Sahlgrenska får hård kritik

1999-04-22 23:00  

Personalen på Sahlgrenska i Göteborg mår dåligt. Skyll inte på överbeläggning. Förbättra arbetsmiljön, uppmanar yrkesinspektionen.

Yrkesinspektionen i Göteborg kräver att Västra Götalands läns landsting skall förbättra arbetsmiljön på Sahlgrenska universitetssjukhusets samtliga avdelningar före den 1 mars 2000. Föreläggandet är förenat med ett vite på nio miljoner kronor.
Inspektionerna har genomförts i form av intervjuer med personalgrupper och ledningspersoner på respektive avdelning och avslutats med en fysisk inspektion av lokalerna. Totalt intervjuades 109 grupper med 1-15 personer i varje av tio inspektörer. Det visade sig att arbetet på sjukhuset bedrivs under mer eller mindre konstant negativ stress, skriver yrkesinspektionen i Göteborg. Bristen på vårdplatser är ett mycket starkt stressmoment. Många anställda har stressrelaterade besvär som sömnsvårigheter, magbesvär, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och belastningsbesvär. Många medicinerar dagligen mot sina besvär.
Den tidspress och de produktionskrav man arbetar under gör att oron för att begå misstag är stor och antalet anmälningar enligt Lex Maria har ökat, konstaterar yrkesinspektionen. Trots att många går till jobbet fast de är sjuka har sjukfrånvaron ökat. Flera säger att de söker sig bort från sin arbetsplats och en hel del har också slutat. Arbetsbelastningen måste minskas så att den inte längre utgör en hälsorisk.
Landstinget skall konkretisera målen för arbetsmiljöarbetet, se till så att chefer och arbetsledare kontinuerligt får ta del av gällande arbetsmiljöregler och kartlägga såväl fysiska som organisatoriska och psykosociala risker i arbetsmiljön.
På varje avdelning måste landstinget bedöma om arbetsmängden är rimlig i förhållande till den befintliga personalstyrkan. Om inte skall antingen bemanningen ökas eller arbetsuppgifter prioriteras bort, och i så fall måste de anställda noga informeras om vilka uppgifter de inte längre skall göra.
Dessutom måste det finnas system för att fånga upp tecken på missförhållanden av olika slag, som exempelvis statistik över sjukfrånvaro, avgångsstatistik och statistik över rehabiliteringsbehov. Andra signalssystem är medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar. Och signalerna måste leda till handling. Som det är nu upplever de anställda att de kartläggningar de varit med om att göra inte leder till något.
Vidare kräver yrkesinspektionen att det finns system för kontroll och underhåll av de tekniska arbetsmiljöförhållandena. Att yrkesinspektionen funnit trasiga sängar, trasiga rullstolar, utdömda respiratorer, otillräckligt antal lyfthjälpmedel med mera är tecken på att det systemet inte fungerar.
När det gäller de till synes permanenta överbeläggningarna betyder de en kraftig extra arbetsbelastning för personalen, påpekar yrkesinspektionen. Ledningen har i flera år sagt till yrkesinspektionen att det rör sig om färdigbehandlade patienter som borde ha kunnat få plats hos annan huvudman. Ändå har det blivit värre. Därför kräver nu yrkesinspektionen att landstinget anpassar antalet vårdplatser efter det patientantal det faktiskt är fråga om.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna