtliga instanser. Vi överklagade till regeringsrätten men vi fick inte prövningstillstånd. Personen är i dag emot sin vilja anställd emedan hennes kollegor, med samma förutsättningar, är egenföretagare utifrån samma regler men bedömda av andra skattekontor!

Peter Sjögren
advokat Delphi & Co

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer