Professor: Orättvist jämföra verksamheterna

2013-06-12 23:00 Carl von Scheele  
Lars Calmfors

I trygghetsstiftelsernas årsredovisningar är verksamheten en framgångssaga. Men det finns ingen grundlig vetenskaplig utvärdering av resultatet. Man vet inte om de miljarder som pumpas in i systemen verkligen ger deltagarna jobb snabbare än vad de annars skulle ha fått.

De stora erfarna trygghetsråden ger samma bild i sina årsredovisningar. Omkring 80 procent av deltagarna får ett nytt arbete eller startar ett eget, livskraftigt företag. Toppar gör privattjänstemännens TRR med siffran 87 procent av deltagarna.

Samtidigt hackar fack och arbetsgivare på Arbetsförmedlingen.

– Sett i ljuset av deras verksamhet är våra trygghetsråd ett under av effektivitet, säger Jonas Milton, vd i Almega som sitter i styrelserna för både TRR och LO-anknutna TSL.

Ekonomiprofessor Lars Calmfors vid Stockholms universitet konstaterar att bilden av trygghetsstiftelsernas effektivitet är vida spridd i samhället.

– Samtidigt är slutsatsen lite orättvis. Väldigt många kvalificerade studier av Arbetsförmedlingens verksamhet har genomförts med goda vetenskapliga metoder. Liknande studier har ju inte kunnat göras med trygghetsstiftelserna. Därför vet vi inte med säkerhet om det intryck vi har stämmer, säger professor Lars Calmfors.

Är det viktigt att veta hur pass effektiva trygghetsstiftelserna är i jämförelse med grupper som inte får den hjälpen?

– Ja, det är det. Det gäller att visa att det verkligen blir bättre för deltagarna i stiftelsernas program än för en jämförbar grupp. Ännu intressantare är att jämföra med Arbetsförmedlingens insatser. Men så vitt jag vet finns inga studier av den typen, säger Lars Calmfors.

På IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitiska utvärderingar) skrevs för åtta år sedan en av få forskningsrapporter om stiftelserna, men sedan dess har forskningen inte fortsatt.

Pol mag Sara Martinsson höll i pennan när rapporten skrevs. Hon förklarar att forskarna själva måste ta på sig en del av ansvaret för den bristande kontinuiteten i forskningen. Visserligen är det svårt att göra bra datainsamlingar om personerna i trygghetsstiftelsernas program, men det är inte hela förklaringen.

– Det handlar om prioriteringar hos oss också, säger hon.

Men just mot bakgrund av de lyckade resultat som stiftelserna rapporterar är deras verksamhet ett intressant forskningsobjekt.

– Råden framhåller sina höga siffror, men vi vet inte hur bra resultaten är, eftersom vi inte har någon jämförelsegrupp. Man borde titta på vad som hänt om personer inte hade haft det här stödet, säger Sara Martinsson.

Numera finns trygghetsstiftelser på alla sektorer i samhället. Sist in var den kommunala Omställningsfonden, som inledde sin verksamhet förra året.

Råden visar upp en rik katalog av möjligheter för medarbetare som blir uppsagda på grund av arbetsbrist eller riskerar det. Här finns allt från personlig rådgivning, cv-granskning, korta kurser, stöd till längre utbildning eller starta eget.

I ett par råd kan visstidsanställda få stöd. Statliga Trygghetsstiftelsen har det mest omfattande stödet till dem. Bakgrunden är de många visstidsanställda doktoranderna på universiteten. Och i TRS, på den ideella sektorn och kulturområdet, kan även de som sagts upp på grund av hälsoskäl få stöd sedan ett år tillbaka.

Dessutom kan deltagarna få ekonomiskt stöd, som AGE (avgångsersättning) till tjänstemän och AGB (avgångsbidrag) till LO-grupperna.

Omfattande individuell rådgivning och generöst ekonomist stöd verkar vara framgångsreceptet. Kanske motbevisar detta teorierna bakom den nuvarande utformningen av arbetslöshetsför-

säkringen, som trappas ner för att arbetssökande fortare ska ta ett arbete.

Professor Lars Calmfors håller inte med.

– Man ska nog hålla isär frågan om ersättningsnivå och hur den ser ut, och frågan om arbetsmarknadspolitiska insatser i vid mening, dit man kan räkna trygghetsrådens verksamhet, säger Lars Calmfors.

– Vad forskningen säger är att man vid en viss ersättningsnivå alltid kan förbättra utfallet med arbetsmarknadspolitiska insatser. Jag ser ingen motsättning i detta, utan det är två olika faktorer som påverkar.

Lars Calmfors förklarar att den ekonomiska ersättningen inte alltid påverkar hur stor viljan att ta ett nytt arbete blir. Exemplet är det avgångsbidrag, AGB, som LO-anslutna arbetare i privata arbetslivet kan erhålla vid uppsägning oavsett om man blir arbetslös eller går vidare till ett nytt arbete direkt. Om vissa villkor uppfylls kan den som är 40 år eller äldre få mellan 30 000 och 40 000 kronor i ett engångsbelopp.

– Det är en intressant konstruktion därför att de har sannolikt inga negativa effekter på drivkraften att hitta ett nytt jobb. Man får nämligen den ekonomiska kompletteringen oavsett om man hittar ett nytt jobb eller inte, säger han.

– Det blir naturligtvis lite dyrare när alla får ersättningen, men alla som förlorar sitt arbete drabbas av en omvälvande händelse. Det kan motivera konstruktionen.

På den kritiserade Arbetsförmedlingen går utvecklingen mot att en allt större andel av deras klienter hör till de svåraste fallen bland de arbetssökande. Orsaken är inte bara trygghetsstiftelsernas verksamhet bland de etablerade på arbetsmarknaden, utan också andra faktorer som överföring av individer från Försäkringskassan.

Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen, bedömer att förmedlingen skulle kunna klara de väletablerade arbetstagarna i stort sett lika bra som trygghetsstiftelserna gör. Han ser också hur den ekonomiska tryggheten mellan olika grupper arbetssökande skiljer sig alltmer. Här spelar stiftelsernas avgångsbidrag och avgångsersättningar en roll.

– De grupper som omfattas av trygghetsstiftelsernas verksamhet får en mer ekonomiskt trygg omställningsperiod jämfört med andra. Det har blivit mer olikt på arbetsmarknaden, mer orättvist kan man också säga, konstaterar Tord Strannefors.

”Spelar en viktig roll”

Ett viktigt skäl till fackligt medlemskap är ökad trygghet och den hjälp man kan få vid nedskärningar, uppsägningar och omställningar, enligt professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet. Därför spelar omställningsavtalen en viktig roll för facken och deras medlemmar.

I trygghetsrådens verksamhet ingår man i ett socialt sammanhang med andra från samma arbetsplats, medan man på Arbetsförmedlingen är mer utlämnad.

Carl von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer