Kvinnliga chefer mest utsatta för sexuella trakasserier

2020-06-25 00:00  

Chefsrisk. Kvinnliga chefer utsätts i högre grad för sexuella trakasserier än kvinnliga anställda. Risken är störst för mellanchefer och kvinnor som basar över män. Det visar en studie från Stockholms universitet.

Kvinnliga chefer löper mellan 30 och 100 procent högre risk att utsättas för sexuella trakasserier jämfört med kvinnliga anställda. Det visar forskare från Stockholms universitet, som har samarbetat med amerikanska och ­japanska forskare. I alla tre länderna är läget värst för kvinnor som har en större andel manliga underställda. Enligt Johanna Rickne, professor i national­ekonomi vid Insti­tutet för social forskning vid Stockholms universitet, kan en förklaring vara att det helt enkelt finns fler potentiella för­övare. En annan möjlig anledning är att kvinnorna bryter normerna både för vem som är chef och hur en kvinna ska vara. ­Johanna Rickne förklarar att det handlar om ”contrapower harassment”, då en anställd utsätter sin chef för trakasserier för att utjämna maktförhållandet.

– Att kvinnan är den som får mer makt på arbetsplatsen kan vara provo­cerande och sätta henne i en än mer utsatt position. Vid contrapower harass­ment försöker du behandla ­någon som du blir provocerad av ­negativt för att utjämna din status­skillnad till den personen, säger ­Johanna Rickne.

I Sverige har forskarna använt data från Statistiska centralbyrån. I USA och Japan gjordes enkätundersökningar, eftersom jämförbara data saknades där. Studierna från Japan och USA visade att risken är störst för chefer på låg och mellannivå.

– När du blir befordrad kan du utsättas för trakasserier både från överordnade personer och från dem som du är chef över. Vi tyckte att det var förvånande att personer som är ­anställda skulle utsätta sin egen chef för trakasserier.

Enkäterna i USA och Japan visade också att risken för sexuella trakasserier minskar något bland kvinnliga toppchefer, även om de också utsätts i hög grad. En förklaring kan enligt Johanna Rickne vara att de har färre personer över sig som kan utföra trakasserier. Ett annat skäl kan vara att de har större möjlighet att sätta stopp för trakasserierna eller att folk inte vågar ge sig på dem längre.

I dessa studier kunde forskarna också dela in trakasserierna i olika underkategorier. Det visade sig att kvinnor i chefsposition var mer utsatta än anställda i alla kategorier, oavsett om det gällde fysiska eller psykologiska trakasserier.

Deltagarna fick även svara på frågor om förövaren. Kvinnliga chefer utsattes i högre grad än anställda av manliga underställda och av personer som var högre uppsatta än deras direkta chef. De utsattes däremot inte i samma utsträckning som de ­an­ställda av kolleger på samma nivå.

Enkäterna visar också att kvinn­liga chefer är lika, eller mer, benägna att vidta åtgärder, jämfört med ­anställda. Men de drabbades också i högre grad av professionella och ­sociala repressalier. De kunde till exempel ses som besvärliga eller gå miste om befordringar och kompetensutveckling.

I en annan studie inom forskningsprojekt har Johanna Rickne och hennes kolleger begärt ut alla anmälningar från svenska Diskrimineringsombudsmannen under de senaste 20 åren som rör sexuella trakasserier.

– Anmälningarna tyder på att det finns mycket repressalier, att den som klagar uppfattas som problemet, snarare än den som utfört trakasserierna.

Forskarna konstaterar att sexu­ella trakasserier är ett arbets­miljö­problem som hindrar kvinnor från att göra karriär och som reproducerar könsskillnader i inkomst, status och inflytande.

– Det är viktigt att diskutera för att skapa mer frihet för människor att välja sin plats i ekonomin och frodas där. Det handlar också om att få den bästa talangen att fortsätta göra karriär.

Länge trodde forskarna att mer makt skulle skydda kvinnor mot sexuella trakasserier i arbetslivet. När ämnet började uppmärksammas på 1970-talet hade de flesta kvinnorna lägre positioner, som till exempel assis­tenter och sekreterare. Teorin var att män med makt trakasserar kvinnor utan makt. Men så är det alltså inte. En banbrytande amerikansk studie med 300 deltagare visade 2012 att kvinnor som blir chefer snarare löper större risk att utsättas för sexuella trakasserier. Forskarna kallade fenomenet för maktens paradox, the paradox of power. Deras resultat bekräftas av Johanna Ricknes och hennes kollegers studie.

– Det är ledsamt att se att den här förhoppningen inte verkar ha infriats. Men det kanske kommer. Att situationen är värst för kvinnor som är chefer över män är ett tecken på att om arbets­livet blir mer jämställt överlag så kommer det här problemet att minska, säger Johanna Rickne.

Tidigare forskning har visat att det inte bara är yngre kvinnor som ses som mer attraktiva och kvinnliga som trakasseras, utan kvinnor i alla åldrar. Det kan också finnas missförstånd kring vad sexuella trakasserier är, ­något som försvårar för arbetsgivare och staten att lösa problemet.

– En vanlig fördom är att det handlar om missförstådd romantik eller kanske ett skämt. En annan fördom är att kvinnor ljuger och skyller brister i deras egen arbetsförmåga på trakasserier.

Enligt Johanna Rickne visar forskning att det till viss del kan handla om välmenad romantik, men den stora mängden av sexuella trakasserier är snarare ett aggressivt beteende mot en minoritet på arbetsplatsen.

– Det går mer ihop med mobbning och handlingar där syftet är att få ­någon att känna sig utanför och annor­lunda, snarare än att få någon att känna sig uppskattad.

Sexuella trakasserier – ett stort arbetsmiljöproblem

Kvinnliga chefer är mer utsatta för sexuella trakasserier än kvinnliga anställda.

Störst risk löper kvinnliga chefer på låg och mellannivå.

Kvinnor som är chefer över framför allt män har en ­högre utsatthet än kvinnor vars personalgrupper är jämställda eller består av en majoritet kvinnor.

Det visar den nya studien från Stockholms universitet. Studien är en del av ett större forskningsprojekt om sexu­ella trakasserier. Sexuella trakasserier är ett stort arbetsmiljöproblem, och att reda ut vem som utsätts är ett viktigt första steg för att senare kunna ut­forska vilka åtgärder som behövs.

I Sverige användes SCB:s arbetsmarknadsundersökning åren 1999–2007, där totalt 23 994 kvinnor svarat, av dem var 24 procent chefer.

I Japan och USA fanns inte jämför­bara data och där gjorde forskarna egna enkätstudier ­under 2019. I USA deltog 1 573 kvinnor, varav 62 procent var chefer.

I Japan svarade också 1 573 kvinnor, av dem var 17 procent chefer. I Japan gjordes också intervjuer med fyra kvinnor och två män på ett företag.

Källa: Studien Sexual Harassment of Women Leaders.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer