Svensk Handel: ”Katastrof om vi tappar makten över de här frågorna”

2016-04-19 13:58 Karin Nilsson  

Parterna förhandlar själva om de lägsta lönerna och vill att det så ska förbli. Hur stor roll de lägsta lönerna spelar varierar mellan olika branscher.

För de anställda inom hotell- och restauranganställda spelar avtalen om de lägsta lönerna stor roll. Något fler än hälften av de anställda har de lägsta lönenivåerna och personalomsättningen är stor. Malin Ackholt, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket, strider om lägsta­lönerna i varje avtalsrörelse.

– Jajamän. Men i år har tonläget höjts markant. Och många som inte ska lägga sig i har ändå gjort det.

Malin Ackholt tror inte att lägre minimilöner gör att fler nyanlända eller ungdomar får jobb i branschen. Hon anser att det redan finns goda förutsättningar för personer utan formell kompetens.

– En kort introduktion finns på arbetsplatserna och den ser likadan ut oavsett om du är född i Syrien eller i Sverige. För oss är det här en icke­fråga.

Eva Östling är vd på Visita, som organiserar arbetsgivare inom besöksnäringen, bland annat hotell- och restaurangföretagare. Hon konstaterar att lönekostnaderna spelar stor roll när företagen anställer, men vill inte ha någon synpunkt på om lägre ingångslöner i branschen skulle vara en möjlighet för nyanlända. Hon påpekar dock att den höjning av arbetsgivaravgiften för unga, som sker efter att avgiften sänktes under en period, har påverkat vem som anställs.

– Redan nu säger arbetsgivare att de väljer dem som är mer kvalificerade, säger Eva Östling.

Lägre löner för att nyanlända och ungdomar skulle kunna få jobb har också föreslagits inom handeln. Ett orealistiskt förslag, anser Tommy Tillgren, vice ordförande i fackförbundet Handels. Han tycker inte att dagens nivåer på den lägsta lönen stänger ute grupper. En sänkning skulle också beröra en stor del av förbundets medlemmar.

– 30 procent ligger på minimilönen i dag, dryga 19 000 kronor, men heltid är inte normen. Det betyder att det i praktiken snarare handlar om löner kring 11 000 kronor. Sänkta lägstalöner skulle det bli svårt att leva på, säger Tommy Tillgren.

En lagstiftning om minimilöner vill han inte se, särskilt inte eftersom Centerns och Liberalernas förslag utgår från att lägre löner gör att fler får jobb.

– I andra länder fungerar minimi­lönerna som ett golv och ett skydd, men här vill de ju ha stopplöner.

Mattias Dahl, förhandlingschef på Svensk Handel, framhåller att kostnaden för personalen spelar stor roll för hur många som anställs. Han anser att nivån på de lägsta lönerna har blivit för hög och att lägre nivåer skulle ge fler jobb.

– Priset för att få ett första jobb är för högt, och det har ingen betydelse var man kommer ifrån.

Men möjligheten att sänka kostnaden för att anställa någon som är nyanländ eller har varit arbetslös länge finns redan. På Arbetsförmedlingen finns flera olika stödformer. Bland annat subventioneras lönekostnaden för så kallade instegsjobb för nyanlända med 80 procent. Utredningar har dock visat att arbetsgivarnas intresse är klent.

– Det är en enorm byråkrati. Det är därför de inte används så mycket, förklarar Mattias Dahl.

Han hoppas att stöden nu blir enklare. Något som både Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson också gör.

Mattias Dahl vill inte se någon lagstiftning om minimilöner, bland annat eftersom han anser att det är viktigt att löner sätts utifrån förutsättningen i branschen. Men han är orolig för politikernas hot.

– Vi kan inte vara tondöva. Om alla ropar på att vi måste sänka lönerna för att fler ska få jobb, så måste vi lyssna. Alternativet är att vi tappar makten över de här frågorna och det vore en katastrof.

Patrik Nilsson är samhällspolitisk chef på Företagarna som organiserar 70 000 små- och medelstora företag. Han konstaterar att organisationen inte är en part på arbetsmarknaden, men att medlemmarna påverkas av parternas beslut. Kostnaden för att anställa är förstås viktig för en företagare men det är för mycket fokus på lönerna i varje avtalsrörelse, tycker Patrik Nilsson. Lönen är bara en del av kostnaden och han skulle hellre se en diskussion om skatter, sociala avgifter och anställningsvillkor.

– Kollektivavtalen är en väldigt varm miljö för dem som är innanför, men inte för dem som står utanför och nu är de jättemånga. Det är kanske dags att tvinga fram något nytt.

Avtalsreglerade lägstalöner har en lång tradition på den svenska arbetsmarknaden. Det har även diskussionen om att de behöver sänkas, konstaterar Veli-Pekka Säikkälä, avtals­sekreterare på IF Metall. Han är trött på de ständiga kraven på lägre löner.

– Förra gången var det ungdomar som man sa var skälet. Nu är det flyktingar. Det är ett tröttsamt tjat om lägre löner.

Veli-Pekka Säikkälä tycker att det fungerar bra med avtalsreglerade lägstalöner och upplever att känslan är besvarad av motparten, arbetsgivarna inom industrin. Han konstaterar att lägstalönen är en viktig fråga, men att flertalet av IF Metalls medlemmar har högre löner.

– Lägstalönen är viktig, den ger ett golv och förhindrar att arbetsgivarna bjuder under varandra, säger han.

Teknikavtalet, med närmare 130 000 medlemmar, är det största avtalsområdet inom IF Metall. Där har fem procent den lägsta lönen, som ligger på 18 625 kronor i månaden. Den lägsta lönen är inte heller alltid den lön som en ny medarbetare kliver in på.

– När Volvo nu anställer i Göteborg betalar de kring 21 000-22 000 kronor i månaden. Det handlar förstås om att de behöver folk, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Han konstaterar också att inom området Gruv är avtalet om lägsta­lönerna bara några år gammalt.

– Det behövdes inte förut, men sen när det blev lite av ”Klondyke” och guldrusch-känsla med en massa nya företag, då behövdes det.

Minimilön begrepp som förvirrar

Minimilön används oftast för den lägsta tillåtna lön som någon kan anställas till enligt lag eller kollektivavtal. Det är också ett internationellt vedertaget begrepp. Minimilön, lägstalön, grundlön, begynnelselön och ingångslön används ofta synonymt i kollektivavtalen.

Begreppet lägstalön blandas ofta ihop med den lägsta lönen som någon har.

I många avtal ökar den lägsta tillåtna lönen med ålder och erfarenhet.

Ingångslön och begynnelselön används också som den kollektivavtalsbestämda lägsta lönen enbart för nyanställda. Men en nyanställd går kanske in på en högre lön än den avtalsreglerade lägsta lönen.

Källa: Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport, Dags för större lönespridning

Olika lägstalöner i kollektivavtalen

Privata detaljhandelsavtalet

Totalt antal personer: 150 000 anställda.

Minimilön: 19 779 kronor för den som fyllt 19 år. Gäller för heltid, vilket flertalet inte har.

Andelen som går på minimilön: 21 procent av alla anställda. Uppskattningsvis 70 procent av dem som nyanställs kliver in på minimilönen.

Genomsnittslön: 23 565 kronor.

Hotell och Restaurang, Gröna Riksen

Totalt antal personer: 85 procent av antalet anställda omfattas av avtalet.

Minimilön: 20 220 kronor för den som fyllt 20 år. För en 19-åring är minimilönen 16 754 kronor.

Andelen som går på minimilön: 50 procent.

Genomsnittslön: 22 500 kronor.

Teknikavtalet

Totalt antal personer: 130 000 är anställda inom teknikavtalet. Största avtalsområdet inom IF Metall.

Minimilön: 18 625 kronor.

Andelen som går på minimilön: Ungefär 5 procent.

Genomsnittslön: 26 749 kronor.

Tvättavtalet

Totalt antal personer: 2 100 är anställda inom teknikavtalet.

Minimilön: 20 024 kronor för 18-åringar med minst tre månaders anställning.

Andelen som går på minimilön: Knappt 12 procent.

Genomsnittslön: 22 559 kronor. Lägst snittlön inom IF Metall.

Inom tjänstemannayrkena är det generellt få som går på de framförhandlade lägsta lönerna, enligt Tjänstemännens centralorganisation, TCO, som samlar 14 fackförbund, bland annat Unionen, Sveriges största tjänstemannaförbund.

Källa: Respektive förbund. Avser förhållanden i slutet av februari 2016, men årets stora avtalsrörelse är i full gång.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer