Svårt för Kommunal att få mer än märket

2019-11-14 00:00 Göran Jacobsson  

Avtalsrörelse. Kommunals möjligheter att få löneökningar högre än industrinormen är små. Det är den samlade bedömningen bland fack, arbetsgivare och experter. Enda sättet för fackförbundet att uppnå högre löneökningar för yrkesutbildade är att andra grupper inom Kommunal får mindre, anser bedömare som Lag & Avtal pratat med.

Kommunal vill ha löneökningar högre än märket för yrkesutbildade inom vård, skola och omsorg - i första hand undersköterskor, skötare och barnskötare.

– När vi inte fick stöd från de andra LO-förbunden så var det omöjligt för oss att vara kvar i LO-samordningen, säger avtalssekreterare Lenita Granlund.

Hon hänvisar till LO:s mål att löneskillnaden mellan manligt och kvinnligt dominerade grupper ska halveras till år 2028. LO-samordningens låglönesatsning är inte tillräcklig.

– Dessutom är det viktigt att locka unga till jobben inom vård, skola och omsorg, säger Lenita Granlund.

De övriga 13 LO-förbunden går emot Kommunals förslag om extra löne­ökningar. IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger:

– Kommunal vill ha både låglönesatsningen och extra löneökningar. Kommunal vill alltså ha mer än alla andra. Det fungerar inte.

Veli-Pekka Säikkälä säger att lönekraven är en insamlingsmodell. Det gör att Kommunal kan ge högre löne­på­slag till vissa - förutsatt att kostnadsökningen ligger inom normen.

Läs mer: Kommunal: Därför driver vi vår egen avtalsrörelse

IF Metalls avtalssekreterare tror att det behövs fler åtgärder för att jämna ut löneskillnaderna - som att män i större utsträckning är föräldra­lediga och att kvinnor uppmuntras att ta jobb på mansdominerade arbets­platser och tvärtom.

Kommunal har de senaste tre åren lyckats med extra satsningar på under­sköterskorna, och i år finns ett extra löneutrymme för yrkesutbildade på Kommunals område.

Enligt arbetsgivarna i SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, har avtalen med fackförbundet under dessa år legat inom ramen för märket. Kommunal invänder inte mot detta. Det innebär i praktiken att andra grupper fått lägre påslag än märket.

SKL:s förhandlingschef Niclas Lind­ahl säger att det är svårt att kommentera Kommunals avtalskrav innan de är konkretiserade.

– Vår ambition för vårens förhandlingar är att avtalet med Kommunal ska hålla sig inom industrinormen, säger han.

Statliga Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo ser inga problem om fack och arbetsgivare på egen hand sluter avtal som ger mer än industrinormen.

Däremot är reglerna bestämda om det blir konflikt.

– Uppdraget från politikerna är tydligt. Medlarna lägger inga förslag som går utöver industrins normering, säger hon.

LO:s tidigare avtalssekreterare Hans Karlsson lämnade uppdraget som medlare i protest mot de statliga instruktionerna. Han är kritisk mot att det inte finns utrymme att höja lågavlönades och kvinnors löner mer än märket.

– Kommunals agerande är inte förvånande. Samordningen är för dålig och då tycker Kommunal att det är ända­­måls­enligt att ta strid på egen hand.

Hans Karlsson ser ett grundläggande problem. Systemet bygger på industrinormen, och Medlingsinstitutet klarar inte att jämna ut löneskillnaderna och lyfta lågavlönade och kvinnor, enligt honom.

– För facket är lösningen en stenhård samordning med syftet att få upp lågavlönade och kvinnors löner och det utan att andra kräver kompensation. Lyckas inte det får vi en alltmer marknadsstyrd lönebildning, säger Hans Karlsson.

Anders Kjellberg är professor i socio­logi vid Lunds universitet. Han är inriktad på arbetsmarknadsfrågor och har skrivit om avtalsförhandlingar med industrinormen - Sweden: Collective Bargaining under the Industry Norm - till en antologi utgiven av Europa­fackets forskningsinstitut i Bryssel.

– Jag tror att det ser rätt mörkt ut för Kommunal att få ut mer än märket, säger han.

Anders Kjellberg har tittat på olika strategier för att få lönehöjningar större än märket. Kommunals stora strejk 2003 gav inget resultat. Där­emot gick det bättre 2016 när Kommunal hade stöd av IF Metall. Undersköterskorna fick då nästan dubbelt så höga procentuella påslag som industrimärket. Det var dock till priset av andra eftergifter.

Anders Kjellberg resonerar också kring sifferlösa avtal. För Vårdförbundet, som organiserar sjuksköterskor, har detta givit större löneökningar än märket.

– De lyckades med hjälp av marknadskrafterna, säger han.

Anders Kjellberg anser att Kommunal givit sig in på en osäker väg när de brutit med LO-samordningen. Kommunal kan dock få hjälp av den allmänna opinionen.

– En kommunalstrejk har lättare att vinna allmänhetens stöd än exempelvis en strejk i bilindustrin. Att de andra LO-förbunden inte står bakom kravet gör det dock svårare att få sympatier.

Han säger att ett sätt att få ut mer för vissa grupper kan vara att gå med på ökad flexibilitet i avtalet, ökad lönedifferentiering och att en del av Kommunals grupper får nöja sig med mindre än märket.

Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund förklarar att Kommunal inte tänker gå med på några för­sämringar. Och hon är optimistisk inför den kommande avtalsrörelsen.

– Vi är många och vi har goda förhoppningar att komma överens med vår motpart SKL.

LO-samordningen

12 av LO:s 14 förbund står bakom LO-samordningens avtalsplattform. Förutom Kommunal har även Pappers hoppat av.

Trots förslag på en ny löne­modell har de fem facken i 6F valt att ställa sig bakom LO-samordningen. Fastighets ordförande Magnus Pettersson är ordförande för 6F. Han säger:

– Värdet av en LO-samordning är stort. Nu säger vi ja till helheten. Kravet på en låglönesatsning som innebär ett krontalspåslag för dem med löner under 26 100 kronor i månaden är jätteviktigt. Förutsättningen är dock att löneökningarna är på en nivå som vi kan accep­tera.

I somras la facken i 6F fram en ny lönemodell som inte bygger på industrinormen. När nu 6F ställer sig bakom LO-samordningens avtals­platt­form så förbinder sig de fem facken också att låta den konkurrensutsatta exportindustrin sätta märke för alla andra avtal – just det som deras nya lönemodell skulle ändra på.

– Med den nya lönemodellen vill vi skapa ett bredare märke där fler parter har inflytande över lönenormeringen. På sikt är fortfarande målet att införa vår lönemodell med ett märke som även tar hänsyn till den inhemska marknaden, säger Magnus Pettersson.

Att Pappers inte ställer upp på LO-samordningen är en direkt följd av Kommunals avhopp. Pappers ordförande Pontus Georgs­son säger att det inte är en samordning värd namnet om 38 procent av LO-förbundens medlemmar inte är med. Men Pappers stöder inte Kommunals krav på extra stora lönepåslag till Kommunals yrkesutbildade grupper.

Förnyat krav på krontalspåslag

LO-förbunden inom industrin strävar efter att fastställa två vägledande lönepåslag – ett i procent och ett krontals­påslag för lågavlönade. Det betyder att den totala kostnadsökningen kan bli högre än märket i procent på avtalsområden med låg genomsnittslön.

Som krav uttrycks det nu som att på varje avtalsområde skapas för varje individ ett löne­utrymme på 3 procent, dock lägst 783 kronor.

2017 lyckades facken för första gången få igenom en sådan modell och arbetsgivareföreträdare pratade om att just detta var svårt att komma överens om och att acceptera.

Göran Jacobsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Arbetsrätt