Slöja på jobbet ingen rättighet

2003-02-11 23:00  

- Diskrimineringsombudsmannens hantering av diskrimineringsfrågorna har drag av amatörmässiga funderingar av privat natur, snarare än en analys av gällande rätt.

Det menar Reinhold Fahlbeck, professor i arbetsrätt vid Lunds universitet.
- Skyddet för religiösa manifestationer är relativt obetydligt i Europakonventionen för mänskliga rättigheter, säger han.
Efter att ha studerat domar vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter, drar han slutsatsen att kläder som uppfattas som religiösa manifestationer kan förbjudas. Huvudskälen är två:
Det ena är att en arbetsplats har sina regler. Den som tar anställning förbinder sig att följa dem.
- Den som sig i leken ger får också leken tåla, kan man kalla den principen, säger Reinhold Fahlbeck.
Det andra är den så kallade negativa religionsfriheten, det vill säga den enskildes rätt att slippa andras religiösa manifestationer.
- Den negativa religionsfriheten är precis lika stark som rätten till religiösa manifestationer. Det handlar om frihet till, respektive frihet ifrån.
Det finns bara ett fåtal domar att stödja resonemanget på, men ett exempel hämtar Reinhold Fahlbeck från Turkiet. Det rör visserligen inte arbetsmarknaden, men är ändå ett parallellfall, menar han.
En kvinnlig student vid ett statligt, sekulariserat, universitet krävde att få bära sjalett på fotot på sitt examensbevis. Universitetsledningen sa nej med hänvisning till regler som föreskrev ett foto utan huvudbonad.
Kvinnan överklagade ända till Europadomstolen, men förlorade. Domstolen menade att hon frivilligt accepterat de regler som gällde på universitetet. Alltså kunde hon inte kräva att få bära sjalett.
Av detta, menar Fahlbeck, skulle man kunna dra slutsatsen att svenska arbetsgivare har rätt att förbjuda religiös klädsel.
- Men praxis är mager, säger han. Och flera av de vägledande fallen kommer från länder där religiositet är något kontroversiellt, som Turkiet och Grekland.
Ett fall i Tyskland har väckt stor uppmärksamhet. En kvinna som är muslim och bär sjalett har sökt arbete upprepade gånger på statliga skolor, men nekats anställning. Ett flertal tyska domstolar har behandlat fallet. Samtliga har kommit till samma slutsats: kvinnan får inte bära sjalett som lärare.
Skälet är att den tyska författningen säger att staten ska vara neutral i religiösa frågor. Den tillåter inte att någon i statlig tjänst uttrycker en religiös åsikt.
En komplikation för domstolarna har varit att det i statliga skolor i Bayern hänger ett krucifix i varje skolsal. Hur går det ihop med förbudet för kvinnan att arbeta i huvudduk?
- Jo, säger Reinhold Fahlbeck. Läraren måste eleverna se på, och de tvingas då bli föremål för en religiös manifestation. Krucifixet däremot, hänger på bakre väggen. Det måste man inte se.
Krystat?
Både ja och nej, menar alltså Reinhold Fahlbeck.
- Om den religiösa manifestationen kan pågå utan att någon annan störs eller kränks i sin rätt till religionsfrihet, så kan man tillåta den.
I så fall kunde man misstänka att Bagh Singh, som fick tillåtelse att bära turban i tunnelbanan, lika gärna kunde ha förlorat. En mängd passagerare skulle ju se honom.
- Nja? säger Reinhold Fahlbeck. Spärrvaktens klädsel är inte så påträngande, det blir en så obetydlig påverkan.
Här kommer också begreppet "god sed på arbetsmarknaden" in. Arbetsgivaren har enligt Europakonventionen en skyldighet att underlätta för människor att uttrycka sin religion.
Hur är det med Sveriges Television? Har de rätt att förbjuda slöja på en programledare i Mosaik?
Frågan är inte lätt att besvara. Enligt Reinhold Fahlbeck följer av praxis rörande Europakonventionen att om manifestationerna inte orsakar "allvarliga problem", så ska arbetsgivaren acceptera dem. Det tillhör god sed.
Men om slöjan skulle utlösa en tittarstorm - då kanske det skulle klassas som ett "allvarligt problem"?
- Å andra sidan: det finns ju fler TV-kanaler. Man behöver inte se på programmet om man tycker det är så eländigt.
Däremot, menar Reinhold Fahlbeck, är det förmodligen en annan sak med ett nyhetsprogram. Nyhetsuppläsarna är väldigt viktiga och lämnar central information om sådant som människor behöver veta. Alltså behöver de se programmen.
När det gäller Christel Dahlberg-Kamaras fall, menar Reinhold Fahlbeck att hon förmodligen kommer att förlora i arbetsdomstolen.
- Hon kan ju inte fungera i sin yrkesroll utan att påverka andra med sin sjalett! Arbetsgivaren kan inte ordna så att hon kan manifestera sin religion utan att andras religionsintressen berörs.
DO Margareta Wadstein säger att det återstår att se vad en svensk domstol skulle komma fram till.
- Jag menar att tills det finns något som säger annat, har man som arbetssökande skydd i lagen. Arbetsgivaren får inte neka mig jobb för att jag bär slöja.
Samtidigt säger hon att vad hon känner till har hennes föregångare på DO inte tittat på kopplingen till Europakonventionen. Och det har hon inte gjort själv heller.
Hade arbetsgivaren istället drivit fallet vidare till Europadomstolen, hade man kanske vunnit, menar Reinhold Fahlbeck.
Ytterligare en faktor har betydelse för diskrimineringsmål.
- Skyddas sjaletten av religionsfriheten? Du kanske inte är skyldig att bära den? Då tillhör den privatsfären, säger Reinhold Fahlbeck.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer