Med känsla för ett bättre språk

2010-10-20 21:00 Johan Fock  
Karin Renman Foto: Jörgen Appelgren

För Karin Renman, ny domare i AD, är språket en stor passion. Hon är därför glad över att kanslisvenskan gått ur tiden. - Men dagens juridiska språk har blivit lite väl förenklat, säger hon.

<p>När Karin Renman kliver in på Arbetsdomstolen den 1 november kommer hon att känna igen sig. Hon fick en tjänst där redan 1991. </p> <p>- Jag kommer ihåg när jag såg annonsen. Arbetsdomstolen sökte en sekreterare. Jag hade intresset för arbets- och processrätt, och fick jobba med den tidens stora namn, Olof Bergqvist och Ove Sköllerholm.</p> <p>Sedan dess har karriären fortsatt uppåt. Hon har rört sig mellan Arbetsdomstolen, Svea hovrätt, Högsta domstolen och departementen. </p> <p>Men själv hävdar Karin Renman att hon inte är någon karriärist. </p> <p>- Jag försöker göra mitt bästa på arbetet och tar en dag i taget. Det gör att jag har trivts väldigt bra på varje arbetsplats". </p> <p>Samtidigt medger hon att det lockar lite extra att bli domare i ad. Att sitta som domare i sista instans är ett tungt ansvar. </p> <p>- I Arbetsdomstolen ges mer tid för analys och reflektion, så är det inte i exempelvis tingsrätterna. Där finns en helt annan tidspress. </p> <p>Karin Renman kommer från Norrbotten. Hennes pappa var vägmästare och familjen flyttade från Boden till Harads, från Jörn till Lycksele.</p> <p>- Där fanns en stark tradition av att arbeta hårt och göra sin plikt. Inte bara inom min familj, det gällde alla.</p> <p>Vid tio års ålder började hon sortera spelkort åt ett förlag. Till samma förlag skickade hon sin första roman, som inte blev antagen. Några fler romaner blev det aldrig, hon spelade i stället fiol. Det har hon fortsatt med. </p> <p>- Det blir mest visor, men numera bara i vardagsrummet.</p> <p>Efter gymnasiet ville hon läsa konsthistoria och byggnadsteknik. Hennes mamma föreslog juristlinjen. </p> <p>- Det var ett bra förslag, för jag trivdes direkt med juridiken. Jag gillade systemen och strukturen, att bringa ordning i ett kaos. </p> <p>Efter examen vid Uppsala universitet fortsatte Karin Renman som tingsnotarie i Västerås, därefter fiskal i Örebro. </p> <p>- Jag blev sedan aspirant vid Svea hovrätt. Det är en slags prövotid där man arbetar under uppsikt med målet att bli domare. </p> <p>Att bli domare har lockat Karin Renman mer än att bli advokat. Som domare måste hon se helheten, lyfta sig över detaljerna, förklarar hon.</p> <p>Nu ska hon läsa på om processreglerna och avsluta tjänsten som rättschef på Arbetsmarknadsdepartementet. Kanske uppstår några luckor att läsa fransk litteratur. Litteraturen och språket är några av hennes stora intressen. Under sin domarkarriär har hon sett hur det juridiska språket förändrats. </p> <p>- Förr var de juridiska texterna obegripliga för många, i dag är det inte längre så. Nu är målet att alla ska kunna förstå, men då finns risken att det inte blir lika precist. Kanske har vi hamnat där i dag. </p> <p>Karin Renman har två språkregler hon försöker följa. </p> <p>- Korta meningar och kommateringar, det är sådant vi jurister måste tänka på. </p>

Läser gärna ryska klassiker

Namn: Karin Renman
Ålder: 49 år
Bor: Näsby Park
Familj: Gift med miljödomaren Mikael Hagelroth. Två döttrar.
Yrke: Expeditions- och rättschef i Arbetsmarknadsdepartementet. Från 1 november ordförande i AD.
Skrivit: Två böcker om ledighetslagstiftningen.
Bok på nattygsbordet: Mes amis, mes amours av Marc Lévy. "Jag kämpar med franskan, vill bättra mig. Annars är favoriterna de ryska klassikerna."

Johan Fock

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna