”Ökad tydlighet en vinst”

2015-02-25 23:00  

REPLIK. Föreskriften är ett viktigt verktyg för både arbetsgivare och arbetstagare. Det ger möjlighet till ett hälsosammare och produktivare arbetsliv. Det tjänar vi alla på, skriver Cecilia Fahlberg, förbundsordförande för Unionen, i ett svar på SKL:s debattartikel i förra numret av Lag & Avtal.

Ingela Gardner Sundström, SKL, lyfter fram värdet av en god arbetsmiljö samtidigt som hon kritiserar Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är bra att Sundström värnar arbetsmiljön, men som Unionens Arbetsmiljöbarometer visar finns det stora brister i främst den psykiska arbetsmiljön på många arbetsplatser.

Många av Unionens medlemmar drabbas av arbetsrelaterad psykisk ohälsa, exempelvis på grund av alltför hög arbetsbelastning eller otydliga arbetsuppgifter. Psykisk ohälsa är den i särklass främsta sjukskrivningsorsaken för Unionens medlemmar. Den nya föreskriften skulle innebära en avsevärd förbättring för möjligheterna att effektivt kunna arbeta för att motverka psykisk ohälsa på arbetsplatserna.

Sundström skriver att föreskriften innebär att arbetsgivare måste detaljstyra sina medarbetare och att fungerande arbetsmiljöarbete hindras. Men föreskriften lämnar utrymme för arbetsgivare och arbetstagare att lokalt utforma implementeringen. Inte heller är det riktigt att föreskriften försvårar för arbetsplatser där arbetsmiljöarbetet fungerar bra.

Rimligen borde ett gott arbetsmiljöarbete innehålla de områden föreskriften behandlar, exempelvis att arbetsgivare och arbetstagare är överens om arbetsuppgifter och att arbetstagaren har tillgång till de resurser som krävs för arbetsuppgifterna – vilket även ur produktivitetssynpunkt är i arbetsgivarnas intresse.

Sundström hävdar också att den nya föreskriften innebär dubbelreglering i förhållande till arbetsmiljölagen och befintliga föreskrifter. Men Arbets­miljöverkets föreskrifter är preciseringar av Arbetsmiljölagen, så i förhållande till denna uppstår ingen dubbelreglering. Inte heller uppstår dubbelreglering då den nya före­skriften ersätter befintliga föreskrifter, exempelvis föreskriften om kränkande särbehandling i arbetslivet.

Vinsten av att ersätta flera före­skrifter med en föreskrift är ökad tydlighet för arbetsgivarna. När det gäller föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) utgör den nya föreskriften en precisering, vilket framgår av Arbetsmiljöverkets konsekvensutredning, och är därför inte heller en dubbelreglering.

Idag saknas tydliga föreskrifter kring organisatorisk och social arbetsmiljö, samtidigt som för hög arbetsbelastning och stress är en viktig orsak till tjänstemäns ohälsa. Den föreslagna föreskriften är ett viktigt verktyg för både arbetsgivare och arbetstagare att åstadkomma detta. Det ger möjlighet till ett hälsosammare och produktivare arbetsliv. Det tjänar vi alla på, enskilda arbetstagare, arbetsgivare och samhället i stort.

 

Cecilia Fahlberg, Förbundsord­förande Unionen.

”Jo, det finns risk för dubbelreglering”

Cecilia Fahlberg från Unionen slår en lans för Arbetsmiljöverkets förslag till föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Vi är överens om vikten av ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och att det finns goda kunskaper om arbetsmiljö och riskfaktorer på landets arbetsplatser. Jag tror dock att Unionen helt har missuppfattat vad SKL anser är problemet med risken för dubbelreglering och dubbel tillsyn när det gäller föreskrifter om organisatorisk arbetsmiljö och vill därför förklara det lite närmare.

Inom det specialreglerade området av kommuners, landstings och regioners verksamhet finns en rad bestämmelser som styr hur verksamheten ska bedrivas och följas upp. Ett antal statliga myndigheter utövar tillsyn över verksamheten som sådan och dess organisation.

Några exempel på författningar som styr kommuner och landstings verksamheter är hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen, socialtjänstlagen och LSS, skollagen och lagen om skydd mot olyckor. Föreskrifter och allmänna råd för verksamheten utfärdas av myndigheter som Socialstyrelsen, Skolverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Tillsyn sker av till exempel Inspektionen för vård och omsorg och Skol­inspektionen eller andra myndigheter beroende på verksamhetsområde.

SKL:s bedömning är att det föreligger en stor risk för dubbelreglering och -tillsyn, när Arbets­miljöverket ska ge sig in i verksamhets- och organisationsfrågor eftersom det finns så många andra myndigheter inblandade. Därför säger vi nej till förslaget om föreskrifter.

SKL anser däremot att Arbetsmiljöverket kan göra en omstart och se över frågor som rör psykisk ohälsa i arbetslivet, till exempel med vägledning, kompletterande allmänna råd eller eventuellt reviderade föreskrifter. Psykisk ohälsa är ett viktigt samhällsproblem, i alla åldersgrupper och inte minst bland unga. Men detta är inte endast en fråga för arbetslivet att hantera, varför skärpta arbetsmiljöföreskrifter inte är den självklara utgångspunkten.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer