Över 40 procent utrikes födda i vissa LO-förbund

2021-10-18 17:04 Calle von Scheele  

FORSKNING. När LO-medlemmen går till jobbet är det till ett mångkulturellt arbetsliv. Var fjärde arbetare är född utomlands. Trots vikande organisationsgrad speglar sig utvecklingen i LO:s medlemskår, visar forskning av professor Anders Kjellberg.

– Framför allt på arbetarsidan är arbetslivet mångkulturellt, däremot i mindre grad bland tjänstemän och akademiker, säger professor Anders Kjellberg, Lunds universitet.

Han har i många år forskat kring den fackliga utvecklingen och klätt den svenska modellen i statistik och siffror.

Utländsk arbetskraft har länge varit en del av vår arbetsmarknad. Förr handlade det om industrin som behövde fler arbetare. Idag är det främst privat tjänstesektor och kommuner som suger upp migranterna.

Var fjärde LO-medlem är numera född i annat land än Sverige. I några förbund, Hotell och Restaurangfacket, Fastighets och Livsmedelsarbetareförbundet, är över 40 procent av medlemmarna från denna grupp. Men detta är även påtagligt i Kommunal, som har nära var tredje medlem född utomlands.

Andelen utrikes födda medlemmar i olika förbund

Procent

Hotell & Restaurang 42
Fastighets 42
Livs 42
Sveriges universitetslärare och forskare 38
Kommunal 32
Läkarförbundet 28
IF Metall 23
Handels 20
Unionen 17
Sveriges Ingenjörer 15
Vision 13
Vårdförbundet 12

 

Även om många i LO är födda utrikes har organisationsgraden sjunkit i gruppen under den undersökta perioden. Detsamma gäller för födda i Sverige men inte i lika hög grad.

Organisationsgrad utrikes födda i LO, procent 2020  2006
LO totalt 52 77
Privatanställda 48 75
Offentligt anställda 64 85

 

År 2006 låg den på 77 procent i båda grupperna. Fjorton år senare, 2020, hade den sjunkit till 64 procent bland inrikes födda och 52 procent bland utrikes födda.

– LO lyckas ändå rekrytera många utrikes födda. Att man trots sjunkande organisationsgrad fortfarande har så stor andel utrikes födda medlemmar är det mest förvånansvärda i siffrorna, säger Anders Kjellberg.

Varje år släpper professorn en stor genomgång av förändringarna i organisationsgrad. I årets rapport ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal” (Arena idé 2021) har han utvecklat avsnittet om organisationsutvecklingen bland utrikes födda och deras andel i arbetskraften.

I offentlig sektor är var tredje arbetare född utomlands, men den snabbaste ökningen av utlandsfödda i arbetskraften svarar de privata tjänstenäringarna exklusive handel för. Där har andelen ökat från 17 till 38 procent mellan åren 2006 och 2020. Det är mer än en fördubblad andel. Undantaget är handeln där andelen är lägre och nu ligger på något mer än var femte anställd.

Utvecklingen ställer krav på förbunden. Inte minst behöver den speglas bland de förtroendevalda, konstaterar Anders Kjellberg.

– Ja, det är viktigt för att kunna rekrytera fler bland de utrikes födda. Om förtroendevalda själva kommer från gruppen har de nog lättare att förklara den svenska modellen och få förtroende.

Även facklig information på andra språk än svenska och engelska är viktigt om man ska nå gruppen, framhåller Kjellberg.

Sammansättningen av gruppen utlandsfödda på arbetsmarknaden har förändrats genom åren. På 1950- och 1960-talen hade Sverige brist på arbetskraft i industrin och arbetare rekryterades från Norden och andra delar av Europa som Jugoslavien, Grekland och Ungern.

Idag kommer få migranter från dessa områden. Vi har i stället haft en stor flyktingvåg 2015 från länder som Syrien och Afghanistan. Nu kommer de flesta invandrare från tredje land, alltså andra länder än EU-staterna, Storbritannien, Norge, Island och Schweiz.

– Nyanlända hamnar ofta i arbetaryrken, i enkla jobb som huvudsakligen finns inom LO-området. Många med lite högre utbildning blir kanske städare eller börjar i hemtjänsten. Det är inte så lätt att snabbt hoppa in som lärare eller jurist i Sverige.

Även om organisationsgraden över en längre period sjunkit har den återhämtat sig de senaste två, tre åren.

– Ja, den har stigit från 50 till 52 procent bland utrikes födda, medan den har legat still bland inrikes födda. Min tolkning är att många av de nyanlända börjar komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Efter att ha jobbat några år förstår man våra vanor och normer bättre och börjar följa dem i högre grad än när man nyss har anlänt, förklarar Kjellberg.

Det stora raset i organisationsgrad inträffade åren 2007 och 2008. På kort tid minskade den med 9 procent bland utrikes födda arbetare. Även bland inrikes födda sjönk den avsevärt om än inte lika mycket.

Kjellberg säger att flera faktorer samspelade. Alliansregeringen ändrade villkoren för a-kassorna och det slog hårt mot den fackliga anslutningsgraden. När månadskostnaden för avgifter till a-kassorna steg dramatiskt upplevde många att de inte hade råd med två avgifter och valde bort facket.

Allmän visstid infördes vid den här tiden. Arbetsgivaren behövde inte längre motivera sina tidsbegränsade anställningar.

Båda förändringarna slog hårt mot utrikes födda. En tredje förändring som påverkade utvecklingen var nystartsjobben.

– En sådan anställning är ett ganska effektivt sätt att komma in på arbetsmarknaden, men den anställde blir beroende av arbetsgivarens goda vilja. Arbetsgivaren avgör om man får jobbet och får det förlängt.

¬ En studie visar att utrikes födda oftare än inrikes födda hade nystartsjobb i små företag och företag utan kollektivavtal.

− De arbetade i en mer utsatt position och kanske hos arbetsgivare som motsatte sig fackliga anslutning, säger Anders Kjellberg.

En ytterligare faktor som drev på raset bland utrikes födda var de nya regler för arbetskraftsinvandring som infördes 2008. Arbetsmarknadsprövningen försvann. Nu infördes möjligheten till fri rekrytering från hela världen.

– Inte sällan har arbetsgivaren utländsk bakgrund, driver ett litet företag och rekryterar kanske från sitt hemland personer som behöver både jobb och bostad, och inte kan språket.

För att få permanent uppehållstillstånd krävs sammanlagt fyra års arbete i Sverige med arbetstillstånd. Migranterna finner sig relativt ofta i dåliga arbetsförhållanden och undviker både att klaga och gå in i facket, konstaterar Kjellberg.

 – Om man lägger ihop de tidsbegränsade anställningarna, subventionerade jobb, arbetskraftsmigration blir det en hel del som påverkar organisationsgraden.

Kjellberg visar i sina siffor hur organisationsgraden sjunkit även efter det stora raset åren 2007 och 2008. Därefter har takten emellertid varit långsammare och den har helt bromsats upp sedan ett par år.

Andelen utlandsfödda är betydligt lägre i de flesta förbund inom TCO och Saco och ligger totalt på 15 procent. Däremot är organisationsgraden bland utrikes födda högre än i LO och ligger på 66 procent, visar Kjellbergs rapport också.

LO-förbunden närmar sig de utlandsfödda på olika sätt. Medan Kommunal har information på 16 olika språk på sin hemsida har Hotell- och Restaurangfacket, HRF, en länk till Google translate för översättning av hemsidan till olika språk.

– Vi har alltid varit ett förbund med många utlandsfödda och jobbat utifrån alla människors lika värde, säger Pim van Dorpel, vice ordförande i HRF.

Förbundet har ingen klar bild av hur många av medlemmarna som är utlandsfödda, utan det stora inslaget av medlemmar med rötter i andra kulturer ses som en naturlig del av HRF.

– Man beaktar givetvis det, men vår medlemskår består av 26 000 individer. Den största utmaningen är nog den stora skillnader i synen på vad en fackförening ska vara. Man kanske har fått med sig en speciell inställning från sitt hemland.

Förbundet arbetar med att digitalisera all information och producera så lite trycksaker som möjligt eftersom de blir inaktuella så snabbt. All information skrivs på tydlig och enkel svenska, och i menyn på hemsidan finns översättningsverktyget lätt tillgängligt.

– Det blir enkelt för både medlemmar och den som vill bli medlem, säger Pim van Dorpel.

Samma strategi gäller medlemsutbildningarna. De sker på svenska, även om man vid några enstaka tillfällen genomfört dem på andra språk.

– Vi har ingen särskild anpassning på utbildningar för de som inte är födda i Sverige. Men i våra grundutbildningar ställer det krav på att vara väldigt tydliga med hur den svenska modellen är uppbyggd.

På Kommunal är man mycket medveten om situationen med många utrikes födda.

– Vi är inte överraskande av detta eller den höga andelen hos oss. Välfärdssektorn har stort behov av personal. Många utlandsfödda uppmuntras att utbilda sig i välfärdsyrken, säger Malin Ragnegård, förbundssekreterare.

Kommunal riktar speciella insatser mot gruppen. Många känner inte till vad ett fackförbund är eller hyser stark misstänksamhet mot fackliga verksamhet. Man kan behöva förklara att det fackliga medlemskapet är en rättighet och att arbetsgivaren inte kan vidta några repressalier mot den som ansluter sig.

− Allra viktigast är facklig närvaro på arbetsplatsen och samtal med potentiella medlemmar, men man bygger inte upp förtroendet på ett enda möte eller enbart genom budskapet att de ska lita på oss.

Kommunal vill både ha fler medlemmar och fler fackligt engagerade från gruppen. Förbundet arbetar på olika sätt för att nå dem och ta tillvara språkkunskaper och olika erfarenheter. Man har till exempel genomfört medlemsutbildningar med ledare som talar flera språk.

– Vi måste göra mer och har nog inte varit tillräckligt bra hittills. Jag tror mest på att vi ska vara synliga på arbetsplatserna, säger Malin Ragnegård.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer