Oklara anställningsvillkor kan ligga bakom matchningsproblem

2022-10-17 11:17 Mattias Lahti Davidsson  
Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt. Foto: Jonas Ekströmer/TT

ARBETSMARKNAD. Restaurangbranschen har kompetensförsörjningsproblem. Det finns tusentals lediga anställningar. Samtidigt är tusentals med koppling till branschen öppet arbetslösa. Lag & Avtal tittade närmare på ett svårlösligt triangeldrama som – bland annat – har arbetsrättsliga dimensioner.

Matematiskt borde ingen i restaurangbranschen vara arbetslös. I Platsbanken finns nästan 9 500 lediga jobb inom hotell, restaurang och storhushåll.

Enligt Arbetsförmedlingen var 6 000 personer öppet arbetslösa i branschen under augusti och ytterligare 1 500 personer befann sig i arbetsmarknadspolitiska program. Drygt 4 000 personer fick arbetslöshetsersättning från Hotell- och restauranganställdas a-kassa.

Bland annat är kock ett bristyrke, men även befattningar som inte kräver några formella förkunskaper står tomma.

Tre parter, arbetsgivarorganisationen Visita, hotell- och restauranganställdas fackförening HRF samt Arbetsförmedlingen, har roller i detta komplicerade drama.

Malin Ackholt, förbundsordförande på HRF, betonar att det är arbetsgivaren som anställer och som äger frågan om kompetensförsörjning.

– Redan innan pandemin har vi haft yrken i vår näring som varit bristyrken i många år. Arbetsgivarna måste satsa på utbildning, men de måste också kunna beskriva och förklara villkoren för anställningen och vilka karriärvägar som finns.

Malin Ackholt anser inte att arbetsgivarna har tagit sitt ansvar. HRF:s medlemmar söker jobb och vill ha jobb, säger hon, men av någon anledning är det många matchningar mellan ledig tjänst och arbetssökande som inte blir av.

På HRF har man försökt studera problemet. I april publicerade fackförbundet en undersökning som visar att 80 procent av arbetslösa söker arbete i sin gamla bransch, hotell- och restaurang, eller i besöksnäringen i stort. Förvånande nog uppger nio av tio svarande att de sökt arbeten som de anser sig ha tillräcklig erfarenhet för, men ändå inte fått jobbet.

Hälften uppger att det är svårt att förstå vilka anställningsvillkor arbetsgivaren erbjuder. I undersökningen är det ovanligt många som skriver fritextsvar.

Någon efterlyser tydligare information om hur mycket arbete som erbjuds samt om det förekommer helgarbete.

Någon annan har varit med om att en arbetsgivare säger sig efterfråga hotellreceptionist, men sen visar det sig att företaget ”egentligen söker en hotellmedarbetare som ska städa rum, göra frukost, laga och servera mat samt blanda drinkar”.

En tredje röst i HRFs rapport konstaterar att annonserna ibland specificerar tillsvidaretjänst, ”men när man kommer till intervju säger de att de bara söker extrapersonal”.

– Vilken anställningsform, vilken sysselsättningsgrad, arbetstidens förläggning. Sådana delar är ofta oklara. Det står en grej på papperet men på plats är det annan grej som gäller, säger Malin Ackholt.

Peter Thomelius, chef kompetensförsörjning på Visita, ställer sig skeptisk till delar av rönen ur HRFs rapport.

– Det förefaller mycket märkligt att kvalificerade individer inte får jobb som är utannonserade och där kvalifikationerna matchar.

Det faller tillbaka på Arbetsförmedlingen att matcha sökande och lediga platser, säger han.

– Är man kock och kan visa att man jobbat som det, då är det Arbetsförmedlingens ansvar att anvisa individen till ett sådant jobb. Är Arbetsförmedlingen osäker på om individen har rätt kvalifikationer ska den skickas på validering. Myndigheten har upphandlat firmor som gör validering, säger Peter Thomelius.

Att villkoren för en anställning skulle vara oklara förefaller också tveksamt, hävdar han. Vid en snabb koll i Platsbanken kan han konstatera att det är 490 kockjobb utannonserade i Stockholms län. Av de 20 översta i listan är 18 heltidsjobb.

– Just kock är ett bristyrke. Andra jobb är inte alltid på heltid. De kan vara kopplade till konserter, matcher, konferenser och därför har vi en skrivning i vårt kollektivavtal som heter ”enstaka dagar”.

Peter Thomelius medger att man alltid kan jobba för att information om villkoren i ett anställningsavtal presenteras tydligare, men på det hela taget är hans bild att de utbjudna tjänsterna är fullt begripliga.

– Här har vi två kocktjänster på en välrenommerad krog i Gamla stan. Heltid, tillsvidare, står det. Går det att missuppfatta?

Visita kan bara svara för sina medlemsföretag, betonar Peter Thomelius. Dessa följer villkoren i kollektivavtalen. Problem som uppstår löser parterna förhandlingsvägen. Sen finns det förstås företag som valt att stå utanför, en inte oansenlig del av branschen.

– Vi har svårt att hantera företag som står utanför.

Den som anvisats ett jobb och inte tar det, riskerar att förlora hela eller delar av arbetslöshetsersättningen, poängterar Peter Thomelius. HRFs a-kassa har dock inte haft några sådana ärenden under 2022, enligt Malin Ackholt, som sitter som styrelseordförande i a-kassan.

Peter Thomelius säger att HRF och Visita arbetar tillsammans för att påverka Arbetsförmedlingen. Han pekar inte anklagande på HRF eller a-kassan. Snarare är han kritisk mot Arbetsförmedlingen.

– Den här situationen är inte bra för företagen, inte för individen och inte heller för samhället. Arbetsförmedlingen har utmaningar med att klara sitt uppdrag. Jag kan inte komma fram till något annat. De måste anvisa, validera, utbilda och anvisa på nytt.

Eeva Vestlund, avdelningschef på Arbetsförmedlingen, delar parternas bild av själva situationen.

– Vi är överens om att det råder en stor efterfrågan på personal. Vi vet också att det före pandemin fanns enskilda yrken, exempelvis kockar, som var en svårighet. Det blev ännu svårare under pandemin. Det stämmer också att många är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och söker arbete inom hotell- och restaurang.

Eeva Vestlund säger att de som har utbildning och erfarenhet ganska snabbt får jobb och ofta kan välja mellan jobb.

– Men en del söker jobb utan att få dem. De har otillräcklig eller ålderstigen utbildning eller på annat sätt otillräcklig kompetens.

Arbetsförmedlingen använder inte anvisning i någon större utsträckning, enligt Eeva Vestlund.

– Men vi kontrollerar att folk söker jobb och det gör de, annars skulle de riskera sanktioner i form av minskad a-kassa.

I vilken utsträckning sökande väljer att tacka nej till jobberbjudanden är inte känt, enligt Eeva Vestlund. Det förekommer att Arbetsförmedlingen gör stickprov, men att ringa varje arbetsgivare och följa upp är inte möjligt. Arbetsförmedlingen ska inte bedöma om huruvida någon har tillräcklig kompetens, det gör den anställande arbetsgivaren, säger Eeva Vestlund.

– Det är arbetsgivaren som gör bedömningen om den sökande är rätt för jobbet – utifrån mjuka och hårda parametrar.

Eeva Vestlund noterar ibland en misstro mot arbetssökande, att de inte gör sitt bästa för att bli anställda. Men det är något hon med sin långa erfarenhet bestämt vill avvisa.

– De allra, allra flesta vill ha ett jobb. Det är min absolut bestämda uppfattning.

Att vi har en efterfrågan på arbetskraft och samtidigt människor som står utanför är en uppenbar obalans, menar hon.

– Kanske måste den som efterfrågar kompetens sänka sina krav lite och de söker jobb måste också göra det, säger Eeva Vestlund.

Mattias Lahti Davidsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Tidningen