Svårt att avgöra när jourtid i frivilligarbete är arbetstid

2021-12-07 14:20 Erik Sinander  
Lag & Avtals EU-rättsexpert Erik Sinander är jur. dr på Stockholms universitet. Foto: Staffan Westerlund

KOMMENTAR. Frågan om vad som är arbetstid i arbetstidsdirektivets mening är viktig eftersom den ligger till grund för beräkningen av hur mycket en arbetstagare får arbeta och hur schema får läggas.

EU-domstolen har i sin praxis sedan länge gjort klart att det inte finns något mellanting mellan arbetstid och vilotid. All tid måste kunna sorteras in i antingen den ena eller den andra kategorin. Under de senaste åren har EU-domstolen i flera domar tagit ställning till huruvida jourtjänstgöring ska anses vara arbetstid.

År 2018 fastslog EU-domstolen i domen Matzak (C-518/15, EU:C:2018:82) att en frivilligbrandmans jourtjänstgöring i hemmet var att betrakta som arbetstid i arbetstidsdirektivets mening. Av den domen kunde man dra två huvudsakliga slutsatser. Dels att jourtjänstgöring i hemmet kunde vara arbetstid, dels att frivilligarbete kunde anses vara arbete.

I våras klargjorde EU-domstolen i de två separata avgörandena Radiotelevizija Slovenija (C-344/19, EU:C:2021:182) och Stadt Offenbach am Main (C-580/19, EU:C:2021:183) som meddelades samma dag att inte all jourtjänstgöring i hemmet är arbetstid.

Den ena domen handlade om en radiotekniker som hade jourtjänstgöring på en avlägset belägen alptopp i Slovenien och den andra domen handlade om en brandchef som var skyldig att infinna sig vid en stads kommungräns inom 20 minuter.

I sina domar fastslog EU-domstolen att det som avgör om jourtjänstgöring i hemmet är hur kort inställelsetiden är samt hur frekvent jourtjänstgöringen avbryts för arbete. Domstolen underströk i sina domar att restiden till arbetet från hemmet är irrelevant vid bedömning av inställelsetidens längd. Genom domarna nyanserade och förtydligade EU-domstolen avgörandet i 2018 års Matzak-dom på så sätt att långt ifrån all jourtjänstgöring i hemmet är arbetstid.

Med den nu aktuella Dublin-domen nyanserade EU-domstolen även den andra rättssatsen som följde av Matzak. Domstolen bekräftade att frivilligarbete kan omfattas av arbetstidsdirektivet, men underströk att inte allt frivilligarbete omfattas.

I sina domskäl i Dublin-domen lade EU-domstolen stor vikt vid att skilja omständigheterna i det aktuella fallet från vårens dom Stadt Offenbach som också handlade om en brandman. Jämfört med den tyska brandmannen i domen var det här fråga om frivilligarbete. Den skiljelinjen är egentligen inte så svår att dra. Svårare är emellertid den åtskillnad som EU-domstolen implicit synes göra jämfört med Matzak-domen.

Trots att Matzak-domen inte nämns i EU-domstolens domskäl är det uppenbart att domstolen försökte att skilja frivilligarbetet i Dublin från det frivilligarbetet som den belgiska brandmannen hade utfört i fallet Matzak. Domstolens nyansering av rättssatsen om att frivilligarbete kan omfattas av arbetstidsdirektivet är dock inte lika klar.

I Dublin-domen förklarade EU-domstolen visserligen att frivilligbrandmannen tilläts ha en annan anställning och att han inte förväntades delta i samtliga utryckningar.

Slutsatsen att inte allt frivilligarbete omfattas av arbetstidsdirektivet är i mitt tycke i och för sig rimlig. Däremot väcker den dock frågan om vilket arbete som är att betrakta som frivilligt. Detta är inte en alldeles enkel fråga att besvara. Vad som är frivilligarbete för någon kan vara en livsnödvändig inkomstkälla för en annan. Här kan sådan ungdomstränarverksamhet som i Sverige traditionellt bedrivits på frivillig basis men som i vissa idrotter övergått till mer professionell avlönad verksamhet vara ett exempel på ett gränsfall.

Erik Sinander

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer