Politisk inblandning ett bekymmer för Arbetsgivarverket

2022-08-31 11:41 Mattias Croneborg  
Anna Falck ledde förhandlingarna för att få fram ett nytt trygghetsavtal för staten i somras. Hon tycker att det lett till viss flexibilitet och att statligt anställda får motsvarande ersättningar för studier som de i privat sektor. Foto: Magnus Andersson/TT

PROFILEN. Politisk inblandning om statliga löner och stor oro i omvärlden är osäkra kort när Arbetsgivarverket ska förhandla löner och arbetsvillkor för 270 000 anställda.

Anna Falck är bekymrad över politikens inblandning i den statliga lönebildningen. De politiska partierna tävlar med varandra om vem som kan ge mest av skattepengarna till polisernas löner.

Anna Falck menar att det stör partsmodellen. Det kan spä på kompensationskraven för andra yrkesgrupper.

– Vi har sett det på andra områden, inom kommunal och regional sektor med lärarlönelyftet. Det försvårar både för den myndigheten som är direkt utpekad, men också för andra myndigheter. '

Alla politiska partier står bakom polisstrategin med öronmärkta pengar till polisernas löner.

– Det är en olycklig tajming. Om en myndighet får extra pengar där politikerna säger att ”det här ska du använda till löner”, då blir ju inte spelplanen fair för övriga.

Den svenska modellen utgår ifrån att industrin ska vara löneledande. Men det kan hotas när politikerna lägger sig i.

– Då finns risk att lönenormeringen på svensk arbetsmarknad sätts ur spel och faran att staten blir löneledande. Det skulle kunna dra igång en olycklig lönekompensationsspiral. Våra medlemmar är medvetna om detta och vill inte medverka till något sådant.

Den höga inflationen kommer att bli en av de stora frågorna i de kommande avtalsförhandlingarna. För statens del kan politisk inblandning om öronmärkta lönepengar för vissa grupper försvåra läget ytterligare.

– Det är angeläget att vi som förhandlande parter bidrar till att dämpa detta för en långsiktigt stabil lönebildning.

Även om politikerna strör grus i maskineriet inför avtalsrörelsen finns det även positiva saker som hänt sedan förra avtalsrörelsen. Nya Las är på plats, och Anna Falck pekar framför allt på statens avtal för trygghet och omställning som Arbetsgivarverket slutit med fackförbunden på det statliga området.

Vad är det bästa i avtalet?

– Vi har uppnått en viss flexibilitet. Vi har kommit överens om en begränsad statlig visstidsanställning på max två år. Vid en särskild visstidsanställning enligt Las kan den anställde i vissa fall frånsäga sig konverteringen till en tillsvidareanställning. Det bygger bara på att den anställda själv kan göra det.

Detta har varit viktigt för Arbetsgivarverket då man inte kan ha två tillsvidareanställningar samtidigt i staten. Anna Falck lyfter också fram ersättningar för studier.

– Vi har fått motsvarande studiersättningar som privat sektor har. Det kan bli en win-win att se till att man är anställningsbar.

Vad saknar du i avtalet?

– Vi hade velat haft mer översyn när det gäller hur man gör i omställningssituationer, hur man räknar anställningstid och uppsägningstid.

Arbetsgivarverket är ensam avtalspart för arbetsgivarna för det statliga området. Det är en brokig skara som verket har som medlemmar.

– Vi har obligatoriska medlemmar och frivilliga medlemmar. De frivilliga har en anknytning till staten, som exempelvis museer som kan vara stiftelseägda. Även vissa universitet är frivilliga medlemmar.

En skillnad mot privat sektor är att Arbetsgivarverket är central part för hela den statliga sektorn. Det finns ingen uppdelning i enskilda medlemsförbund för olika verksamheter.

I den kommande avtalsrörelsen kommer staten som vanligt att förhandla efter merparten av den privata sektorn.

– Avtalen löper ut ungefär ett halvår efter industrins avtal. Vi ska förhålla oss till att vi över tid inte ska vara löneledande. Industrinormen är ett riktmärke även för oss.

Staten har inga siffror i avtalen, utan lönen ska sättas lokalt, vilket i statens fall är de enskilda myndigheterna, verken och andra medlemmar.

– Vi har sifferlösa avtal, men vi har en oenighetsbilaga. Oenighetsbilagen tillämpas om en av parterna inte kan komma överens om lönerna. Bilagan reglerar hur löneökningsutrymmet ska räknas fram som helhet för myndigheten.

Anna Falck påminner om att myndigheternas verksamheter till övervägande del är anslagsfinansierade.

– Så det finns naturliga mekanismer. Man kan inte dra iväg hur som helst.

Arbetsgivarverket håller även koll på vad som händer under avtalsperioden.

– Vi följer upp löneutvecklingen. Vi gör insamlingar två gånger per år. Det rapporterar vi tillbaka till vår medlemsorganisation och våra fackliga motparter. Och även Medlingsinstitutet är ju intresserade.

Hur ser utvecklingen ut nu?

– Det ser hyfsat bra ut.

Anna Falck har lätt att jämföra arbetsgivarrollen för staten med den för privat sektor. Hon har erfarenhet både från näringslivet och från privata näringslivsorganisationer. Hon har bland annat jobbat på SAS med förhandlingarna där. På samma sätt som under sommaren var det även på hennes tid på företaget strejk, men då var det kabinpersonalen som strejkade.

– I privat sektor är det röda eller svarta siffror. Det finns en ganska tydlig linje att gå efter. Det gör att processen kan bli snabb. Sedan finns det annat vid sidan om lönen som kan ta längre tid. Men att ställa om går snabbt.

Även om nya Las är färdigt och parterna inom statlig sektor nyligen tecknat ett kompletterande trygghetsavtal är mycket osäkert inför den stundande avtalsrörelsen.

– Det är val i höst, det kan ta tid att få ihop en regering efter valet. Det är oro i världen. Vi har en ekonomisk utveckling som vi inte kan förutse. Hon tar också upp att även om Las och omställning är tryggat och att ”man landat väl”, är man fortfarande inte riktigt överens inom LO-familjen.

Pandemin påverkade förra avtalsrörelsen för hur man såg på det ekonomiska utrymmet, men även själva förhandlandet var märkt av pandemin då mötena mellan parterna skedde digitalt i stor utsträckning. Men Anna Falck tror inte att det gäller framöver.

– Jag tror att en del kortare möten kommer att ske digitalt, men i huvudsak kommer de att ske fysiskt.

Arbetsgivarvetket  är ensam part på arbetsgivarsidan och förhandlar med tre olika förbund eller konstellationer av förbund. Anna Falck berättar att det varierar om verket träffar alla motparter gemensamt eller en och en.

– För Las och omställning var det gemensamma avtal och då har förhandlingar förts gemensamt. När vi går in i avtalsrörelsen tecknar vi tre olika avtal. Under de förhandlingarna inleder vi gemensamt, sedan delar vi upp oss under mellanperioden och sist så avslutar vi gemensamt.

Är det olika klimat beroende på vilket förbund ni förhandlar med?

– Det kan vara stor skillnad i sakfrågor. Men relationer med motparten skiljer sig inte åt. Vi har konstruktiva och bra dialoger med motparterna.

Anna Falck beskriver avtalsförhandlingar som en föreställning och hon återkommer flera gånger till att förhandlingarna måste få ta sin tid.

– Man bygger långsiktiga relationer. Man måste vara väl förberedd, man måste veta vad man vill, man måste i tid kunna läsa av sina motparter för att förstå vad de är ute efter. Man måste ge det tid. Inte ha för bråttom. En förhandling är en föreställning som ska ha sina akter. Ibland får ridån gå ned en stund för att vi sedan ska komma tillbaka med nya krafter.

Ett vanligt misstag enligt Anna Falck är just att man som förhandlare inte är tillräckligt tålmodig.

– Man har för bråttom och blir upptagen av sin egen lösning. Man har lite att vinna på att skapa ett konfliktläge tidigt i förhandlingen.

Men samtidigt lyfter Anna Falck fram att bakom förhandlingsspelet är alla där för att åstadkomma något viktigt.

– Vi löser någonting för att det ska bli bättre för alla.

Hur påverkas förhandlingarna om det kommer in nya personer?

– Det påverkar alltid. Det uppstår lite positionering. Jag började i maj 2017, och i juni växlade vi yrkanden och satt i förhandlingar efter sommaren. Jag kunde inte mina kolleger och motparten hade jag inte koll på. Det var lite läskigt.

Anna Falcks väg in i arbetsrätten gick via ett fackförbund.

– Jag är jurist i botten. Satt notarie och började på domarbanan. Sedan började jag på Jusek för att jag var engagerad i yngre juristers frågor.

På Jusek jobbade hon i ett år som ombudsman.

– Jag tyckte att det var spännande men jag ville inte vara på arbetstagarsidan.

Varför det?

– Jag var inte så lockad av att vara ombudsman. Jag kände att det i de ärenden jag hanterade låg ganska mycket fog i det som arbetsgivaren hade kommit fram till.

ANNA FALCK

GÖR: Förhandlingschef på Arbetsgivarverket.

BOR: Södermalm, Stockholm.

UTBILDNING: Jurist, utbildad på Stockholms och Uppsala universitet.

FAMILJ: Gift, två barn och två bonusbarn.

INTRESSEN: Påta i min trädgård på Österlen, umgås med familj och vänner samt lite blandat av teater, konst och litteratur

ARBETSGIVARVERKET

RBETSGIVARVERKET

Är en statlig myndighet.

Företräder staten som arbetsgivare och förhandlar med de fackliga motparterna, OFR/S,P,O, Seko samt Saco-S. (OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för nio självständiga fackförbund inom statlig sektor: Fackförbundet ST, Polisförbundet, Offi-cersförbundet, Försvarsförbundet, Ledarna, Lärarförbundet, Tull-Kust, Vårdförbundet och Förbundet Reservofficerarna).

Har med fackförbunden slutit kollektivavtalet RALS som reglerar löner och anställningsvillkor.

Har cirka 250 medlemmar som är myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området.

Kollektivavtalen rör cirka 270 000 anställda.

Mattias Croneborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer