"Normen är att man har avtal inom it-branschen"

2013-02-20 23:00  

– Intresset för avtal var svalt i början. Men nu växer det, säger Martin Wästfelt på Unionen.

Jens Könberg på Sveriges Ingenjörer bekräftar Martin Wästfelts bild. Kollektivavtal blir allt vanligare inom it-branschen. Både genom att företagen går med i arbetsgivarorganisationen Almega men också genom att de tecknar avtal direkt med tjänstemannaförbundet Unionen eller något av akademikerförbunden Sveriges Ingenjörer, Civilekonomerna eller Jusek.

– Folk inom it-sektorn vill få livspusslet att gå ihop, säger Jens Könberg som ansvarar för medlemmarna inom it- och telekomföretagen.

Att ha med sig medlemmarna är en förutsättning för att kräva kollektivavtal på it- och telekomföretagen, precis som i alla andra branscher, anser Unionens förbundsjurist Martin Wästfelt.

– Ibland har vi klubbar på arbetsplatserna innan vi har träffat avtal. Medlemmarna vill ha kollektivavtal men också ha kvar sina individuella avtal om övertid och annat, säger han.

Arbetsgivare som känner trycket från sina anställda att träffa avtal, gör ofta det. Trycket kan också komma från kunder som ser kollektivavtal som en garanti och ger legitimitet.

– Nu är normen att man har avtal. Men det kan fortfarande ta upp till ett par år innan ett avtal är underskrivet, säger Martin Wästfelt.

Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör på Almegaförbundet It & Telekomföretagen, ser också fördelar med kollektivavtal:

– De ger företagen ett väldigt bra paket med alla försäkringar för sina anställda. De som träffar avtal får också tillgång till vår arbetsgivarservice.

Ungefär tre fjärdedelar av förbundets cirka tusen medlemsföretag har kollektivavtal. Resten har ett grundmedlemskap som gör att de kan vara med i nätverk, delta i seminarier och få tillgång till olika branschavtal.

Det centrala kollektivavtalet kan kompletteras med lokala avtal om det finns en fackklubb på företaget, men det centrala avtalets regler används oftast som miniminivå.

– Eftersom fackklubb ofta saknas på små företag saknar de möjligheter att göra lokala anpassningar. Det gör dem mindre intresserade av kollektivavtal, säger Anne-Marie Fransson.

Hon anser att kollektivavtalen måste göra företagen mer konkurrenskraftiga. Och att avtalen inte får upplevas som en administrativ börda för företagen. Andra stötestenar för småföretagen kan vara den fem månader långa föräldralönen och minimilönerna som ingår i det centrala kollektivavtalet. Och bristen på flexibilitet när det gäller arbetstider.

Martin Wästfelt på Unionen får ibland frågor om det inte går att tänka sig billigare lösningar för tjänstepensioner från företag som har egna pensionsförsäkringar:

– Vi kan acceptera övergångslösningar, men vi kan aldrig pruta i längden, säger han.

När det som nu är risk för uppsägningar ger kollektivavtalet omställningsstöd via Trygghetsrådet. För arbetsgivarna kan möjligheten att komma överens om avtalsturlistor, som avtalet ger, vara värdefull, påpekar Jens Könberg.

Fler avtal

2008: Unionen hade 949 avtal med It & Telekomföretagen

2012: Antalet hade ökat till 1 167

Ann Norrby

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt